jul 28

Recension: McFarlane, Mhairi; Mad about you; 2022

Mad about youMhairi McFarlane är feelgooddrottningarnas drottning. Förra året läste jag Last night (på svenska Sanningen kommer om natten) och kände att hon där ändrade lite form. Det som tidigare var självklart var inte längre självklart, men det går att lita på henne. Det blir bra tillslut, även om du inte vet på förhand vad bra är. Det var både med spänning och med lite nervositet jag tog mig an hennes senaste, Mad about you.

Harriet är bröllopsfotograf och ska fota på ett bröllop där brudgummen sticker. Vem gör nåt sånt? En månad senare är hon med om något liknande själv. Hennes pojkvän friar till henne inför hela sin familj. Hon säger först ja, men gör sedan slut eftersom det kändes helt fel och hennes pojkvän visste att hon inte ville gifta sig. När hon försöker hitta någonstans att bo, dyker ett hus upp där hon ska bo tillsammans med Cal. Det visar sig vara killen som stack från sitt bröllop.

Boken börjar med stora uppbrott och går sedan vidare med hanteringen av sitt förflutna. Harriets första intryck av Cal är, som ni förstår, inte speciellt bra, men han kommer att visa sig vara en stor stöttepelare när gamla ex dyker upp och är galna. Cal och Harriet blir vänner. Båda har de jobbiga förflutna och hemligheter de helst inte pratar om och allt ställs på sin spets när ytterligare ett ex från Harriets förflutna dyker upp och verkar vilja göra Harriets liv till ett helvete.

Mad at you är lite mer av en klassisk feelgood än Last night och den innehåller också en skildring av ett fint systerskap. När jag läst Last night och vet att Mhariri McFarlane helt plötsligt kan vända på steken, blev den hör boken mer spännande. Jag visste att det skulle sluta bra, men inte på vilket sätt. Boken är väl egentligen något spretig, men för mig spelade det ingen roll. Det här var precis vad jag ville ha.

Jag älskade Harriet och Cal och jag kunde inte sluta läsa. Vänskapen är i fokus och det var riktigt fint skildrat på flera sätt. Galenskapen som skildras bland exen är också på flera sätt nyanserade och vi kan förstå, i alla fall vissa av dem. Det är inte svart eller vitt och huvudkaraktärerna är inte helt utan skuld. Låt dig inte förledas av omslaget och baksidetexten, den ger ett lite annat sken om vad boken kommer att handla om. Huvudkaraktärerna driver inte varandra till vansinne speciellt länge.

Som vanligt är Mhairi McFarlane så mycket mer än bara kvinna och man möts och tycke uppstår. Det här är en historia om så mycket mer, framförallt gaslighting och psykisk misshandel. Jag älskade Mad about you!

jul 27

Vila i frid, Marit Paulsen

EU-flaggan på Landsort

En granne på landet flaggade igår. Jag vet inte varför, men det känns som att en EU-vän flaggade för en annan EU-vän.

Marit Paulsen har avlidit 82 år gammal. Hon var min partikamrat och en oerhört färgstark och tongivande politiker. Det är få människor som gjort så mycket i svensk och europeisk politik som Marit Paulsen. Hon var en av de viktigaste rösterna för ett svenskt EU-medlemskap och hon är den mest kryssade politikern i Sverige.

Marit Paulsen var kanske inte feminist, men hon var en kvinna som aldrig förställde sig. Hon var den hon var och kallade sig tant och kärring. Hon stred för det hon trodde på och och hon gjorde det bra. Hon har starkt medverkat till att Sverige gick med i EU och hon genomförde som europaparlamentariker samlad djurskyddslag.

För mig som liberal och tidigare folkpartist har Marit betytt oerhört mycket. Hennes popularitet och folklighet gjorde att partiet skördade stora framgångar i europaparlamentsval och för den som aldrig varit aktiv i ett litet parti, kan jag säga att det betyder ohyggligt mycket att få sådana framgångar när man kämpar med flygbladsutdelning och debatterande på gräsrotsnivå.

Ett favoritcitat från Marit (som jag nu citerar fritt ur minnet) är när någon journalist frågar henne om hon blivit kommenderad till Stockholm för att rädda Folkpartiet när den så kallade dataskandalen tyngde partiet i slutet av valrörelsen 2006. Hon svarade något i stil med att hon minsann inte behövde kallas på, för hon kunde gå själv.

