Sommarutmaning: Resa till Medelhavet 2021

Medelhavet

I början på sommaren var jag oerhört pepp på att läsa mig runt Medelhavet tillsammans med Enligt O. Sedan var jag tydligen inte så sugen på att läsa alls. Men några titlar blev det i alla fall och jag behöver inte skämmas för utmaningen. Den gav mig bara inte den där lässkjutsen som jag längtat efter. Jag har påbörjat boken Det eviga folket är inte rädda av Shani Boianjiu från Israel och den är mycket lovande, trots bara några få sidor lästa.

I den här utmaningen har jag räknat in både böcker av författar från regionen och böcker som utspelar sig i regionen. Jag såg att Linda hade läst sex böcker så jag ska verkligen inte skämmas för mina sex efter min antilässommar.

Lästa böcker

Spanien: Maria Barbal – Som en sten i ett jordskred (recension kommer!)

Frankrike: Guillaume Musso – Samtal från en ängel

Italien: Ilaria Tuti – Den sovande nymfen

Libanon: Anna Tell – Norr om Beirut

Israel: Amos Oz – Hur man botar en fanatiker 

Marocko: Fouad Laroui – Den mystiska målningen

Bredvidläsning: Samtal från en ängel av Guillaume Musso

Samtal från en ängelJag ville läsa något franskt i och med min medelhavsutmaning och valet föll på deckaren Samtal från en ängel av Guillaume Musso, som jag spanat på ett tag för att den lät så spännande. Andra har hyllat den och den är dessutom nominerad till årets bok 2021. Guillaume Musso är en manlig författare och innehållet inte speciellt feministiskt inriktat, men jag skriver här några rader om boken ändå. Samtal rån en ängel är utgiven på Bokförlaget Nona.

Madeline bor i Paris och Jonathan i San Fransisco. De möts på flygplatsen i New York och råkar förväxla mobiltelefoner. Pga bland annat strejk i Paris lyckas de inte omedelbart återlämna mobilerna och både Madeline och Jonathan blir nyfikna på den andres liv. De börjar kolla runt i respektive mobiler och deras historier börjar växa fram.

Jonathan var stjärnkock, men sålde allt eter att run varit otrogen och lever nu ett undanskymt liv. Han sålde allt eter att run lämnat honom och lever nu ett undanskymt liv. Varför undrar Madeline. Jonathan kommer åt Madelines innersta hemlighet, som handlar om ett all hon varit inblandad i. Var alltså den här blomsterhandlaren en före detta polis? Det hela blir än mer spännande när Jonathan upptäcker beröringspunkter.

Samtal från en ängel var den smarta deckare som den utger sig för att vara. Den var något seg i början, men så fort Madeline och Jonathan börjar samarbeta blir det mycket spännande. Det som däremot var på minussidan var lite väl blodig upplösning och sen ganska stereotypa kvinnoskildringar. Som avkoppling fungerade deckare utmärkt. Jag lyssnade på den på Storytel.

Feministbrud på kulturjakt i Skärhamn

Skärhamn

Vi var mest på Landsort i sommar, men har gjort lite andra utflykter också. När vi inte kunde träffa alla vi ville i Kullavik söder om Göteborg, bestämde vi oss för att ta omvägen via Tjörn istället. Vi åkte till Skärhamn och åt lunch, badade och besökte Nordiska akvarellmuseet. Det var en fin tur och vi hade verkligen tur med vädret. I Skärhamn ler kyrkan. Med andra ord blir du inte bara glad av att se den vackra byn, du blir även glad för att något hela tiden ler mot dig!

Nordiska akvarellmuseet i Skärhamn

Om du inte bara vill äta skaldjur och bada i salt hav är Nordiska akvarellmuseet den självklara aktiviteten i Skärhamn. Mina barn är inte jätteförtjusta i konstmuseum så jag hade jobbat på dem länge för att vi skulle få ett trevligt besök här. Museet har egna samlingar som de vanligtvis visar, men i år var det utställning för hela slanten. Utställningen var med en av mina absoluta favoritkonstnärer, Friedensreich Hundertwasser, så att barnen skulle gnälla sig igenom hela utställningen fanns inte.

Friedensreich Hundertwasser

Jag tycker egentligen mest om Hundertwassers arkitektur och när han målar hus blir det också helt fantastiskt.

