dec 30

Recension: Hellberg, Amanda; Jul i krinolin; 2020

Jul i krinolinDen första julboken jag läste 2020 var Jul i krinolin av Amanda Hellberg (Forum). Det var inte en bok jag skulle valt själv om det inte var för min bokcirkel Bokhörnan, där vi läser mycket mainstream och det som kommit ut på streamingtjänsterna nyligen. Men julböcker skulle läsas så varför inte Jul i krinolin?

Det lackar mot jul 1870 och karamellkokerskan Lovisa får ett uppdrag att göra godis åt traktens rika baron. Hon flyr från ett jobbigt förflutet och drömmer om att resa till USA. Den rika baronen gör henne på något sätt knäsvag och det är ömsesidigt. Men inte kan en karamelllkokerska få en baron! Sedan spökar det på gården och frågan är hur det ska gå med den stora balen där Lovisa inte bara ska bidra med karameller, utan också delta som gäst. Baronen själv vill bara få njuta lite av livet, men han har sin döda frus släktingar efter sig som hotar ta ifrån honom allt om han träffar någon ny kvinna.

I Jul i krinolin finns de obligatoriska ingredienserna i en julroman. Det obligatoriska exet är dock utbytt mot en död hustru och släktingar som är ute efter hämnd, samt lite senare en galen barndomskompis. Den är också feministisk i den mån att Lovisa verkligen inte vill dansa efter någon annans pipa. Det är en driven kvinna och en bra man, trots att det är förlagt till 1870. Det som skulle brista lite är väl trovärdigheten att personer skulle vara så fördomsfria i mitten av 1800-talet. Det känns lite som att det är 2020-talsvärderingar som förlagts till en miljö förr i tiden.

Jag tyckte, som många andra, inte om Jul i krinolin. Jag har förstått att Amanda Hellberg är bra på spökhistorier och har vävt in en sådan i den här boken också. Det är inte min grej, så det kan ju bidragit till att jag inte var så förtjust i boken. Den juliga inramningen med mycket snö och goda karameller, kan man dock inte klaga på!

dec 29

Recension: Winterson, Jeanette; Juldagar; 2016

JuldagarJuldagar – 12 berättelser och 12 festmåltider för 12 dagar är en samling spökhistorier och andra julberättelser av Jeanette Winterson. Hon skriver om julen och berättar om mat hon lagar på julen. Det är således en mix av historier och personliga anekdoter. Helena på Fiktiviteter har tipsat mig om boken flera gånger och nu fick jag äntligen tummen ur att läsa den.

Vi får läsa om granar som plötsligt står en julhatarens vardagsrum, mystiska spår i snön och snögummor som kommer till liv och bjuder fattiga människor på mat och julstämning. Det är nästan alltid så att de som hatar julen gör det för att de förknippar julen med tragiska eller förnedrande saker. Det finns också flera döda som ger sig till känna i juletider och eventuellt ruvar på hämnd.

Juldagar var till en början något knepig att lyssna på, eftersom det är många småberättelser. Jag kom ändå snabbt in i den och tyckte mycket om den! Det är julmysigt, småroligt och mycket vackert. Jag tyckte speciellt mycket om de personliga reflektionerna över olika maträtter. Wintersons julmåltid med den numer avlinda författaren Ruth Rendall var kanske den roligaste.

Juldagar är inte en julbok i den bemärkelsen att det är en romantisk historia där tjej möter kille (eller tjej), men det var nog den bok som gav mig mest julstämning av alla jag läst i år. Den får gå utom tävlan när årets julbok ska utses, då den är alldeles för bra för att tävla mot förutsägbara feelgoodböcker.

dec 29

Julboksmaraton 2020

Julboksmaraton 2020

För tredje året i rad avslutar jag året med ett julboksmaraton. När december kommer vill jag bara lägga mig under en varm filt och läsa mysiga feelgoodböcker. Det kan låta hemskt konstigt för alla som känner mig och min boksmak vet att jag dissar det mesta när det kommer till feelgoodgenren. Mhairi McFarlane och Johanna Schreiber skriver inga julromaner, så mina säkra kort finns inte med i årets julboksutgivning.

