Feministbiblioteket

jan 02

Recension: Morante, Elsa; Den andalusiska sjalen; 1963

Av Hanna i Noveller

Jag orkade inte läsa Elsa Morantes Historien på över 700 sidor, men EU-utmaningen krävde Morante, som var en av efterkrigstidens viktigaste författare i Italien. Jag hittade hennes novellsamlingen Den andalusiska sjalen på biblioteket och slog till på den. Den gavs ut på svenska 2012.

Novellen Den andalusiska sjalen är den längsta och också den bästa. Liksom flera andra noveller handlar den om kärleken till ett barn och balansen mellan sina egna drömmar och mål och barnets bästa. Många noveller var mycket tragiska och slutade med människor som tog sitt liv eller dog på annat sätt. Novellerna kändes karga och realistiska och det var mycket krig och elände. En hel del av dem visade också på kvinnans underordnade ställning i samhället och hur hon fick kämpa hårdare för att få livet att bli så bra som möjligt.

Jag tyckte om Den andalusiska sjalen och de andra novellerna. Det var oerhört intressant att läsa texter från en annan tid och en annan miljö än vad som normalt är innanför min comfort zone. Det är inte helt omöjligt att jag en dag ger tegelstenen Historien en chans. Morante har ett bra språk och fantastiskt flyt och trots ganska torr handling, blir hon aldrig ointressant.

Läs mer: Adlibris

jan 02

Klassiska kvinnor – snart dags för utlottning

Av Hanna i Utmaningar

Då var det dags för utlottning av ett fint bokpaket! Utmaningen klassiska kvinnor är avslutad. Den gick ut på att läsa fem klassiska kvinnor varav tre från den feministiska kanonen. Vad som är en klassisk kvinna är lite flytande och jag har gjort bedömningen att alla ni som läst tre från kanonen också har läst två andra som passar. Enligt mina efterforskningar ser resultatet ut såhär:

CRM Nilsson har klarat utmaningen:
Purpurfärgen
Utrensning
Ett eget rum
Kris

Sannas bokhylla har klarat utmaningen:
Rädd att flyga
Min mosters migrän
Utrensning

Bokdivisionen har klarat utmaningen:
Det mest förbjudna
Pippi Långstrump
Älskarinnorna

Jesper Svensson har klarat utmaningen:
Bitterfittan
Utrensning
Mor gifter sig

Eli läser och skriver har klarat utmaningen:
Till försvar för kvinnans rättigheter
Lila hibiskus
Den nya kvinnostaden

Majes har läst en:
Under det rosa täcket

Frida läser har läst en:
Män kan inte våldtas

Tingting har läst en:
Utrensning

Uppdatera gärna om jag har missat något! Hur har det gått för er andra?

A room of my own
Det möra tornet
Hanneles bokparadis
Havsdjupets sal
Lyrans Noblesser
Violens boksida

Ni har ett par dagar på er att uppdatera mig om det är något jag har missat. På tisdag drar jag lott mellan er som klarat utmaningen och i skrivandets stund ser det ut som att det står mellan fem personer.

jan 01

Mitt feministiska litteratur- och kulturår 2014

Av Hanna i Bloggambassadör 2014, Bokbetraktelser

Det är hög tid att sammanfatta mitt feministiska litteratur- och kulturår 2014. Mycket hände under året som var bra, men tyvärr kommer två saker kommas ihåg extra mycket; jag var tvungen att sluta på mitt jobb på Folkpartiets riksdagskansli efter 10 år och vi fick inget barn. 2015 önskar jag mig ett nytt jobb och ett barn till.

2014 var året då jag och Feministbiblioteket var bloggambassadörer för bokmössan, Det var otroligt roligt!

Januari

En massa nya utmaningar påbörjades i januari och jag stod som värd för Klassiska kvinnor. Den avslutades igår och jag kommer att återkomma till vilka som klarade den och vem som vinner bokpaketet.

Jag fick förmånen att träffa ett gäng uzbekiska oppositionspolitiker. Döm om min förvåning när en av dem sa att han kände Halima Xudoyberdiyeva och skulle hälsa till henne från mig!

