Det här är inte min första kulturjakt i Tallinn och det kommer absolut inte heller vara den sista. Tallinn är en av mina favoritstäder i världen och dels är det nära dit, dels älskar mina barn att åka på kryssning, så vi är där rätt så ofta. Den här gången var vi oerhört lyckosamma med fantastiskt höstväder med strålande sol och brandgula löv. Vi var två familjer med barn i samma åldrar och med större barn kunde vi också gå rätt så mycket. Och som vi gick.

Jag hade en önskan och det var att se ett gammalt sovjetiskt skrytbygge som byggdes inför OS i Moskva. Varför byggdes det i Tallinn? Jo, därför att de olympiska segeltävlingarna skulle gå i just Tallinn. Schabraket, som jag skulle kalla det, kallades Lenins palats för kultur och sport, men har bytt namn till Linnahall – Stadshallen. 2009 var sista gången den användes och nu är den, som ni kan se, helt förfallen. En i ressällskapet påpekade att det skulle kräva enorma insatser för att renovera det och frågan är om det är värt det. Det är inte en speciellt stor arena och kan inte dra en stor publik på en och samma gång. Svårt att se att hallen skulle bli lönsam.

Som det ser ut nu är det alldeles säkert en otrygg plats i Tallinn. Hela området är fyllt med krossat glas och cigarettfimpar. Fina bostadsområden med exklusiv utsikt kryper närmare och anlagda stränder med olika former av aktiviteter ligger redan dikt an. Linnahall ska tydligen renoveras, men frågan är om det kommer att bli klart. Staden har inte lyckats sätta ner foten sedan 2009 och för varje år som går, närmar sig förmodligen en rivning.

OS i Tallinn gick i stadsdelen Pirita och där finns ett monument över OS och mer sovjetisk arkitektur. All sådan arkitektur bör väl inte rivas, det är ju någonstans endel av stadens historia, men allt kan inte heller bevaras. Frågan är om inte Linnahall sjunger på sista refrängen.

Vi promenerade från Linnahall till Tallinns tågstation (en av resedeltagarna är extremt intresserad av tåg och det fanns en trevlig foodcourt där, så win-win för alla). Vi gick då förbi stadsdelen Kalamaja som är nästa steg för mig att besöka. Den här stadsdelen ska ha rustas upp mycket och ligger vackert vid vattnet. Det finns även ett populärt sjöfartsmuseum här. Nu gick vi bara förbi stadsdelen och inte in i den. Vi såg Konstmuseum för modern konst men besökte inte något av dem. Museet på bilden huvudena i trädgården var dessutom stängt. Det var slående hur blandad arkitektur det var. Gamla orenoverade trähus, bredvid nybyggda moderna hus.

Min son har hade en rubiks kub-period i livet och jag vet att det har gått något stort mästerskap i Tallinn och kanske är det efter det som man valde att bygga en lekplats som tre kuber.

Jag hittade ett vackert trähus och en ukrainsk restaurang vid järnvägsstationen. Vi provade dock inte restaurangen.

En promenad i gamla stan i Tallinn är nästan alltid ett måste. Varje gång upptäcker man nya saker och alla gamla saker går att se i nya ljus och nya skepnader. Att ha fått se gamla stans förvandling, från ganska nedgånget 1998 till otroligt vackert och restaurerat 2024, är en ynnest. Jag är så glad att jag återvänt så ofta hit. Nu fick jag uppleva staden med lite större barn och det var också väldigt roligt.

Jag ville besöka en bokhandel som sålde böcker på engelska, men den var tyvärr stängd. Otroligt vacker utsmyckning fick jag dock ta del av. Böcker utanför fönstren var mycket inbjudande. Jag hittade en antikvariat i närheten där jag fann boken Estonians inside out av historikern Lauri Vahtre. Den är lite smårolig och ett litet folk i norra Europa. Utanför antikvariatet stod Jaan Kross staty. Han är den mest översatta estniska författaren och har nämnts i nobelprissammanhang. Han dog 2007.

Två bilder som är Tallinn för mig. Blomstermarknaden som alltid funnits där. Nu är det inte längre privatpersoner som står där och försöker kränga sina egenodlade blommor, utan bara trevliga blomsterbutiker. Blomstermarknaden ligger precis före Viruporten till gamla stan och är ett landmärke.

Sjömanskyrkan är så fantastiskt vacker, men ligger så fel. Nu är det vägar runtomkring den och den ligger mitt emot en bensinmack. När man går mot hamnen är det svårt att undvika den så jag har sett den varje gång jag varit i Tallinn. Någon gång har jag till och med gått in.