Är det inte hemskt smal genre, undrade någon. Nej, julböcker är en växande grupp böcker och många verkar vara som jag när julen står för dörren att det är det lättsmälta och lite romantiska som man är ute efter. Jag har i år läst flera än andra år och det beror nog helt och hållet på pandemin. Lyssnar mycket här hemma när jag tar paus samt när jag promenerar till och från förskolan, även om den promenaden inte är så lång.

Tidigare år har jag skrivit en lista på vad som bör finnas med för att det enligt mig ska vara en bra julbok. Ni ser den nedan och får gärna hojta till om jag har fel. Vad tycker nig ska finnas i en avkopplande julbok?

Imorgon ska ni få ta del av mina julböcker. Det kommer en recension i timman från klockan 08 till klockan 20 imorgon. Jag smygstartar redan i eftermiddag med en bok som inte riktigt håller sig inom ramen för att vara en romantisk julbok. Håll till godo!

Julboksingredienser

  1. Kvinnan: Hon får inte vara ett mähä, utan en självständig kvinna som söker eller som inte vet att hon söker kärleken.
  2. Mannen: Ja tyvärr verkar det vara hopplöst heteronormativt, så här kommer jag att bedöma mannen och hans kvaliteter som en bra man.
  3. Intrigen: För att det ska bli bra behövs en spännande intrig. Det är inte direkt så att man undrar hur det ska sluta, mer hur det ska gå till. För egen del tycker jag också att det måste vara sannolikt. Inte sannolikt som att det skulle kunna hända i verkligheten, utan så att författaren är så pass skicklig att jag vävs in i en illusion om att det är troligt att det skulle kunna gå till just så.
  4. Rekvisita: Det måste såklart vara snö och juliga miljöer, men också gärna med andra trevliga saker som ramar in historien.
  5. Det obligatoriska exet: Exet eller soon-to-be exboyfriend är alltid ett inslag. Han ska vara hopplös på ett sätt som är uppenbart för alla utom för huvudpersonen själv. Här är det trevligt om han inte är ett fullkomligt monster, utan sannolik enligt definitionen ovan.
  6. Feminism: Det behöver inte vara vrålfeminsitiskt och normkritiskt, men det behöver vara en viss grad av anständighet. Borta måste kvinnan vara som räddas av riddaren på den vita hästen och nu vill jag se självständiga kvinnor som väljer själva och hittar sin egen väg.

dec 28

Månadens skaraborgare: Betty Ehrenborg-Posse

Betty Ehrenborg-Posse

Jag byter blad till september i min kvinnokalender från Skaraborg. Månadens skaraborgare är Betty Ehrenborg-Posse, guvernant som senare översatte sånger till svenska. Skaraborgs kvinnokalender är gjord av Maria Persson, @dagensdam på Instagram (bild) och Nils Hjort, @idagihistorien på Instagram (text). Min text bygger på Nils Hjorts och Wikipedia.

Betty Ehrenborg-Posse, eller Betty Posse som hon själv kallade sig efter hon gift sig, är uppvuxen på godset Råbäck på Kinnekulle. Hon föddes 1818. Hennes pappa var justitieombudsman och dig när Betty bara var fem år gammal och efter det levde hon ensam med sin bror och mor. När brodern skulle studera i Uppsala, följde Betty och deras mor med. Väl i Uppsala höll de båda kvinnorna sig inte ifrån universitetet. De var flitiga besökare på föreläsningar av den tidens storheter.

Betty var både driven och mycket intelligent, men saknade mål i karriären och försörjde sig som guvernant. Hhon fick tillslut en framskjuten roll i den nyevangeliska rördelen och grundande söndagsskolan. Hon har sedan översatt Blinka lilla stjärna till svenska och skrivit texten till rörelsesången Januari börjar året. När hon gifte sig mig Johan Posse skrev hon i hans kristna tidning Väktaren i två decennier.

dec 27

Månadens feminist: Eileen Chang

Eileen Chang

Kort fakta

  • Född 1920 i Shanghai och död 1995 i Los Angeles.
  • Debuterade 1948 som författare med Ett halvt liv av kärlek.
  • Har gett ut romaner både på mandarin och engelska.