Februari

I februari hade jag och Andreas varit tillsammans i tio år och det firade vi i Barcelona. Här är vi på Picassomuseet. Utan barn kunde vi göra massor av kulturella roliga saker och äta på fina restauranger, Och det gjorde vi.

En kväll hamnade vi mitt i en abortdemonstration utanför den stora katedralen. Det berörde mig djupt. Det var verkligen fantastiskt att alla protester bar frukt och att Spanien fortfarande har en generös abortlagstiftning.

OS var naturligtvis en stor höjdpunkt, även om prioriteringarna på senare tid blivit lite annorlunda än förr (ovan nämnda Barcelonaresa gjorde att jag missade Sveriges båda stafett-guld). Jag hedrade de olympiska spelen med att varje dag presentera en berömd eller glömd kvinnlig olympier.

En stor höjdpunkt i februari var när ukrainska schlagersångerskan och demokratiaktivisten Ruslana gästade Folkpartiets riksdagskansli.

Mars

Min man vet vad jag önskar mig. Här är vi på melodifestivalen på Friends Arena och vi såg Sanna Nielsen vinna till bådas förtjusning.

Jobbresa till Bryssel var en kul händelse i mars och jag och några kollegor valde att åka dit dagen innan på egen bekostnad för att kunna insupa lite europeisk atmosfär och möta våren. Jag metaturistade lite här och fotade turister som fotade Manneken Pis. Det var roligare än att bara titta på den lilla kissande pojken,

April

I april var jag på bokbloggarmingel och fick för första gången stifta bekantskap med Ellen Ekman (sist på bollen, jag vet). Jag fick också träffa fantastiska och roliga Siv och det var förhoppningsvis inte sista gången!

I slutet på april ordnade jag en barnboksvecka på bloggen och fokuserade mycket på Almapristagare.

Maj

I maj var det val till Europaparlamentet och jag jobbade naturligtvis mycket hårt.

Juni

Pappas 70:e födelsedag firades på Mallorca. VI åkte på utflykt bland annat till Valldemossa. På bilden ses George Sands och Frederic Chopins hem som berättas om i En vinter på Mallorca. Jag hade tyvärr inte tid att gå in. Det får bli nästa gång. Inför semestern så läste jag mycket spansk litteratur. Se Semesterutmaningen.

Juli

I juli påbörjades semestern, men innan dess bar det av till Almedalen. Där ordnade jag och Catrine Norrgård ett boksnack och bland andra dök min bloggambassadörskollega Camilla från Mind the book upp.

Augusti

Jag hoppade på världens roligaste bokcirkel, Tretton nobelpristagare, som går ut på att läsa och prata om alla kvinnliga nobelpristagare i augusti. Senare skulle jag springa på en cirkelkompis på bokmässan. Här är jag och Madeleine.

Jag kittade mig inför Bokmässan!

September

Jag höll ett föredrag precis efter valet som tagit mycket på krafterna. Jag fick ny energi av att prata feministisk litteraturkanon på Hornstulls bibliotek.

Så kom då årets litteratur-höjdpunkt – bokmässan! Här springer jag på Anna Charlotta Gunnarson som absolut visste vem jag var från Twitter. Så kul!

Min egen största prestation på mässan var helt klart att intervjua den österrikiska författaren Sabine Gruber på tyska.

Samtalet med Hanne-Vibeke Holst på stora scenen var en av de absoluta höjdpunkterna i seminarieväg.

Jag fick många, många böcker med mig hem. Tack för att jag fick chansen att vara bloggambassadör för bokmässan! Det var bland det roligaste jag gjort.

Oktober

I oktober fick jag veta att Folkpartiet inte bara skulle skära ner på personal, utan också göra en stor omorganisation och att det därmed inte skulle finnas oplats för en webbredaktör. Trist såklart och att bli arbetslös var en stor negativ händelse i mitt liv som påverkade mycket.

I november fick jag ett brev från mig själv, skrivet i augusti 1994. Det var otroligt känslosamt att läsa det.

Norstedts bjöd in till författarsamtal med den snart Augustprisbelönade Kristina Sandberg. Det var mycket trevlig och intressant

Stockholm literature i slutet på oktober var en höjdare. Mycket för att jag fick träffa massa roliga bloggare, men också för att jag fick berätta för Sofi Oksanen att hennes bok Utrensning finns med i en feministisk litteraturkanon.

