Apr 24

Recension: Schalansky, Judith; Atlas över avlägsna öar; 2009

Atlas över avlägsna öarDet finns stunder då jag tvivlar på om jag verkligen ska recensera en bok här. Jag vill ju inte helt tappa den röda tråden. Judith Schalanskys bok Atlas över avlägsna öar är en sådan bok. Men den är ändå så häftig att jag inte kan motstå det. Schalansky satt på sin kammare i DDR och läste kartor. Det var den enda resa hon kunde göra. Hon blev fascinerad av öar. Hon är idag till yrket typograf och har själv illustrerat och formgivit sin egen atlas, som har undertiteln Femtio öar som jag aldrig besökt och aldrig kommer att besöka.

Fabian Kastner på Svenska Dagbladet skriver att boken är något av det läckraste han hållit i och jag kan inte annat än att hålla med. Den är otroligt vacker och det är mycket imponerande sammanställt. Och sammanställningen och bilderna är helt och hållet författarens egna. Boken är ett resultat av ett barn i ett ofritt land och hennes fantasier om resor till fjärran länder. Idag när hon är vuxen och kan åka vart hon vill, lockar öarna i boken inte och när du läst boken förstår du nog varför.

Det är inte femtio paradisöar som unga Schalansky drömde sig bort till, nej tvärt om. Många är obebodda och karga och att gå i land på dem kan vara en fara för sitt eget liv. Om inte båten slås sönder mot de ogästvänliga klippstränderna kan du riskera att bli uppäten av pingviner.

Vi får en liten berättelse av varje ö och flera är intressanta ur kvinnohistorisk synpunkt. Bland annat får vi läsa om den amerikanska flygaren Amelia Earhart som försvann strax över Howlandön i Stilla Havet 1937. Hon skulle flyga runt ekvatorn men försvann alltså spårlöst tillsammans med sitt flygplan. En annan hemsk historia var den om Sandön utanför Madagaskar där en man med besättning och en båt full med slavar förliste 1760. De byggde ett nytt skepp och lämnade kvar slavarna. Först 1776 kom en officer vid den kungliga flottan, Chevalier de Tromelin, till deras räddning. Då återstod endast sex kvinnor och ett litet spädbarn av de ursprungligen 60 slavarna. Idag heter ön Tromelin efter sin räddare.

Läs dessa historier och 48 till i Atlas över avlägsna öar och fundera ett slag på hur din subjektiva atlas skulle se ut. Visst är det en lite rolig tanke? Det är det i alla fall för mig som är en stor geografinörd.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Apr 23

Internationella världsbokdagen

JordglobIdag är det internationella världsbokdagen och den firar jag genom att läsa De förklädda flickorna i Kabul av Jenny Norberg och Atlas över avlägsna öar : femtio öar som jag aldrig besökt och aldrig kommer att besöka av Judith Schalansky. Jag tänkte också ge er lite tips om böcker från alla världens hörn. Här är två böcker från varje världsdel, en som jag har läst och en jag vill läsa.

Böcker jag läst och rekommenderar:

Europa

Sofi Oksanen – Stalins kossor (Finland): Alltid Oksanen, men eftersom jag alltid rekommenderar Utrensning, väljer jag här istället Stalins Kossor som är nästintill lika bra.

Afrika

Chimamanda Ngozi Adiche – En halv gul sol (Nigeria): Otroligt stark om kriget i Biafra och hur det slog hårt mot alla, även de som hade det bra ställt innan.

Asien

Kyung-Sook Shin – Ta hand pm min mor (Sydkorea): En sorglig bok om en mor från landet som kommer till Seoul och det är som en annan värld.

Nordamerika

Margaret Atwood – Tjänarinnans berättelse (Canada): Margaret Atwood när hon är som bäst. Läs boken om du inte gjort det!

Sydamerika

Claudia Piñeiro – Torsdagsänkorna (Argentina): En annorlunda deckarhistoria förlagd till ett gated community i Buenos Aires.