Eileens Changs feministiska gärning

Eileen Chang växte upp en en bättre bemedlad familj i Shanghai och hon fick tidigt skolning i engelska. Hon gick på en bra skola och fick goda studieresultat. Hennes uppväxt var präglad av osämja mellan föräldrarna som kulminerade när faders skaffade sig en konkubin. Då flyttade Eileen och hennes mamma ut. De återvände efter att fadern lovat att sparka ut konkubinen, men det gjorde han inte. Dessutom var han beroende av opium och föräldrarna skildes när Eileen var 12 år.

Eileen Chang uppmuntrades tidigt att utveckla sitt språk och hon skrev sin första novell när hon var 12. Hennes planer på att studera i London efterskolan, grusades på grund av andra världskriget. Istället började hon på University of Hong Kong. En termin innan hon skulle få sin examen i litteratur, ockuperade Hongkong och Eileen tvingades återvända till Shanghai.

I Shanghai försörjde sig Eileen Chang som författare och blev snabbt en mycket omtyckt sådan. Hon kom att bli en av stadens mest kända författare. Trots framgångar räddes hon inte att kritisera kommunismen genom sina verk. Hon gifte sig, men äktenskapet varade inte så länge och 1952 flyttade hon till Hongkong. Hon stannade där i tre år och sedan emigrerade hon till USA.

I USA började Eileen Chang att skriva på engelska och nådde stor framgång även i sitt nya hemland. Framgången blev dock aldrig så stor som den i Kina. Teman i hennes böcker är kvinnohistoria, och kvinnlig frigörelse och ansågs vara en feministisk författare. Hon har även jobbat med översättningar till mandarin och enligt den här uppsatsen använde hon sig av en feministisk översättarteknik.

Tidigare har endast en novell av Eileen Chang översatts till svenska, men våren 2020 kom Ett halvt liv av kärlek på Atlantis i översättning av Anna Gustafsson Chen. Hennes böcker på engelska finns på svenska bibliotek, men då ibland under andra namn såsom Chang Ai-ling eller Zhang Ailing.

Eileen avled i sitt hem 1995 och den 30 september 2020 skulle hon ha fyllt 100 år.

Eileen Chang och jag

Jag fick upp ögonen för Eileen Chang inför min julklander 2019, som handlade om kvinnor som skulle kunnat få nobelpriset om världen sett annorlunda ut. Jag läste boken Ett halvt liv av kärlek när den kom på svenska och älskade den. Nu funderar jag på vilken bok jag ska sätta tänderna i nästa gång. Eftersom jag hade en julkalender med världslitteratur, tyckte jag att det var självklart att avsluta månadens feminist 2020 med en författare och feminist från världslitteraturen.

Bok av Eileen Chang som jag läst och recenserat

Ett halvt liv av kärlek 1948

dec 26

Värdsläsning på 24 teman – en sammanfattning

Flaggor

Då är julen kommen och min julkalender världsläsning på 24 treman är över. Jag har fått fin respons av flera läsare och jag ser att det är många som läst. Det gläder mig oerhört och kanske extra mycket i år eftersom det handlar om något som ligger mig varmt om hjärtat, litteratur från hela världen. De flesta böcker jag tipsat om är av och om kvinnor, men inte bara.

Jag bestämde mig tidigt för att inte följa någon mall, till exempel tre böcker om dagen, utan bara ösa på med alla böcker jag kunde komma på. Säkerligen har jag glömt många som jag borde ha haft med. Tanken med 24 olika teman var att det skulle finnas något för alla. Jag hoppas att ni alla som läser blir sugna på att läsa något utanför de länder ni brukar läsa från och har hittat någon som passar just er.

Mot slutet av kalendern körde jag medvetet lite repetition, även om tanken var att böcker bara skulle förekomma en gång. Sedan insåg jag att de bästa böckerna såklart behöver hamras in. Jag har medvetet valt bort författare från de störa länderna och våra grannländer, men haft med författare som Sofi Oksanen, som ju är en finsk författare även om hon har estniskt påbrå.

Jag har också valt att tipsa om några böcker där författaren är västerlänning, men bor i ett annat land och skriver om det. Jag vill dock understryka att jag tycker att för att det på riktigt ska räknas som världslitteratur bör författaren åtminstone vara född i ett annat land. Sedan är det såklart också skillnad på att läsa en amerikansk författare med exempelvis indiskt påbrå än att läsa en bok som är skriven och utgiven i Indien.