Läs gärna hennes mest kända bok, Liten Ida, om hur vet kunde vara att vara tysketös i Norge. Marit Paulsen hade själv tyskt påbrå och viss erfarenhet av liknande saker som beskrivs i boken. Hon var dock född 1939, före tyska soldater kom till Norge.

Vila i frid, Marit. Din betydelse för Sverige och Europa har varit enormt stor!

Marit Paulsen

jul 26

#kaffeochkulturvärlden: Indien

Indiens flagga

Månadens land i #kaffeochkulturvärlden är Indien och jag slog till med en indisk feelgood. A Bollywood affair av Sonali Dev. Jag tyckte om boken , som var lite otippat mer feministiskt än jag förväntande mig. Jag har redan läst en indisk bok i år, I säkert förvar av Anita Desai. Den boken tyckte jag också mycket om, men på ett helt annat sätt.

Jag har läst en del böcker från Indien. Slumdog millionaire blev ju en uppmärksammad film, men jag tyckte att den gick lite väl mycket från handlingen i boken. Vem vill bli miljardär av Vikas Swarup var en fantastisk bok! Anita Nairs bok Kvinnor på ett tåg är en bok jag tyckte otroligt mycket om. Jag har också läst Jhumpa Lahiris bok Sankmark och Ambais Flod med stor behållning.

Annan kultur som jag konsumerat från Indien, sträcker sig nog enbart till matkultur. Jag är inget stort fan av Bpllywoodffilmer och har aldrig varit i Indien och sett fantastisk arkitektur. Däremot har jag varit i Little India i både Singapore och Kuala Lumpur och älskat att titta på fantastiska tyger och äta utomordentligt god mat. Den bästa måltiden var nog en tikka masala, serverad på ett gigantiskt bananlöv i Singapore.

Hanna äter indisk mat

Jag äter indisk mat. Singapore februari 2010.

jul 25

Recension: Dev, Sonali; A Bollywood affair; 2014

A Bollywood affairDå var det dags för juli i #kaffeochkulturvärlden och Indien. Jag har redan läst något från Indien i år, men det var dags att läsa något mer och delta i utmaningen! Valet föll på den lättlästa och lättsmälta feelgoodromanen A Bollywood affair av Sonali Dev. Jag lyssnade på den på Storytel inläst av indiskättade Priya Ayyar.

Mili kommer från en by i Indien och är gift sedan fyra års ålder, men hennes make kommer aldrig till henne. Hon är duktig i skolan och bestämmer sig för att använda sin status som gift för att få ett stipendium och kunna studera i USA. Sam är Bollywodregissör och känd bad boy, som gör allt för sin bror. När brodern, som vill gifta sig med sina gravida flickvän, får veta att hans barnäktenskap fortfarande gäller, ber han sin bror att åka till USA för att få kvinnan att skriva på en äktenskapsannullering. När Sam och Mili möts växer det fram något mer än vänskap och Sam har svårt att framföra sitt verkliga ärende. Mili, å sin sida, har svårt att berätta för Sam att hon är gift.

A Bollywood affair är en söt kärlekshistoria, men kanske lite väl mycket rik och erfaren man räddar fattig oskuldsfull kvinna. Det som gör att den inte faller helt i den stereotypa fällan och är ganska så feministisk är att Mili är mycket frihetssträvande och vill kunna göra saker på egen hand. Hon är lite som Elizabeth Bennet och accepterar inte en man bara för att han är rikare än henne. Vi får även Sams perspektiv och han faller verkligen pladask för Mili och kämpar för att få hennes kärlek.

jul 24

Berömda och glömda idrottskvinnor: Marie-José Pérec

Marie-José Pérec

Jag har skrivit om tre kvinnor hittills under detta VM i friidrott; Inessa Kravets, Merlene Ottey och Hassiba Boulmerka. Båda har jag sett på Ullevi under VM-veckan i Göteborg 1995 då jag jobbade som volontär. Jag tänkte att jag skulle avsluta denna friidridrottsvecka med en kvinnan som också var med och tog guld 1995, och valet föll på den franska 400-meterslöparen Marie-José Pérec.