Oceanien

Melina Marchetta – Jellicoe Road (Australien): Så fantastiskt bra bok! En bok som är en bra present till många eftersom den är spännande, lättläst och underhållande.

Böcker jag har tänkt att läsa snart:

Europa

Silvia Avallone – Marina Bellezza (Italien): Som jag har längtat efter Avallones uppföljare! Den ska vara på väg till mig på posten.

Afrika

Nadifa Mohammed – Förlorade själar (Somalia): En ganska ny bok som jag defitnivt vill läsa. Om kvinnor i inbördeskriget i Somalia.

Asien

Ambai – Flod (Indien): Noveller om kvinnlig frigörelse i Sydindien. Måste läsa snart!

Nordamerika

Marilyn French – Systrar emellan (USA): Det är faktiskt hög tid att jag läser de två olästa böckerna jag har i hyllan av en av mina favoritförfattare.

Sydamerika

Isabel Allende – Eva Luna (Chile): Allende är en fantastisk författare och Eva Luna har flera rekommenderat mig att läsa.

Oceanien

Melina Manchetta – Francesca (Australien): Den har stått i hyllan länge nog nu. Jag älskade Jellicoe Road så förväntningarna är skyhöga.

Apr 22

Veckans feminist: Marian Keyes

Marian Keyes Kort fakta

Född 1963 i Limerick, Irland.
Debuterade med Vattenmelonen som anses vara startskottet till genren chick lit.
Har en juristexamen från Dublin University.

Marian Keyes feministiska gärning

Marian Keyes är född och uppvuxen på Irland. Hon studerade juridik på universitetet i Dublin och tog en juristexamen. 1986 flyttade hon till London och bodde där till 1997. Under den tiden utvecklade hon både alkoholism och depression och hon återvände till Irland för att behandla sina sjukdomar.

Hon skrev ett antal noveller som hon försökte få utgivna, men förlaget ville hellre att hon skulle skriva en roman. 1995 kom Vattenmelonen ut och den blev en stor succé och också startskottet för genren chick lit tillsammans med Helen Fieldings Bridget Jones dagbok som kom året efter. Men även om Keyes skriver mycket om skor, kläder och smink anser hon att det mycket väl kan gå ihop med starka åsikter och hennes kvinnliga romanfigurer är oftast just starka eller strävar efter självständighet.

Keyes böcker har blivit omåttligt populära världen över och kanske mest populära är systrarna Walsh. Vattenmelonen handlar om Clarie Walsh som lämnats av sin man och åker hem till sin stora familj i Dubiln. En oväntad semester om Rachel Welsh som har alkoholproblem och är på en avgiftningsklinik (som författaren själv har erfarenhet av). Maggie, Anna och senast Helen Walsh har också fått var sin bok.

Marian Keyes böcker brukar kallas postfeministiska, det vill säga att romankaraktärerna upplever den förvirring som uppkom när det sades att de var jämlika men upptäckte att de inte var det. Keyes kallar sig själv för feminist och tycker att det är viktigt att kunna kombinera att klä sig kvinnligt och att vara feminist (se artikel i SvD).

Idag lever hon som nykter alkoholist i Dublin med sin man Tony och enligt hemsidan är hennes hobbies läsa, film, skor, handväskor och feminism.

Marian Keyes och jag

Min mamma tipsade mig om Vattenmelonen för många, många år sedan och jag läste den. Det var i en tid då jag inte läste så mycket, för universitetet förstörde lite av min läslust. Det var faktiskt chick lit som tog mig upp ur lässvackan och hjälpte mig tillbaka. Det tackar jag Marian Keyes för, även om jag nu inte är lika förtjust i hennes senaste böcker. Men en del av mig säger att jag faktiskt måste läsa böckerna om Anna och Helen Walsh, eftersom jag läst om de andra tre systrarna. Det är ett roligt grepp att skriva en serie där huvudpersonerna skiftar och där de andra bara är perifera bifigurer. Jag kan lite tycka att det blir Sex and the city-feminism över Keyes, men jag vill inte vara den som klankar ner på andra feminister även om vissa av henne böcker kanske inte har åldrats med värdighet.