Friedensreich Hundertwasser

Människan som kissar, som var en vävd matta, var en favorit hos stora, men framförallt hos små.

Friedensreich Hundertwasser

Hundertwasser har mycket miljötänk i sin konst och din filosofi. Han har gjort många affischer till olika miljöprojekt. Han har även gjort den här fina till Olympiska spelen i München 1972 och med tanke på att det nyss var OS så visar jag den. Är den inte helt underbar?

Recension: Jensen, Thit; Erotisk stöld; 1919

Thit JensenI den danska TV-serien Badhotellet, läser den unga kvinnosakskvinnan Thit Jensen. Jag stötte på henne när jag läste nobelpristagaren och hennes bror Johannes V Jensen och blev sugen på att läsa henne. Erotisk stöld skulle vara hennes mest feministiska bok och jag fann den på svenska på bokbörsen och slog till. Jag läste den först nu i sommar, efter att jag sett avsnittet i Badhotellet.

Dina är lyckligt gift med Johan. Hennes bästa vän Susanne är ogift och har ett förhållande med en gift man. Dina tycker inte om det och tycker att frun blir gjord till åtlöje för att alla vet. Hennes inställning till Susanne ändras kraftigt när hon inser att Johan har ett förhållande med henne. Till skillnad från den andra frun vägrar Dina att vara tyst. Johan och Susanne bönar och ber att hon ska vara resonlig, men istället för att vara det ruvar hon på hämnd. Hon måste bara komma över att hennes kristendom inte vill att hon ljuger.

Det var kanske inte världens bästa driv i boken, för den har ju ändå över 100 år på nacken, men jag tyckte ändå att den var lättläst och den lockade till skratt flera gånger. Det är såklart en gammaldags moral i boken med äktenskap som inte ska brytas och kvinnor som är ”lösaktiga” och vill åt andrakvinnors män. Bortser du från det så är det en rolig bok om en kvinna som vägrar finna sig i sin mans ständiga snedsprång och framförallt inte vill umgås med sin före detta vän och låtsas som att inget hänt.

Jag antar att This Jensen inspirerat kvinnor i Danmark att bli mer självständiga och det är verkligen inte omöjligt att jag läser mer av henne. Nu tänkte jag läsa på mer om hennes liv och hennes feministiska gärning och dela med mig av vad jag får reda på!

Sol och bad och semester – julisummering 2021

Jag badar

Den här badbilden får symbolisera mitt juli 2021.

Då ska jag sent omsider göra min månadssammanfattning av mitt liv och läsande i juli 2021. Det var en underbar månad på alla sätt. Vi hade semester och hade vackert väder på Landsort och det var varmt i vattnet så vi badade i princip varje dag. Sedan åkte vi till Lidköping och även där var vädret bra. Vi badade i både Vänern och i bassäng när vi var där och även om det var lite kyligt för att vattnet var varmare än luften, så hade vi underbara dagar.

Barnen har lekt med vänner på landet och har skapat många fina sommarminnen. Det har såklart varit gnäll och bråk mellan varven, men det är nog svårt att undvika. Efter Lidköping gjorde vi en minisemester till Tjörn och Göteborg för att gå på Liseberg och vi fick till och med barnen på Akvarellmuseet i Skärhamn. Semestern fortsatte in i augusti och jag tror att barnen har haft det bra. Jag har i alla fall haft det! Nu ska jag skriva kulturjakter som jag kommer att bjuda er på.

Min läsning

Jag läste i princip ingenting. Helt otroligt. Någon ljudbok lästes ut och även någon fysisk bok, men jag läste helt enkelt inte. Jag tror att det var en kombination av att jag helt enkelt tagit med mig för dåliga böcker till landet, att jag inte tränade genom att gå med ljudbok och att jag valde att prioritera skrivande av OS-kvinnor.

Medelhavet: Märkligt nog, med tanke på antalet lästa böcker i stort, läste jag två böcker med medehavstema. Jag lyssnade på Anna Tells bok Norr om Beirut, som räknas för att den utspelar sig i Libanon och franska Guillaume Mussos bok Samtal från en ängel.

Världsläsning: This Jensens Erotisk stöld från Danmark och så ovan nämnda bok från Frankrike. Två tämligen lätta länder, som ni kan se.