Hon är född och uppvuxen på Guadeloupe i Karibien och upptäcktes som barn av en fransk tränare. Hon flyttade då till den europeiska delen av Frankrike och slog franskt rekord på 400 meter 1988. Det var under EM i Split som hon fick sitt genombrott och under OS i Barcelona som hon fick sitt första stora mästerskapsguld.

Marie-José Pérec gjorde den något ovanliga dubbeln 400 m och 200 m. Hennes stora distans var 400 meter, men i OS i Atlanta 1996 tog hon dubbla guld på 200 och 400, precis som Michael Johnsson gjorde under samma olympiska spel. Marie-José var kvinnan som dominerade 400 meter innan Cathy Freeman tog vid. Mot slutet av sin karriär anmälde hon sig till lopp hon aldrig deltog i och lämnade exempelvis OS i Sydney i protest mot att hon blivit förföljd av den australiensiska pressen (påstod hon). Det skulle ha att göra med deras support för ovan nämnda Cathy Freeman.

Idag lever Marie-José Pérec i Frankrike och är engagerad i Mästare för fred, en samling fd elitidrottsmän som arbetar för fred inom idrotten,. Hon har även deltagit i den franska versionen av Masked Singer.

jul 23

Recension: Nordström, Ester Blenda; En piga bland pigor; 1914

En piga bland pigorNär SelmaStories gick igenom klassiker så insåg jag att jag inte hade läst En piga bland pigor av Ester Blenda Nordström. Jag har läst utdrag ur den, men aldrig hela boken. Den är inte så lång och dessutom fanns den på Storytel, utgiven av Bakhåll, som ger ut gamla klassiker på nytt. Det fanns med andra ord ingen ursäkt så jag läste den!

Ester Blenda Nordström är journalist och hon får i uppdrag att wallraffa ett jobb som piga, långt innan wallraffa ens är ett begrepp. Hon börjar som piga på en gård och avslöjar sig inte. Hon skriver om hur hon måste gå upp halv fem varje morgon och kroppsarbeta fram till nio då hon stupar i sång. Hon har ledigt på söndagar, men ledigt innebär inte helt fri. Kor måste ändå mjölkas i ottan och disk diskas efter varje måltid. Enda gången hon är riktigt nära att avslöja sig är när kollegan Annas pojkvän kommer med en bil. De utmanar henne att testköra, men hon säger tillslut att en piga såklart inte kan köra bil fast hon både har körkort och körvana.

En piga bland pigor är en varm berättelse om hur pigor hade det. Ester Blenda beskriver gården och kollegorna och även om hon hade det tufft och kollegorna var långt under hennes intelligensnivå så har hon respekt för arbetet och människorna. Hon vet redan på förhand att hon inte ska stanna länge och hon är tacksam över att inte behöva ha detta liv för all framtid.

I efterhand har boken blivit en tidmarkör för hur pigor hade det för över 100 år sedan och det var sannerligen inget lätt arbete. Inte en enda sovmorgon och bara en ledig kväll i veckan. Två timmar på söndag eftermiddag brukade Ester Blenda använda till att sova utomhus. Man kan undra vad de gjorde på den lediga tiden när det inte var vår och varmt (deras sovkammare användes till annat under dagtid). Det var såklart anmärkningsvärt att pigor inte ens hade söndagarna ledigt.

Jag är glad över att jag läste den lättlästa och överlag glada boken om livet på landet runt 1914. Glad, trots att den behandlade ett så viktigt och inte så roligt ämne. Det var både välskrivet och fint beskrivet. Jag kände att författaren verkligen hade respekt för arbetet och dem hon jobbade med. Dessutom måste de varit en mycket viktig betraktelse för att få veta hur pigor hade det på landet.

jul 22

Landsort läser: Styr din plog över de dödas ben av Olga Tokarczuk

Landsort läser

Landsort läser i lotstornets skugga.

Igår var dagen då jag äntligen var med på Landsort läser. Ända sedan 2015 då jag var tvungen att åka hem i förtid och därmed missade träffen har jag tänkt att jag måste vara med. Något år glömde jag bort det och andra år har jag helt enkelt inte varit här när det varit. I år satsade jag och lyckades. Det är den fantastiska kulturintresserade fd läraren Birgitta som bjuder in och ser till att årets bok säljs på midsommarfesten. I år läste vi Olga Tokrczuks Styr din plog över de dödas ben.

Min recension av boken kan läsas här.

Landsort läser

Landsort läser, alla böcker utom Sommarboken av Tove Jansson, som lästs genom året.