November

För att hedra att det var 25 år sedan muren föll hade jag en temadag om DDR, muren och Die wende.

Eftersom jag inte jobbade längre passade familjen på att ta en mycket billig restresa till Marocko. Om den resan ska jag snart berätta mer, men här kan ni se mig i en gammal flciksola i Marrackech.

December

Årets julkalender handlade om litterära feministiska förebilder.

Jag fick tre juklappsböcker, alla från min man. Ingen annan vågar längre ge mig böcker. Jag ser mycket fram emot läsning!

Jag ägande annandagen åt att hedra offren för tsunamin 2004.

Några av årets sista dagar tillbringades i min hemstad Lidköping i ett vackert vinterlandskap. Tyvärr fick jag njuta av detta i krassligt hälsoläge.

Gott nytt år alla läsare!

dec 31

Nyårskavalkad

Av Hanna i I backspegeln

Jag vill önska alla läsare ett riktigt gott nytt år. Jag hoppas att nästa år börjar lite bättre än det kommer att sluta när det kommer till mitt hälsotillstånd. Jag är just nu brakförkyld med halsont och öronlock sedan över en vecka tillbaka. I övrigt hoppas jag på ett fantastisk 2015 och förhoppningsvis har jag snart ett nytt roligt och utvecklande jobb!

Jag bjuder er en nyårskavalkad genom mitt liv. Nyår har inte alltid varit förenat med fest och glamour för min del, mer att aldrig veta vad jag ska göra. Allra mest önskade jag mig en pojkvän så att jag skulle få ”högtidsgaranti”. Sedan jag träffade min make har vi faktiskt firat flera nyårsaftnar ensamma, med en massa fantastiskt god mat. Idag blir det middag på Lidingö hos svärfar. Lagom lugnt, god mat och trevligt sällskap utlovas.

I min barndom firade jag och min familj alltid nyår med mina kusiner som då bodde på Kullavik. Vartannat år där och vartannat år i Lidköping. Här är vi i Lidköping, 1985 skulle jag tro.

1992 var det stor släktfest hos någon av mina sysslingar som också bodde på Kullavik (hade halva släkten där och några bor faktiskt kvar). Västen är sannerligen inte vacker, men jag har för mig att det var mode då.

1999 bodde jag i Wien och jag och några kompisar hemma och en vän där bestämde oss för att fira millennieskiftet där. Jag hade en svart klänning som jag hade för avsikt att sy på en boa på, men boorna på hm förbjöds någon vecka innan nyår för att de inte var flamsäkra och jag hittade då dessa fantastiska bollar att pryda min klänning med. Jag och min slovakiska kompis R har som vanligt inte matchat läppstift.

Så fick jag då en pojkvän och vår första nyår firade vi med brakfest i hans föräldrahem. Så såg vi ut då, för tio år sedan.

Två år senare firade vi vår första nyårsafton hemma bara vi två. Eftersom vi bodde på Östermalm avslutade vi kvällen med tolvslaget på Skansen med två goda vänner.

2009 hade vi fest hemma för flera kompisar, men året innan var det bara Andreas och jag. Vi kombinerade vår middag med en annan fest som vi åkte till när vi ätit klart.

Fyra år sedan och jag var nygravid. Vi hade ätit middag med några kompisar på restaurang som var ett mycket trevligt initiativ, dock lite sämre utfört av restaurangen.

2011 var vi föräldrar för första gången och vi firade nyår hela familjen och bara familjen. Hugo var med en stund och min man twittrade oförglömligt: ”Jag är på nyårsfest och är den enda av männen som inte börjat tugga på slipsen till förrätten.”

Förra året. Vi var på Lidingö och firade med svärfar, svåger, svägerska och svägerskas föräldrar. Mycket trevligt!

dec 30

Årets fem bästa barn- och ungdomsböcker

Av Hanna i Bokbetraktelser

Idag har det blivit dags för årets fem bästa barn- och ungdomsböcker. Jag läser en hel del ungdomsböcker utöver alla barnböcker jag läser för Hugo. Jag har här fokuserat på lite äldre barn är treåringar.

