Gott nytt år! Min vana trogen ska jag denna nyårsdag sammanfatta det gånga året ur kulturell och feministisk synvinkel, eller tja, sammanfatta mitt år helt enkelt. Det har varit ytterligare ett ovanligt år med hemmajobb och restriktioner. Sommaren blev hyfsat normal och sedan kom hösten, där jag nästan började frukta att allt skulle bli väl normalt. Hemmaarbete går att vänja sig bra vid.
Jag har mycket att vara tacksam över. Min fina familj och vårt hus där vi trivs är det som utmärker sig mest. Jag vet inte hur jag skulle klarat ett år till med hemmajobb i en liten lägenhet. Nu har jag kunnat kombinera med utejobb, lunchnap i utemöblerna, trädgårdsfix och till och med dopp i poolen när jag ätit snabbt. Att jobba hemma är mest stillasittande, vilket jag ska försöka råda bot på 2022.
Mina barn växer och blir större och klokare. De har båda rotat sig bra här och den stora kämpar på med skolan medan den lilla längtar ihjäl sig efter att få börja. 2022 ska helt otroligt bli året där vår familj helt lämnar förskolan bakom oss. Men åter till 2021. Här kommer mitt år i text och bilder, med fokus kring arbetet med bloggen, som jag fortsätter att lägga ner extremt mycket tid på. 2021 var ett år jag bloggade varje dag.
Januari
Året började med att jag sjönk djupt ner i ett romantikträsk. Jag kände mig mer och med coronadeprimerad och hade inte lust att titta på eller läsa något tungt. Det gick så långt att jag läste Harlequin.
Trots att min egen läsning inte var på topp, lyckades jag ge tips på nya läsutmaningar i Tidningen Nu. Där uppmuntrade jag läsarna att utmana sig själva att läsa från olika länder eller att nörda ner sig i ett intresse.
I bokcirkeln Läsa jorden runt cirklade vi om Vi av Kim Thúy.
Februari
Jag blev otålig i februari att OS i juli-augusti skulle bli helt inställt, så jag körde lite berömda och glömda idrottskvinnor under skidtävlingarna i februari. Det blev fyra längdskidåkare och fyra skidskyttar.
Jag fyllde 44 år i februari och det firades på lokal! Här Picts bar i vårt gamla hus och sedan Pinchos i Hammarby Sjöstad till barnens stora glädje.
Mars
Jag brukar alltid få tunghäfta i samband med internationella kvinnodagen 8 mars, men 2021 ordnade jag en virtuell kvinnodemonstration. Jag skrev flera inlägg och andra bloggare hoppade på. Läs mina inlägg under #8marscoronademo.
I mars fick jag en personlig kulturell fullträff då mysteriet med låten jag nynnat på i 22 år, äntligen fick en lösning! Det visade sig vara Always have, always will med Ace of Base och jag hade inte hittat på låten. Känslan av lättnad var obeskrivlig!
I min feministiska bokcirkel pratade vi om Igår av Agota Kristof, en bok som för de flesta av oss gav rejäl mersmak.
Jag skrev av mig om allt läsande av romance-böcker och Tidningen Nu ville att jag skulle skriva även för dem. Så jag skrev om sex i litteraturen och det blev rolig debatt i olika sociala mediekanaler.
En stor författare som nu aldrig kommer att få nobelpriset avled i mars. Jag mindes Nawal el Saadawi, som jag faktiskt ”träffat” (sett på mycket närheten i verkligheten).
Jag fick också besked om en ung författare som avlidit genom att hennes syster hörde av sig och undrade om jag hade hennes bok. Jag fotade av varje sida i min Kindle och skickade till systern. Författaren kom från ett land som jag inte läst mycket böcker från och som jag läst för att hon kom just från det landet. Saker man stöter på som världsläsare.
I bokcirkeln Läsa jorden runt läste vi den ungerska författaren Magda Szabó och hennes Dörren, en bok i alla fall jag älskade.
April
April började med att vi firade påsk på Landsort. Det var kallt och blåsigt, men mysigt och trevligt.
Inför påsken tipsade jag om böcker att ge bort i Tidningen Nu.
Helt otroligt nog hade jag i slutet av april bloggat 500 dagar i rad!
Maj
Ett bibliotek har växt fram hemma och jag beundrar ofta mina välfyllda hyllor.
Min lilla Selma fyllde fem år och födelsedagen var både rosa fluff och ”snabbkläderna” på för att hoppa på JumpYard där brorsan tränade.
I maj var det Eurovision Song Contest och jag tackar Tusse för mina barns plötsliga engagemang. Vi gick all in och åt mat från hela Europa och barnen fick vara vakna så länge de ville, men ingen pallade omröstningen. Rätt låt vann om ni frågar mig!
Jag recenserade Om könets existens av Kajsa Ekis Ekman i Tidningen Nu.
I den feministiska bokcirkeln pratade vi om Glaskupan av Sylvia Plath. Jag hade inte läst den på flera år och kunde därför inte bidra med så mycket.
I världsbokcirkeln läste vi Janet Frames Ansikten i vatten och den var mycket bättre än jag väntat mig. En fantastisk läsupplevelse om psykvården på Nya Zeeland på 50-talet.
Juni
I juni vaccinerade jag mig och det kändes fantastiskt att vetenskapen kunnat bidra med att få ut ett vaccin och att vi alla nu kan gå mot ett mer normalt liv.