Var det en deckare?

Vi var så många som dök upp i Birgittas och hennes mans trädgård att vi fick dela upp oss i två grupper. I vår grupp var det blandat vad vi tyckte om boken. Jag och några till tyckte att den var fantastisk, medan ett par andra inte riktigt förstod meningen. Vi var inne på att folk hade haft lite olika förväntningar. Var det en deckare? Kunde den läsas som något annat? De som trodde att det var en deckare de hade i handen, hade i regel en annan uppfattning om boken än vi som inte förväntade oss en kriminalgåta.

Var huvudpersonen galen?

Någon i sällskapet tog upp detta med att huvudpersonen verkade smått galen. Hon är för att leva nära naturen och tycker att djur har minst lika stort existensvärde som människor. För att understryka känslan av galenskap läses ett stycke upp där huvudpersonen beskriver nyfödda hundvalpar som människor, födda av djur. Vi diskuterade symboliken i detta. Författaren är engagerad i miljöfrågor och vi landade i att det förmodligen har något högre syfte att beskriva närheten till naturen och sedan driva det till sin spets.

Humor i berättelsen

Sedan blev vi uppmärksammade om humorn i berättelsen och en läsare som läst boken noga läste upp ett stycke om testosteronskadade män som pga av sin skada tappat intresset för skönlitteratur och istället ökat på intresset för facklitteratur, särskilt om andra världskriget och biografier som stora män och om kriminella. Denna sjukdom leder till tunghäfta. Känner ni igen män i er omgivning? Jag och några till gjorde det och skrattade högt. (S 23 i pocketutgåvan om du vill läsa den fantastiska texten själv.)

Nästa bok

Nu är det ett år till nästa gång och såklart bestämdes det ingen bok just nu, men jag tänkte att det skulle vara roligt att ge några tips på böcker som skulle vara intressant att läsa och diskutera. Det behövs ju vara en bok som känns aktuell och som finns att få tag på hyfsat enkelt, så jag tänkte att jag återkommer senare med några tips!

Jag hade verkligen trevligt och så fantastiskt att få diskutera en bok med andra, flera som jag inte alls kände innan. Samtalet gav mig mycket!

Landsort läser

Landsort läser i den underbara miljön vi var i på träffen.

jul 21

Semesterboktips 2022: Stockholms skärgård

Landsort från havet

Då var jag återigen ute i skärgården, närmare bestämt Landsort. Vi är här för våra två semesterveckor och den veckan vi var här innan var mer en bonus (vi delar ju stället med min svåger och svägerska). Nu hoppas vi få fint väder, mindre rinnande öron (specifikt storbarnets) och många härliga bad och båtturer. Häng med vänner står också på önskelistan.

Framförallt har jag tänkt att läsa, läsa och läsa. Nu har jag verkligen kommit in i ett flow och har böcker i gång fysiskt, på Storytel och Kindle, samt en ljudbok (men den har blivit lite lidande). Jag har lyckats med min längtansläsning och jag läser lite allt möjligt som jag kommer över; feelgood, klassiker, noveller och världsläsning. Idag får ni lite tips om litteratur från skärgården, där jag befinner mig.

Lästips från Stockholms skärgård

300 grader av Pernilla Ericson: Det är inte egentligen skärgården med 300 grader utspelar sig i Nynäshamn, kommunen där jag befinner mig, och är mig veterligen den enda boken från Nynäshamn som jag har läst. Spännande deckare för heta sommar dagar. Eller inte, kanske för svalare sommardagar, när jag tänker efter.

Svarta segel av Rebecka Edgren Aldén: En bok jag läste tidigare i sommar som är en hemsk thriller på Grinda och flera andra öar i Stockholms skärgård.

Vi på Saltkråkan av Astrid Lindgren: En klassiker om du vill ha en riktig skärgårdsfeeling. Både att läsa och att titta på!

Bonus: Sommarboken av Tove Jansson: Det är inte Stockholms skärgård, men skulle kunna vara. EN oerhört vacker berättelse om en flicka och hennes farmor.

jul 20

Berömda och glömda idrottskvinnor: Hassiba Boulmerka

Embed from Getty Images

Hassiba Boulmerka såg sitt OS-guld på 1500 meter i Barcelona 1992 som en seger, inte bara för henne och Algeriet, utan för alla muslimska kvinnor i världen. Hassiba hade många fel i radikala islamisters ögon, men främst att hon var lättklädd och att hon tävlade i idrott. På grund av detta kunde hon inte träna i sitt hemland, utan fick åka till Tyskland och förbereda sig inför OS. Väl på plats i Barcelona fick hon vaktas av beväpnade vakter utanför arenan.