De flesta fakta kommer från Wikipedia.

Böcker av Marian Keyes som jag läst och recenserat

Vattenmelonen 1995

Sista chansen 1999

Oväntat besök på Star Street 2009

Böcker av Marian Keyes som jag läst men inte recenserat

En oväntad semester 1997

När Lucy Sullivan skulle gifta sig 1997

Sushi för nybörjare 2000

Änglar 2002

Apr 21

Birgitta Ohlsson skriver en bok!

Birgitta Ohlsson

Det ska bli oerhört spännande att läsa den före detta ministern och tillika min vän Birgitta Ohlssons kommande bok. Det ska vara en hyllning till den duktiga flickan och det är då verkligen på tiden! Birgitta säger i ett pressmeddelande:

– Jag vill hylla den duktiga flickan och ge henne överlevnadsstrategier, flit, strävsamhet och förväntningar är det som möjliggör klassresor, krossar glastak och får drömmar att slå in.

Boken kommer att ges ut på Forum bokförlag.

Läs också författaren Therese Bohman hyllning till den duktiga flickan. 

Apr 21

Recension: Duffy, Carol Ann; Standing female nude; 1985

Standing female nudeCarol Ann Duffy är hovpoet vid det brittiska hovet och hon är född i Skottland. Jag tyckte att det var skäl nog att ha henne som representant för Skottland i EU-utmaningen (när jag kommer till Storbritannien ska jag läsa en bok från varje landsdel). Standing female nude är Duffys första poesisamling och dikterna är skrivna från en nakenmodells synvinkel. De handlar mycket om manligt och kvinnligt och det symboliseras av modellen som bara tjänar några få francs och mannen som gör stor konst.

Jag fastnade för många dikter, men kanske mest för A clear note. Den är skriven i tre delar, från tre olika synvinklar om tre olika kvinnor. Den börjar starkt:

Eight children to feed, I worked as a nurse
tending the dying. Four kids to each breast.
You can see from the photographs
my long auburn hair.

Det är en mycket stark diktsamling och många av dikterna talade verkligen till mig. Jag blev berörd på flera ställen. Många av dikterna är ganska långa och eftersom de inte är översatta var boken ganska krävande att läsa och tog för mig lång tid att läsa ut. Men med tanke på att jag den senaste tiden läst en hel del hobbyöversatta dikter på nätet så kändes det att det var klasskillnad. Duffys språk och takt är helt fantastisk. Det är inte helt lättillgängligt, men fantastiskt bra för den som är lite mer lyrikvan. Jag har fått en ny favorit!

Läs mer: Adlibris, Bokus

Apr 20

Feministbiblioteket på Livsskick

Bloggnätverk för hållbar hälsa och sunda ideal

Livsskick är en sajt för träning och hälsa med sunda ideal. De skiljer på hälsa och skönhet och syftet med sajten är att skriva om träning och mat ur ett hälsosamt perspektiv och inte utifrån att man ska bli vacker eller passa in i någon slags norm.

Eftersom kultur är en del av hälsa så fick jag frågan om jag ville vara med i deras bloggnätverk. Efter noga övervägande så tackade jag med glädje ja. Ni kommer därför att se loggan ovan i min sidebar och klickar du på den så kommer du till Livsskicks-bloggarna.

Jag läser regelbundet Liselotte Howard på Livsskick och tycker att hon skriver sunt och bra om hälsa. Jag känner henne personligen också och hon är en riktigt trevlig person. Så ett hett tips är att läsa hennes blogg om du vill ha bra reflektioner om träning och hälsa samt dess baksidor ätstörningar och träningshets. Liselott är dessutom en av Feministbibliotekets med hängivna läsare!