Fotbolls-EM drog igång med publik! Jag hade ingen aning om hur mycket jag hade saknat det. Ljuvligt att höra publiken under (nästan) alla matcher. Jag körde en liten serie, som jag kallade Äntligen EM. Jag tipsade även om fotbollsböcker i Tidningen Nu.
I juni fick jag även ett bolagsengagemang och sitter i Tidningen Nu:s styrelse. Ett mycket roligt uppdrag, som känns viktigt inför valåret 2022.
Det var 20 år sedan göteborgskravallerna och jag skrev om mitt minne av dagarna i Göteborg, staden jag då bodde i.
Årets världsböcker presenterades och jag hade läst majoriteten av dem!
Juli
Semestern började och vi mer eller mindre bosatte oss på Landsort!
Mellan bad och trevligt umgänge lyckades jag klämma in en träff med bokcirkeln Bokhörnan och vi pratade om Ljudet av fötter av Sara Lövestam.
Jag påmindes av att det var10 år sedan terrordådet på Utøya. Jag var gravid när det skedde och blev oerhört berörd. Det skulle jag såklart blivit ändå, men det var extra jobbigt att bära på ett barn när barn sköts ihjäl för sin politiska åsikt.
Efter Landsort åkte vi till Lidköping och sen tig vi en liten minisemester till Göteborg och Liseberg via Tjörn och Skärhamn. Jag tvingade hela familjen att gå på konstmuseum och lite oväntat hade vi vuxna lyckas preppa barnen så pass att de älskade Hundertwasserutställningen på Nordiska akvarellmuseet.
Liseberg bjöd oss på många härliga åk, men också på en stor dos kultur. Jag grottade lite ner mig i Lisebergs historia efter det. Min farfar tillhörde dem som hade säsongskort redan första året 1923.
På vägen hem till Stockholm igen stannade vi, precis som alla andra som åker mellan Sveriges två största städer, vid Brahehus vid Vättern.
Efter vår lilla roadtrip var vi tillbaka på Landsort och OS började. Jag körde då äntligen mina berömda och glömda idrottskvinnor, med fokus på olympier.
Augusti
När alla vännerna åkt hem från Landsort tog vi oss en tur med nya båten till Trosa, som är en mycket pittoresk och mysig stad.
Sedan tog semester slut och jobb, skola och förskola tog vid. Vädret var inte heller med oss längre.
September
Min fantastiska son Hugo fyllde hela 10 år och vi överraskade honom med ett besök på Gröna Lund.
Jag läste den före detta riksdagsledamoten Veronica Palms debutroman Inte alla män och hon svarade på några frågor till bloggen.
Jag har alltid varit ABBA-fan och det var riktigt stort när de kom ut med två nya låtar och annonserade att de skulle släppa en helt ny platta.
I världsbokcirkeln läste vi Narine Abgaryans bok Three apples fell from the sky från Armenien. Mycket spännande och verkligen annorlunda.
Den 12 september var det 100 år sedan svenska kvinnor fick rösta första gången.
Jag åkte på bokmässan! Det var ingen vanlig bokmässa, men jag fick träffa författare, bokbloggarkompisar och fick spana på en och annan kändis. Det var riktigt roligt att få komma iväg! Jag åkte dit för Tidningen Nu:s räkning så jag fick även äran att komma in och se de tragiskt tomma lokalerna.
Jag fick äran att prata med min liberala partikollega Simona Mohamsson om hennes bok Hongkong RIP som getts ut på Silc förlag under sommaren.
Jag träffade också feelgoodförfattaren Johanna Schreiber som är aktuell med en ny serie om det fiktiva bokförlaget Schantz. Vi pratade om genren feelgood, kvinnor som läsare och betalande kunder och mycket annat. Hennes bok Mellan raderna pryds dessutom av en blurb från Feministbiblioteket!
Oktober
Nobelpriset i litteratur gick till den tanzanisk-brittiska författaren Abdulrazak Gurnah och världsbokcirkeln bestämde att vi skulle läsa honom till nästa år. Valet skulle komma att falla på Efterliv.
Familjen åkte på sin första utlandsresa sedan pandemins start och inte helst oväntat föll valet på en kryssning till Tallinn. Där promenerade vi mycket samt besökte KGB-museet.
Vi firade Halloween i lite mindre skala eftersom vi skulle resa bort över höstlovet.
November
Vi åkte till Malta och det var en underbar resa! Det var härligt att få resa igen och det var fantastiskt att få sol och värme när det var grått, trist och regnigt i Stockholm. Vädret på Malta var över 20 grader både på dagen och natten och även i vattnet så vi hade absolut inget att klaga på. Vi såg kyrkor, gamla byggnader, vacker arkitektur och konst. Jag köpte även med mig maltesisk litteratur hem. En kulturell fullträff var det att välja Valletta som resmål på ön.
Nordiska rådets litteraturpris gick till Niviaq Korneliussen för boken Blomsterdalen som jag läst (på danska) och extra roligt att en person jag träffat och pratat med vann ett stort pris!
ABBA släppte hela albumet och när jag kom hem från Malta analyserade jag låtarna och placerade in dem på en tidigare platta.
I den feministiska bokcirkeln läste vi Vigdis Hjorts Arv och miljö.
Magdalena Andersson blev Sveriges första kvinnliga statsminister.
December
Jag hade som vanligt en julkalender och i år handlade det om att ge tips om världslitteratur som går att få tag på för den som önskar.
Den stora fantastiska feministen bell hooks dog den 15 december och kommer att lämna ett stort hål efter sig.
Jag avslutade året på bloggen med julboksmaraton, som traditioner numer bjuder.