Om du blev sugen på att bredda din geografiska läsning, tipsar jag om det fantastiska bokförlaget Tranan. Vill du ge en julklapp till dig själv, så är deras prenumerationstjänst där du under året får hem fyra eller sex nya böcker ur deras utgivning, en fantastisk present! Jag funderade på att ta en prenumeration själv faktiskt, men avvaktar lite då jag inte saknar böcker att läsa.

Nu ska jag fortsätta min världsläsning med olika typer av årsmål gällande antal länder. Bara för att jag nu läst något från varje land i hela världen betyder det inte att jag är ”klar”. Jag vill ha extra koll på de länder där jag kanske bara läst en dikt eller någon märklig egenutgiven bok och se om det kommer ut något nytt.

Slutligen vill jag be om tips, på svenska eller engelska, om din bästa världsbok! Ju uddare land, desto roligare.

dec 25

God fortsättning och min julklapp till mig själv

Barnen och julkrubban

Barnen och julkrubban. Jag tyckte att de behövde lite kristet inslag i firandet. Krubban gjorde succé!

God fortsättning på er och hoppas ni alla haft en god jul, även om firandet inte varit som vanligt. Här har det inte varit som vanligt, även om barnens mormor och morfar varit här. Vi har firat i ett nytt hus och barnens farfar vågade inte komma. Dessutom skippade vi lunchmottagning av kusiner. Det viktigaste i år är ju att vi inte umgås med för många och det håller vi på.

På bilden ovan ser ni min överraskning till barnen på julaftons eftermiddag. De fick en julkrubba att ha som prydnad och att leka lite med. Jag kom på att vi inte hade något sådant inslag i vårt pynt och att även om vi inte är medlemmar i svenska kyrkan, så bör vi veta varför vi firar jul. Barnen uppskattade krubban och ställde upp familjen, herden och de tre vise männen. En åsna kunde dock inte stå själv, utan behövde lite hjälp av kludd.

Som vanligt fick jag inga böcker i julklapp. ingen vågar köpa det till mig, utom möjligen min man. Jag köper alltid en present till mig själv på julaftonsnatten och i år blev det en beställning direkt från bokförlaget Tranan. Jag köpte Armenien berättar, en novellsamling jag sett fram emot. Jag samlar på berättarserien och de var längesedan det kommit en ny. Sedan köpte jag även Scholastique Mukasongas bok Madonnan vid Nilen, som jag tycker verkar spännande.

Nu laddar jag för julboksmaraton den 30 december! Innan dess ska ni få en sammanfattning av min julkalender.

dec 24

Lucka 24: Mina världsläsande möten

Lucka 24

Nu är det julafton och jag tänkte avsluta min julkalender med världslitteratur med mina väldsläsande möten. Jag jar faktiskt träffat flera författare både digitalt och i verkliga livet genom åren. Alla jag nämner har jag inte träffat som i träffat och haft en konversation med, men de flesta har jag pratat med och till och med tagit selfies med. Såklart får ni bildbevis!

Nawal el Saadawi

Nawal el Saadawi. Riksdagen, maj 2012.

Nawal el Saadawi var den första superkändisen i litteratursammanhang som jag ”träffade”. Liberala kvinnor och föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime ordnade ett seminarium om tvångsäktenskap i riksdagen. Jag jobbade på Liberala kvinnor vid den här tiden och agerade vakt. Jag snuddade vid henne (och lyssnade på henne såklart!), men fick ingen pratstund.

Yoani Sanchez och jag

Yoani Sanchez och jag. Riskdagen, maj 2013.

Bloggaren och demokratiaktivisten Yoani Sanchez från Kuba bjöds till Sverige av Liberalernas biståndsstiftelse Silc. Jag blev såklart eld och lågor eftersom jag läst hennes bok Havana real. Jag jobbade i riksdagen då och det var inga problem att gå och lyssna på henne. Fick en selfie också!

Chimamanda Ngozi Adichie och jag

Jag träffade Chimamanda Ngozi Adichie på Stockholm literature 2013. Jag sa nog inte mer än hej, tyvärr. Men hennes autograf fick jag!

Ruslana och jag

Ruslana och jag. Riksdagen, februari 2014.