Språk: I juli har jag bara läst på svenska. Jag har fortfarande inte läst ut Blomsterlandet av Niviaq Korneliussen från Grönland på danska.

Fantastiska fruntimmer: Hämtade Thit Jensen hemma och kan därmed pricka av det fantastiska fruntimret!

En sammanfattning av årets berömda och glömda idrottskvinnor

Olympiska flaggan

17 dagar med 18 idrottskvinnor och en man, det är Olympiska spelen i Tokyo här på Feministbiblioteket. Nu ställer bloggen tillbaka och inlägg kommer att handla om litteratur igen. Jag har en del böcker att recensera, men inte så många som det borde vara. Det har varit en urusel lässommar för mig. När det kommer till OS kommer jag såklart inte att glömma den fruktansvärt tunga förlusten i damfotbollen och jag kommer länge bära med mig dubbelsegern i herrarnas diskus.

Bäst i OS var guldmedaljörerna de tre gulden. Mest spännande såklart hästhoppningsguldet. Sämst var de publiklösa arenorna som inte gjorde någon glad. Jag var glad över alla Sveriges medaljer, utom silvret i fotboll., men också över det underbara dubbla guldet och den dubbla glädjen i herrarnas höjdhopp. Jag var mindre glad över bristen på överraskningar och att det inte kom någon sån där oväntad bronspeng.

Sändningarna från Discovery+ har varit utskällda, men efter att jag kom över den första chocken att simförsök i början sändes utan svenska kommentatorer, tycke jag bara att de blev bättre. Jessica Almenäs var engagerad i sina kvällsprogram och Jonas Karlssons olympiska berättelser var fantastiska och gav den rätta Jens Lind-känslan.

Jag har skrivit om kvinnlig idrottshistoria, kanske inte alls med samma Jens Lind-känsla som Jonas Karlsson, men jag har försökt sprida lite kunskap och jag har gjort mitt bästa. Av de kvinnor (och man) som jag skrivit om har jag fått till en hyfsad bredd, men kanske med lite väl stort fokus på USA. Friidrott är som alltid lite extra fokus på i OS, för att jag vill ha det så. En lustig anekdot, som jag inte visste om innan jag började skriva, var att hela tre av alla kvinnor var eller har varit idrottsministrar i sina hemländer! Nu ska jag samla in vinteridrottskvinnor så ses vi till OS i Peking.

Statistik

Olympiska sporter 2021

Här ser ni fördelningen per idrott. Är glad över att ha fått in sporter som basket och volleyboll under detta olympiska spel. Inför kommande spel ska jag tänka på att jag behöver täcka dessa sporter mer.

Länder 2021

Det här är fördelningen mellan länder. Personen rån Iran har också representerat Olympiska flyktinglaget, men jag valde att bara ta med ett land per person. I år var det inte så många från Östblocket bär de var som mest dopade och det kan bero på att jag skrivit om många av de stora stjärnorna förut.

Läst per inlägg

Slutligen de inlägg ni läste mest. Inte helt rättvist eftersom jag valde alla inlägg för hela perioden och det om Sue Bird och Megan Rapinoe publicerades så sent som igår. Själv är jag mest nöjd med bloggposten om Andreas Krieger som fick så mycket doping att han senare kände att han behövde byta kön. Om man ser till reaktioner så gillade ni bäst den om den svenska ryttaren Ulla Håkansson och den om den norska spjutkastaren Trine Hattestad. Det om Trine var, som ni ser, överlägset mest läst också.

OS-kvinnorna (och man) 2021

Alizadeh, Kimia Taekwondo Iran/Olympiska flyktinglaget

Bird, Sue Basket USA

Coventry, Kirsty Simning Zimbabwe

Gamova ,Yekaterina  Volleyboll Ryssland

Hattestad, Trine Spjutkastning Friidrott Norge

Håkansson, Ulla Ridsport Sverige

Joyner-Kersee, Jackie Friidrott USA

Kostadinova, Stefka Höjdhopp Friidrott Bulgarien

Kratochvílová, Jarmila Friidrott Tjeckien

Krieger, Andreas Friidrott DDR

Knape, Ulrika Simhopp Sverige

Lipă, Elisabeta Rodd Rumänien

Rapinoe, Megan Fotboll USA

Retton, Mary Lou Gymnastik USA

Strug, Kerri Gymnastik USA

Weitz, Grete Maraton Norge

Williams, Serena Tennis USA

Williams, Venus Tennis USA

Yuanhui, Fu Simning Kina

Berömda och glömda idrottskvinnor: Sue Bird och Megan Rapinoe

Sue Bird och Megan Rapinoe

Jag avslutar min serie berömda och glömda idrottskvinnor 2021 med ett kärlekspar. Fotbollsspelaren Megan Rapinoe och basketspelaren Sue Bird, båda från USA, är världsstjärnor i sina respektive sporter. Och kära i varandra.