Vilja-Tuulia Houtarinen – Ljus ljus ljus: En fantastisk bok om två unga tjejer och deras passion för varandra samtidigt som det hela tiden ligger något och skaver i historien. Historien utspelar sig 1986, strax efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl.

Sonya Hartnett – Torsdgagsbarn: Almapristagaren Harnetts bok om en flickas uppväxt på den australienska landsbygden imponerade stort på mig.

Gro Dahle & Kaia Dahle Nyhus – Kriget: För lite yngre barn, men ändå äldre än treåringar, är Kriget, en otroligt bra bok om ett barn vars föräldrar håller på att skilja sig.

Anna Charlotta Gunnarson Utan titel: Gunnarson imponerar som vanligt och hennes bok Utan titel är för ungdomar och handlar om när en förälder är död. Tyvärr är den självupplevd.

Lygia Bojunga Nunes Den gula väskan: Ytterligare en Almapristagare på listan. Den gula väskan är en barnbok med magisk realism och jag tyckte mycket om den.

Barnets favorit:

Jujja Wieslander och Sven Nordqvist – Mamma Mu simmar. Eller vilken Mamma Mu som helst.

dec 30

Recension: Witt-Brattström, Ebba; Stå i bredd; 2014

Av Hanna i Litteratur

Litteraturprofessor Ebba Witt-Brattström har skrivit en bok om 70-talets feministisk litteratur, Stå i bredd, som getts ut på Norstedts. Hon skriver både om kvinnornas feministiska uppvaknanden och om de manliga författarnas betydelsefulla romaner. Stå i bredd är hennes sätt att protestera mot den tidigare historieskrivningen om sjuttiotalets kvinnolitteratur.

Sjuttiotalet ses ofta som årtiondet där det kom ut en massa vulgär kvinnolitteratur. Det var feminismens årtionde och det som grundlades på sextiotalet med Betty Friedans Den feminina mystiken och Sonja Åkessons dikt Äktenskapsfrågan (Vara vit mans slav), fick sitt eftermäle på sjuttiotalet. Men samtidigt som viktiga verk av stora kvinnliga författare kom ut då blev de inte helt sällan sågade i pressen. Witt-Brattström går igenom flera författare och verk och hur reaktionerna blivit. Mycket spännande är det exempelvis när hon jämför Ulf Lundells Jack med Kerstin Thorvalls Det mest förbjudna där Lundell hyllas för sin normalitet medan Thorvall mer beskrivs som en kåtkärring. Nu i efterhand kan vi se hur lika böckerna egentligen är.

I början av sjuttiotalet är det hoppfullt och det ser ut att bli en bättre värld, för att på slutet gå mot den backlash som vi tyvärr fick se på åttiotalet. Witt-Brattström skriver med en sarkastisk glimt i ögat om hur kvinnors erfarenheter via litteraturen togs emot av kritikerna. Det märks tydligt att hon har stora kunskaper om sjuttiotalets litteratur, men också att hon har en tydlig åsikt, vilket i den här boken inte alls var fel.

Jag har träffat Ebba Witt-Brattström och tillsammans med henne och några andra satt ihop en feministisk litteraturkanon. Det var för mig helt fantastiskt att läsa den här boken som innehåller så många av de böckerna vi har med på listan, men också flera av dem som hamnade strax utanför. Stå i bredd var definitivt boken jag inte visste att jag saknade i bokhyllan!

Läs mer: Adlibris, Bokus, SvD, DN, GP

dec 29

Hej mitt vinterland!

Av Hanna i Blogg

Säga vad man vill om kyla och snö, men vinterland är vackert. Här är några bilder från min dag, den 29 december 2014 i min hemstad Lidköping.

Gunga kan man göra även om det snö.

Kan det bli mer julstämning än torget i Lidköping i vinterskrud?

Man skulle kunna tro att vi bor på landet, men så är det inte. Dock går en del av vägen hem genom ett underbart vinterlandskap när det är snö.

Nej, fortfarande bor vi inte på landet, vi måste bara köra runt civilisationen för att komma hem.

Slutligen en bild från häromkvällen. Detta var utsikten från mitt tonårsrum. Jag kan ändå inte låta bli att längta efter sommaren så det ska stå en liten barnpool på altanen och jag ska sitta på gräset och läsa.