Ok, inte helt litterärt, men jag har också träffat den ukrainska sångerskan Ruslana, som vann Eurovision Song Contest 2004. Även hon var inbjuden till riksdagen av Silc. Nu var året 2014 och jag fick inte bara en selfie med henne, utan även höra henne sjunga den ukrainska nationalsången!

Den makedonska poeten Lidija Dimkovska

Lidija Dimkovska. Bokmässan, september 2014.

Jag letade efter översatt litteratur från Balkan och hörde med min svägerska, som är halvmakedonska. Hon presenterade mig för sin pappa och sin svåger, som båda är från Makedonien och jag diskuterade makedonsk kultur länge med dem. Av pappan fick jag tipset om poeten Lidija Dimkovska. Jag hittade några dikter av henne och skrev om dem. Då hittade hon mig och berättade att hon skulle på bokmässan! Vi träffades där 2014.

Sabine Gruber

Sabine Gruber. Bokmässan, september 2014.

Jag fick möjlighet att intervjua österrikiska Sabine Gruber på bokmässan 2014. Hon ges på svensk ut av bokförlaget Thorén och Lindskog. Intervjun var på tyska och jag var så nervös innan. Men det gick bra.

Nuria Amat

Nuria Amat. Bokmässan, september 2014.

Jag träffade också en nyfunnen favorit 2014, spanska och katalanska författaren Nuria Amat. Det var mer att hälsa på än att träffas, men jag är stolt över mitt signerade ex av boken Det lilla landet.

Sofi Oksanen signerar Utrensning

Sofi Oksanen. Stockholm literature, oktober 2014.

Sofi Oksanen träffade jag inte mer än att jag fick henne autograf och så frågade hon vad det stod på klistermärket i hennes bok (Utrensning). ”Ingår i feministisk litteraturkanon”, svarade jag och berättade om mitt projekt. Det var ett stort ögonblick.

Jag i väntan på Marina Abramovic

Jag i kön till Marina Abramovics The cleaner. Mars 2017.

2017 var performancekonstnären Marina Abramovic från Serbien i Stockholm. Jag träffade inte Marina personligen, men jag deltog i hennes liveperformance i Skeppsholmskyrkan, där hon också var någonstans. Det var en mycket udda upplevelse och ett konstverk som manade till lugn och tidlöshet. Marina Abramovic The cleaner kommer jag för alltid att bära med mig.

Niviaq Korneliussen på bokmässa 2018

På bokmässan 2018 träffade jag den grönländska författaren Niviaq Korneliussen. Jag hoppade på henne i vimlet och hon ville gärna sätta sig ner och prata en stund. Det är jag oerhört glad och tacksam för. Vi pratade länge om livet på Grönland och att vara HBTQ i Nuuk och den psykiska ohälsan på ön.

Jamaica Kincaid

Jamaica Kincaid. September 2019.

Jag fick en autograf även av Jamaika Kincaid på bokmässan 2019. Här ser ni henne tillsammans med Anna på Och dagarna går.

Cyperns flagga

Jag har också haft kontakt på Facebook med två cypriotiska författaren, Nora Nadjarian och Erato Ioannou. Båda har hittat mig via mina recensioner av deras verk och kontaktat mig. Vi har haft diskussioner om cypriotisk litteratur och jag har gjort en djupare intervju med Erato.

sydafrikas flagga

I våras annonserade jag att jag skulle utmana mig om att läsa sydafrikansk litteratur och efterfrågade böcker på bland annat Twitter. Min vän Birgitta Ohlsson satte mig i kontakt med Hedda Krausz Sjögren som är Sveriges första kulturråd vid Sveriges ambassad i Pretoria och via hennes fick jag kontakt med sydafrikanska feministiska författare. Bland annat hade jag direktkontakt med Helen Muffett och Lebohang Masango och inte ens haft vett att bli starstrucked.

Det var allt för den här gången! God jul alla kära läsare!

dec 23

Lucka 23: Fantastiskt underbara böcker

Lucka 23

Idag blir det eventuellt ännu mer repetition, men eftersom ni förmodligen inte läst alla ord i alla inlägg, tänker jag att det inte spelar så stor roll. Fantastiska underbara böcker är dagens tema och här kommer några av mina absoluta favoriter samt några böcker som är underbart bra, men som inte passat in under något annat tema. Vill du börja läsa mer från olika delar av världen är dessa bra att börja med.