Sue Bird är en av USA:s bästa basketspelare och hon har hela fe, OS-guld i bagaget i och med att hon är i Tokyo och i natt vann USA basketfinalen. Bird är född 1980 och är just nu den äldsta personen i den amerikanska basketligan. Hon är också den äldsta som spelat i ligan genom alla tider. Hon spelar för Seattle Storm och har en lång och gedigen basketkarriär bakom sig. Vid OS-invigningen 2021 fick hon bära den amerikanska flaggan.

På Sue Birds gigantiska merit lista finns förutom de fyra (fem?) OS-gulden också fem titlar i den amerikanska basketligan, 12 all star-utmärkelser och fyra VM-guld. Hon kom med i landslaget 2002, när hon var 22 år gammal.

Megan Rapinoe är den fantastiska amerikanska fotbollsspelaren med rosa hår. Även hon deltog i OS i Tokyo där hon fick brons med sitt amerikanska lag. Hon spelar i den amerikanska ligan i OL Reign, som har sitt säte i staten Washington. Hon har varit proffs i både Australien och Frankrike under kortare perioder. Hon kom med i landslaget 2006 och har vunnit både VM-guld och OS-guld med sitt landslag.

Rapinoe har blivit känd som politiskt frispråkig bredvid planen. Hon har tex öppet förespråkat Elizabeth Warren som ny president i USA. Donald Trump har henne som någon slags favorithatperson. Efter den missade finalen nu i Tokyo gjorde Trump ett särskilt uttalande där han anklagade tjejerna, speciellt hon i lila hår, att vara för vänster och mindre patriotiska och att det var därför de inte vann.

Sue Bird och Megan Rapinoe gick ut med att de var ett par 2017 och sa då att de hade dejtat ett år. Nu är de förlovade och ett hett par inom idrottsvärlden i USA. De har bland annat som första samkönade par, varit på omslaget till ESPN. Bilden ovan är från tidskriften GX. Det återstår att se när de slår till och gifter sig, men först ska de få komma hem från OS med brons, respektive guld i bagaget.

Sue Bird och Megan Rapinoe på omslaget till ESPN

Berömda och glömda idrottskvinnor: Stefka Kostadinova

Stefka Kostadinova

Idag hoppar damerna höjdfinal i OS i Tokyo och jag tänkte skriva om kvinnan bakom rekordet ni kommer att få se i rutan och som inte ens Kajsa Bergkvist lyckades slå. Stefka Kostadinovas hopp på 2,09 är ett världsrekord som jag följt, just därför att vi faktiskt hade en svensk hoppare som var i närheten. Vem var hon då, kvinnan bakom höjdfullträffen från 1987?

När jag skriver en lista på de idrottskvinnor jag ska skriva om kollar jag inte alla lite mycket. Jag gör en scanning och sen sätter jag mig ner och skriver. När jag så sent som för några dagar sedan skulle gräva ner mig i Stefka Kostadinova, en person jag verkligen inte vet mycket om, upptäckte jag till min stora förvåning att hon varit idrottsminister i Bulgarien. Det betyder att hon är den tredje idrottsministern jag skiver om under dessa olympiska spel (Läs även om Elisabeta Lipă, Rumänien, och Kirsty Coventry, Zimbabwe).

Det var på VM i Rom 1987, där Patrik Sjöberg vann guld i herrarnas höjdhopp, som Stefka Kostadinova hoppade sitt monsterhopp. Det var inte en kanontävling för hennes del. hon höll på att riva ut sig på 2,04 och det var nog få som trodde på världsrekord efter att hon vunnit. 2,08 var även det hennes rekord och på andra försöket klarade hon 2,09 och ingen har hoppat så högt sedan dess. Kajsa Bergkvist klarade 2,08 inomhus en gång.