Hugo, Jul 14, Lidköping, Vinter
Lämna kommentar

dec 29

Årets fem bästa seriealbum

Av Hanna i Bokbetraktelser

2014 var året då jag på allvar började läsa serier. Detta mycket tack vare min (numera fd) kollega Sofia. Serier är en enormt skön avkoppling samtidigt som det absolut inte behöver vara glättigt eller ytligt. Jag har läst många fantastiska seriealbum 2014 och dessa är de bästa jag läst:

Marjane Satrapi – Persepolis: Egentligen flera album om en kvinnas uppväxt i Iran och vad som slutligen får henne att lämna landet för gott. Finns i samlingsversion 1-4.

Åsa Grennvall – Deras ryggar luktade så gott: En oerhört tragisk och känslosam berättelse om en flickas uppväxt i ett hem där kärlek och närhet saknas.

Ellen Ekman – Lilla Berlin: Mitt första möte med Ellen Ekman blev ett fysisk möte på ett bloggmingel på Norstedts. Jag föll sedan pladask för Lilla Berlin om hipstermänniskorna och deras vardag.

Sarah Glidden – How to understand Israel in 60 days or less: Sarah Glidden åker på en resa som bekostas av israeliska staten. Den är till för att judar i andra länder ska få lära känna Israel. Glidden är mycket propalestinsk och resan blir omvälvande för henne.

Loka Kanarp – Pärlor och patroner: Ett roligt album om kända kvinnor, som kanske inte alltid gjort sig kända för något positivt. Påminner lite om böcker för den som har bråttom.

dec 28

Lite släktnostalgi såhär på jul

Av Hanna i I backspegeln

Det är jul och jag är hemma hos mamma och pappa i Lidköping. Jag är dessutom sjuk så några snöänglar eller åk i pulkabacken har det inte blivit än. Idag var min 96-åriga mormor här och vi tittade som vanligt i fotoalbum. Jag fastnade som vanligt för två mycket fina bilder från mammas och pappas bröllop 1975 (två år innan jag föddes) föreställande mina mor- och farföräldrar. Det är roligt att båda paren har fångats på bild den kvällen och att det inte verkar så arrangerat. Kan man se några likheter mellan dem och mig? Tror inte det.

Mormor är för övrigt den enda som lever. Morfar dog 2004, farfar 2007 och farmor 1984.

Min mormor Ingrid och min morfar Karl-Gustav.

Min farmor Brita och min farfar Knut.

dec 28

Recension: Schalansky, Judith; Giraffens hals; 2011

Av Hanna i Skönlitteratur

Jag såg mycket fram emot Judith Schalanskys bok Giraffens hals eftersom bland annat Bokmoster har lovordat den. Jag var egentligen mest sugen på Atlas över avlägsna öar av samma författare, men nu fanns Giraffens hals på bibblan så det fick bli den först.

Inge Lohmark är lärare i en liten småstad i forna DDR. Hon är inte speciellt omtyckt, men tror själv att hon är den bästa läraren. Hon är biologilärare och ser världen som svartvit och vill gärna dela in den strikt naturvetenskapligt. Hon ser det som sin uppgift att rädda skolan från förfall. Hennes man arbetar som strutsuppfödare och hennes dotter ar flyttat till USA. Världen har förändrats, men Inge Lohmark är fortfarande kvar i det gamla.

Jag vet inte om det var jag, tiden eller helt enkelt boken inte inte passade mig, men jag kom aldrig in i den och fick inget bra sammanhang. Jag var intresserad av personen Inge Lohmark, men jag tappade ofta tråden efter några sidor. Jag läste snabbt ut den utan egentligen ha läst den och att backa och läsa om var lönlöst då det hela tiden blev samma sak. Det kan har varit tidpunkten som inte var passande. Julförberedelser och förkylning kan har varit en bidragande orsak till ointresset från min sida, eller så var det helt enkelt så att boken inte passade mig. Men jag ska ge Schalansky en chans till och läsa Atlas över avlägsna öar.

Läs mer: Adlibris, Bokus, Aftonbladet, Sydsvenskan, SvD