Min egen syn på hälsa är att det viktigaste är alltid att må bra. I mitt liv just nu mår jag sisådär, med tre stora orosmoment; barnlöshet, jobb och artros. Jag måste jobba hårt för att hitta en ny försörjning, så efter att mitt barn och min familj har det bra är prio ett att söka jobb. Men samtidigt som jag söker jobb går behandlingarna vidare och förhoppningsvis lyckas IVF-försök 170 eller nåt och jag blir gravid igen. Det är såklart viktigare än att få ett jobb, men det tar inte lika stor del av min tid. Slutligen så har jag fått diagnosen artros och för att kunna springa igen, något som en gång var en viktig del av mitt liv, måste jag rehabträna och gå ner i vikt. Just nu är allt detta för mycket så den sista biten får jag ta itu med senare. Jag har kommit igång med tärningen, men när mina IVF-mediciner kickar in rejält kommer jag absolut inte kunna hålla mig från godis och bragokex och jag tänker inte heller göra det. Viktnedgång får vänta. Det är mycket skönt att ha fattat det beslutet och jag är övertygad om att jag klarar att ta tag i det senare, just för att det handlar om min hälsa och inte mitt utseende.

Nu finns också kategorin hälsa på bloggen om du vill läsa vad jag skriver specifikt om det. (Jag har taggat om några gamla inlägg för den som är intresserad.)

Apr 19

Läspaus och pussel

Pussel på paddan

Helt plötsligt inser jag att jag inte bara har en ofrivillig bloggpaus utan inte heller har läst på flera dagar. En av orsakerna stavas pussel. Och inte de där stora härliga 3000-bitarspusslen jag la i min barndom, utan en pussel-app på i-paden. Sorgligt men sant.

En av de bakomliggande orsakerna är att det har hänt lite på jobbfronten, först negativt i form av en psykisk svacka och sedan positivt i form av en intervju, en utbildningsdag och lite positiva besked angående sökta jobb. Sedan har jag varit ute och lekt nästan hela helgen samt hunnit med att laga en sjurätters middag till min bror som fyllde 35 igår, men sådant brukar inte påverka min läsning i vanliga fall.

Ni andra bokbloggare har ju varit i Helsingfors i helgen och jag önskade så att jag hade kunnat följa med, men att fira min bror var också roligt och viktigt!

Just nu läser jag fem böcker. Ett recensionsex av en bok jag inte tycker om. Det känns jättejobbigt att behöva läsa ut den. En polsk roman på engelska från 20-talet. Jag kom precis in i den men behöver vara på helspänn för att hänga med. De förklädda flickorna i Kabul på läsplattan som är otroligt intressant och bra, men innehållsmässigt tung och inte passar för kvällsläsning. Dikter av Carol Ann Duffy som är bra, men verkligen inte kan sträckläsas. Och slutligen Sara Waters nya som jag bara hunnit tio sidor i. Känns inte som en optimal läshög för någon som hamnat i pusselkoma, men kanske ska ge mig på Waters iaf. Eller så försöker jag läsa ut någon av de andra så att jag kan lägga den boken till handlingarna.

Hur gör ni för att ta er ur ett tidstjuvsberoende som inte är läsning?

Nu ska jag se färdigt Mästarna Mästare och inte lägga pussel (och inte heller läsa).

Apr 16

Författarkväll med Sarah Waters

I fantastisk 20-talsanda på baren Melt på Malmskillnadsgatan lyssnade jag igår på ett författarsamtal med Sarah Waters. Hon ges på svenska ut av Natur och Kultur och det var de som stod för arrangemanget. Helena Dahlgren från Dark Places frågade ut. Jag har pinsamt nog inte läst Waters än, men det ska det självklart bli ändring på nu!

Sara Waters i vimlet på Melt

Det var massor av folk i de mysiga, trånga lokalerna på Melt. Jag låtsas ta bild på vimlet, men i själva verket försöker jag fota författaren som står precis bredvid mig.

Bubbel på Melt

Vi bjöds på bubbel. (Jag antar att det är dessa ”glassiga” event som gör att jag som bokbloggare är köpt. Jag var ironisk, se inlägg här.)

Sarah Waters frågas ut av Helena Dahlgren

Sara Waters och Helena Dahlgren pratar om Waters senaste bok Hyresgästerna som ska vara en spännande bok i 20-talsmiljö och innehålla en eldig lesbisk kärleksrelation. Det låter så bra att jag började läsa boken direkt när jag kom hem.