Europa

Det går inte att inte börja med Utrensning av Sofi Oksanen, en av de böcker böcker jag har läst. Oksanen är finska, men har en estisk mamma och skriver mycket om det estniska arvet.

Neapelkvartetten av Elena Ferrante är ett feministiskt mästerverk och en fantastisk serie som som väl inte gått många förbi.

Stål av Sivlia Avallone är en annan italiensk bok, som golvade mig totalt.

Afrika

Kärleken, kriget av Assia Djebar är helt underbar om kärlek och kvinnor i krig. Hon har skrivit fler bra böcker, så det går bra att läsa vad som helst av henne.

Chimamanda Ngozi Adichie är en av mina absoluta favoritförfattare  och En halv gul sol om kriget i Biafra är den bästa boken hon har skrivit.

Imamens fall är Nawal el Saadawis bästa bok. Den egyptiska författaren borde få nobelpriset!

I somras läste jag Eva ur spillrorna om ungdomar i det fattiga Mauritius. Boken är skriven av Ananda Devi och jag tyckte verkligen om boken!

Asien

Jag måste även ha med den fantastiska romanen Rismodern av Rani Manicka som är en gedigen kvinnohistoria från Malaysia. Jag vet inte hur många gånger den återkommit under den här kalendern, men nu vet ni att ni ska läsa den!

Persepolis av Marjane Satrapi tipsade jag om igår och vill understryka att det seriealbumet är något av det bästa jag läst. Satrapi är en fantastisk författare och Persepolis hennes bästa bok (egentligen böcker).

Allt detta tillhör mig är skriven av tjeckiska författaren Petra Hůlova, men handlar om kvinnor i Mongoliet. Författaren har själv gjort ett utbytesår i Mongoliet och känner till landet och kulturen (jag räknar egentligen denna som en tjeckisk bok, men här har jag fokuserat på handlingen).

Pearl Buck är en amerikansk nobelpristagare, så kanske borde jag inte nämna henne i den här kalendern. men hon har bott många år i Kina och Den goda jorden är en välskriven roman om hur det såg ut i Kina

Nordamerika

Jamaicia Kincaid, med rötterna på Antigua, har skrivit många bra böcker. På flodens botten är min favorit.

Sydamerika

Andarnas hus av Isabel Allende, som jag har tipsat om förut, är en fantastisk bok!

Clarice Lispector är en brasiliansk författare och hennes bok Stjärnans ögonblick tyckte jag riktigt mycket om.

dec 22

Lucka 22: Feministiska pärlor

Lucka 22

Jag har inom ramen för den här bloggen satt ihop en feministisk kanon. Jag gjorde en 2013 tillsammans med bra andra Ebba Witt-Brattström och jag kompletterade den 2017 i en julkalender med 24 nya böcker från 24 olika länder. Idag tänkte jag skriva om böcker från olika delar av världen som är feministiska guldkorn. De flesta av dem återfinns i någon av listorna, men några är helt nya.

Europa

Utrensning av Sofi Oksanen om Estlands historia efter andra världskriget var med i den ursprungliga feministiska kanonen. Det är en av de bästa böcker jag har läst.

På andra sidan förlåtelsen av isländska Thordis Elva och australiensiska Tom Stranger är en bok om att förlåta en våldtäkt. Tom våldtog Thordis som då var hans exflickvän. Genom långa samtal, förlåter Thordis Tom.

Homo Sapienne av Niviaq Korneliussen har jag skrivit om tidigare och det är en mycket bra bok av en yngre person om att vara HBTQ på Grönland.

Elo Viiding är en estnisk poet och hennes dikt Mors dag är ett fantastisk feministisk verk.

Ibland hittar man riktiga pärlor i litteraturen. Pessimistiska kardinalsatser av Helene von Druskowitz från Österrike är en sådan. Det är en gammal version av SCUM-manifestet som bara måste läsas!

Neapelkvartetten av Elena Ferrante är nu så pass känd att den kanske inte behöver någon vidare presentation. Ett feministiskt och kvinnohistoriskt mästerverk är det likväl.

En annorlunda och feministiskt spännande bok är  Nya portugisiska brev, skriven av tre Marior;  Maria Teresa Horta, Maria Isabel Barreno och Maria Velho da Costa. De kallades Tres Marias i hemlandet. Boken var så kontroversiell att en rättegång om den inleddes. Den blev klar efter revolutionen i Portugal och boken förbjöds inte.