Kostadinovas karriär var imponerande, men hon hade länge hårt motstånd i Louise Ritter från USA, som också var den som vann guldet i OS i Seoul 1988. Kostadinova vann ett VM-guld till under karriären och det var i Göteborg 1995. Då hade hon fött barn bara månader innan. Årets efter, i Atlanta 1996, fick hon kröna sin karriär med ett förmodat efterlängtat OS-guld.

Som kuriosa kan nämnas att jag minns hennes på prispallen i Göteborg, eftersom jag då jobbade som läktarvärd och spärrvakt på VM i friidrott. Jag minns att det blev något fel med nationalsången och de spelade två verser och att alla på stadion kände att det aldrig tog slut. Förmodligen jobbigt även för Stefka Kostadinova.

Efter höjdhoppandet gjorde Kostadinova karriär inom det bulgariska friidrottsförbundet och Bulgariens olympiska kommitté. Hon var idrottsminister i sitt hemland 2003-2005.

Berömda och glömda idrottskvinnor: Jarmila Kratochvílová

Jarmila Kratochvílová

Friidrotten pågår för fullt i OS och jag ska skriva om kvinna som nog många glömt och som är enormt ifrågasatt. Jarmila Kratochvílová från Tjeckien har fortfarande ett av de där ohotade världsrekorden i friidrott, på 800 meter. Kratochvílová var 32 år  när hon slog världsrekordet och när hon vann sina VM-guld.

Det var på distansen 400 meter som Jarmila Kratochvílová hade flest framgångar i, om man bortser från världsrekordet. Hon slogs med DDR:s Marita Koch om att vara världens främsta på distansen och det är Koch som fortfarande innehar världsrekordet och som också vann OS i Moskva 1980. I Los Angeles fyra år senare,v ar ingen av dem med pga Östblockets bojkott av spelen.

1983 var hennes absolut mest framgångsrika år. Det var ett VM-år och hon tog där guld på både 400 och 800 meter. Hon satte världsrekord på 800 meter i München samma år. Det rekord hon slog var Nadezjda Olizarenkos från OS i Moskva 1980 och som vid det tillfället ansågs helt omöjligt. 800-meter sprang hon normalt inte, men hon var skadad och ställde upp på 800 istället för 200 meter och satte världsrekord. Och det rekordet står sig än. Olizarenkos är fortfarande världens näst snabbaste genom tiderna.

För att anknyta till hennes smickrande smeknamn så handlade det givetvis om doping. Det är såklart mycket omdiskuterat om Kratochvílová skulle vara dopad och hennes rekord därmed en produkt av fusk. Hon har själv aldrig erkänt att hon var dopad, tvärt om säger hon att hon tränade hårt.

Hon var som starkast inför OS i Los Angeles 1984 och skulle ta OS-guld var det tänkt. Men sen kom Sovjetunionens bojkott och hela östblocket (minus Rumänien) skulle hänga på. Det blev inget OS för Kratochvílová och efter det så la hon av.

Berömda och glömda idrottskvinnor: Ulrika Knape

Ulrika Knape

Nu blir det en superkändis för oss svenskar! Ulrika Knape är för mig, som född fem år efter hennes fantastiska guld i OS i München 1972, något av en legend. Jag är snarare uppväxt med hennes dotter Anna Lindberg, som aldrig nådde riktigt lika stora framgångar som sin mamma. Men henne skriver jag om en annan gång!

Ulrika Knape är en av Sveriges stora olympiska legendarer, men hennes karriär var kort. Vid OS i München var hon 17 år och där kammade hon hem guld på högas hopp och silver på tremeterssvikten. Fyra år senare tog hon silver i Montreal på höga hopp och där emellan tog hon både EM- och VM-guld och fler medaljer. Sedan var karriären över, endast 21 år gammal.

När jag skrivit om personer med korta karriärer har det oftast handlat om skador eller doping, men i Ulrika Knapes fall var det en satsning på utbildning som stoppade henne. Hon utbildade sig till idrottslärare och försörjde sig som det. Senare i livet skulle hon fungera som tränare åt sin dotter Anna Lindberg. Hade hon inte slutat så tidigt och fortsatt tillhört världseliten, hade hon kunnat vara ett svenska medaljhopp i OS i Seoul 1988.