Se SVT:s klipp om när Hassiba Boulmerka sprang i shorts. 

1988 var Hassiba Boulmekra med i OS, men blev utslagen i försöken. Hon berättar för Jonas Karlsson (Olympiska berättelser, Discovery+) att hon där och då bestämde sig för att vinna guldet fyra år senare. När hon återvände till Algeriet efter OS var hon en hjälte. 1990 blev det politiska problem i Algeriet och landet fajtades mot terrorism. Ett islamistiskt parti kommer till makten 1991 och då förändras situationen för Hassiba. Men när hon tog VM-guld 1991 och fick hyllning av presidenten. Efter det blev det värre.

Inför OS i Barcelona fick hon tävla på hemlig ort i Tyskland efter att fått motta regelrätta dödshot. I Algeriet kastade folk sten på henne när hon tränade. Situationen var såklart ohållbar. Efter OS-guldet bodde hon i flera år på Kuba för att kunna springa i shorts ostört. Hon älskar sitt land och hon ville tävla för Algeriet, men det går inte att träna när människor runtomkring en vill se en död. Trots denna uppladdning kunde hon ta hem Algeriets första OS-guld genom tiderna.

I Göteborg 1995 tog Hassiba Boulmerka guld igen och då stod jag på läktaren. Jag minns inte specifikt hennes lopp, men jag tror mig minnas medaljceremonin. Jag jobbade på VM i friidrott på Ullevi så jag såg en hel del. I den bok som skrevs efter VM och gavs ut av Göteborgs-Posten, fanns hon inte med som en av de stora stjärnorna, men väl en manlig algerisk stjärna, Noureddine Morcel. Efter att ha läst om Hassiba Boulmerka förstår jag verkligen inte varför. Hon är en sann hjältinna och superstjärna som tävlade under helt andra former än sin landsman.

Idag driver Hassiba Boulmerka ett framgångsrikt företag i Alger, men talar fortfarande om hur viktig hennes segrar var, inte bara för henne, utan för alla muslimska kvinnor som kämpar mot intolerans och kvinnofientliga lagar och regler.

Se hennes fantastiska lopp i Barcelona nedan.

jul 19

Recension: Marklund, Liza; Polcirkeln; 2019

PolcirkelnLiza Marklund är tillbaka med en ny deckarserie och först ut är Polcirkeln. Boken utspelar sig i det fiktiva Stenträsk i Norrbottens län. Maken köpte boken på Arlanda på väg till Berlin och trots min skepsis mot Liza Marklund, bestämde jag för att ge henne en andra chans. Polcirkeln har fått goda recensioner och ses om Liza Marklunds comeback. Boken är utgiven på Piratförlaget.

Fem kvinnor, en hittas mördad. De fyra hade en bokcirkel 1980, när den nu mördade försvann. Vi får följa de fem vännerna då och fyra av dem idag och därigenom små ledtrådar om vem som skulle kunna haft motiv att röja undan den fjärde. Det visar sig ganska fort att alla mer eller mindre har det. Idag är det en som är Sverigedemokratisk politiker, en är genusvetare, en är journalist och en bor i Karlstad och är sällan hemma i Norrland.

Polcirkeln är onekligen en oerhört lättläst och spännande deckare. Den är så lättläst att inget motstånd finns och vips hade jag läst ut hela boken. Det sägs att detta är Liza Marklunds stora comeback och det kan jag väl skriva under på, dock är boken lite väl enkel och lite väl mallad. Ledtrådarna är övertydliga, särskilt dem som är falska.

Nu utspelar sig Polcirkeln vid juletid, men väl i högsommarvärme i dåtid, så jag skulle säga att den är perfekt för hängmattan. Boken är den första i en tänkt trilogi och jag kan föreställa mig hur nästa bok ser ut. Personer som ska vara med har presenterats och fallet är placerat. Polis Wiking Stormberg kommer att vara i centrum igen, sen återstår väl att se vilka fler av de gamla karaktärerna som dyker upp.