Kvinnodramerna av spanska Federico García Lorca skrev jag under temat feministiska män. De tre dramerna är oerhört bra och tar upp kvinnors villkor.

Jag blev helt lycklig av novellen Bebbas förlovning av Soti Triantafillou ur Tranans novellsamling Grekland berättar. Det är en Mitt stora feta grekiska bröllop med en feministisk twist.

The Romance of Teresa Hennert av polska Zofia Nałkowska är en alternativ Anna Karnenia-historia där den kvinnliga huvudpersonen inte straffas.

Slavenka Drakulic är en av mina favoritförfattare och hennes reportagebok från Östeuropa, Hur vi lyckades överleva kommunismen med ett leende på läpparna, är hennes mest feministiska.

Afrika

Imamens fall av Nawal el Saadawi från Egypten var med i den ursprungliga kanonen och är en bok du bara måste läsa!

Lila Hibiskus av Chimamanda Ngozi Adichie var med i den ursprungliga feministiska kanonen och motiveringen till det var att den väl beskriver en flickas uppväxt och att temat är religiöst förtyck, i detta fal från en auktoritär kristen far.

En mer explicit feministisk skrift av Chimamanda Ngozi Adichie skrivit är Alla borde vara feminister från 2012.

Ingenstans i min fars hus av Assia Djebar är en viktig uppväxtskildring från Algeriet som visar en flicka som slitas mellan två världar, den stänga muslimska och den mer öppna franska.

Förändringar av Ama Ata Aidoo från Ghana är en fin bok om att vara någons andra hustru och att det medför både för- och nackdelar. Nackdelarna är knutna till mannens förväntningar på att alla hans fruar ska vara honom trogen.

Jag har tidigare tipsat om Rotlös  av Tsitsi Dangarembga från Zimbabwe, som är en fin feministisk skildring av en ung kvinnas uppväxt i södra Afrika.

Kvinna i Soweto av Ellen Kuzwayo har jag också tipsat om tidigare. Om att vara svart i Sydafrika och resa sig up och kämpa mot orättvisorna.

Asien

I den ursprungliga kanonen var Vilda svanar av Jung Chang med. Det är en gedigen kvinnohistorisk bok där vi får följa tre generationer kvinnor i Kina.

Persepolis av Marjane Satrapi är ett seriealbum om revolutionen i Iran och vad det innebar för människorna där. Vi får följa en kvinna som går från att vara fri, till att bli instängd och slutligen leva i exil.

Joumana Haddad är en färgstark feminist från Libanon och hon har skrivit om orättvisor mot kvinnor i den muslimska världen i Superman is an arab.

Kvinnor på ett tåg av Anita Nair en en berättelse om kvinnors villkor i det moderna Indien. Det ät inte alltid så lätt att leva sitt liv som man vill om man är född med fel kön.

Jag inser att det är tredje gången jag rekommenderar novellen Sitas Eld av  Oka Rusimi, som finns med i Tranans novellsamling Indonesien berättar.

Rismodern av Rani Manicka om Malaysias historia från en familjs perspektiv, är en bok jag tipsat om flera gånger i den här kalendern och den är med i min världsfeministiska kanon.

En otroligt vacker bok från Sydkorea om hur kvinnors villkor förändrats i landet genom generationer är Ta hand om min mor om Kyung-Sook Shin.

En annan mer uttalat feministisk roman från Sydkorea är Kim Jiyoung, born 1982 av Nam-joo Cho om hur traditionellas könsroller fortfarande är starka i landet.

Nordamerika

En bön för de stulna av Jennifer Clement en en bok om kvinnor som stjäls och säljs till knarkmaffian i Mexiko.

Jean Rhys har skrivit en roman om den instängda galna kvinnan Bertha i Jane Eyre, Sargassohavet. Författaren är från Dominica och delar av boken utspelar sig där.

Sydamerika

Ljud av steg av Clarice Lispector har jar skrivit om under temat sex och det är en novell som var med på den kompletterande världskanon-listan.

To be born a man är en satirisk och feministisk dikt av Adela Zamudio från Bolivia, som skrev dikten 1887.