Autograf av Sarah Waters i Hyresgäterna

Signerad bok är alltid lika kul!

Ikväll skulle jag gå på ett event på¨Thorén och Lindskog, releaseparty för Ana Porss roman Blå flicka, men det så kallade livspusslet gick inte att lägga om jag inte var hemma med barnet. Så kan det bli ibland.

 

Apr 16

Recension: Porss, Ana; Blå flicka; 2015

Blå flickaAna Porss bok Blå flicka är en uppgörelse med det förflutna. Boken kommer i dagarna ut på Thorén och Lindskogs förlag.

Margot, som är född någon gång på 50-talet skulle jag tro, är oönskad redan som bebis för att hon inte var en pojke. Det enda hon vill är att hennes mamma ska se henne, men hon tittar alltid åt ett annat håll. En dag händer det förskräckliga saker i Margots liv som vi får veta lite efter hand. Som vuxen är hon gift med en författare som inte älskar henne som hon inte vill annat än att han ska se henne. En dag förändras livet när hon träffar Ella, en äldre kvinna som tar sig an henne. Boken är indelad i tre delar; sanning, insikt och försoning och det är såklart Margots livsresa vi får läsa om i de olika delarna.

I början var det nästan outhärdligt att läsa boken, men trots misären som målas upp fanns det hela tiden en ljusglimt som gjorde att jag ville läsa vidare. En natt när jag hade svårt att sova sträckläste jag boken på ett par timmar. Jag var helt fast och ville verkligen veta om Margot skulle ta sig ur sitt destruktiva äktenskap för sig och barnets skull.

Det är så mycket kvinnokraft i den här boken! Vänskapen mellan den äldre kvinnan Ella och den unga mamman Margot blir en räddning för dem båda. En annan fin sak i boken är att manlig sorg beskrivs på ett vackert, men otroligt sorgligt sätt. Män förväntades inte sörja på 40-50-talen, men sorgen måste ju ändå ut och bearbetas på något sätt och det skriver Porss mycket fint och trovärdigt om. Slutet är också fantastiskt. Den slutade som jag ville att den skulle göra. Mer säger jag inte om den saken. Läs boken!

Läs mer: Adlibris, Bokus

Apr 15

Veckans feminist: Julia Kristeva

Julia KristevaKort fakta

Född 1941 i Silven, Bulgarien.
Emigrerade till Frankrike 1965.
Lanserat begreppet intertextualitet inom litteraturforskningen.
Har influerats mycket av Freuds psykoanalys.

Julia Kristevas feministiska gärning

Julia Kristeva föddes i Silven i Bulgarien och var dotter till kristna föräldrar. Hon fick en ortodox uppfostran. Hon studerade vid universitetet i Sofia och doktorerade 1966. Strax före det flyttade hon till Frankrike där hon kom att stanna och där hon fortfarande bor.

Hon har forskat mycket kring språk och litteratur och är även influerad av Sigmund Freuds psykoanalys. Hon kallas i den engelska Wikipedia-artikeln för filosof och på den svenska sidan kan du läsa följande om hennes idéer:

Kristeva ser födelsen som den största separationen i en människas liv eftersom människan i den skiljs från sin egen kropp, vilket är en fas som föregår och ger en grogrund till inlemmandet i den manliga ordningen. Enligt Kristeva skapas språkförmågan i samspelet mellan separationsprocessen med modern och den manliga ordningen; språket består av både tecken och psyke.

I Frankrike kom Kristeva i kontakt med många intellektuella som Hélène Cixous och Michel Foucault. Hon tillhör några av de mest inflytelserika feminister i Frankrike vid sidan om exempelvis Cixous och Simone de Beauvoir. Hon har haft stort inflytande på feminismen även i USA och Storbritannien (källa WIkipedia, se ovan). Hon har skrivit otaliga böcker inom flera ämnen, bland annat om den tysk-amerikanska filosofen Hannah Arendt. Hon är även författare till fyra romaner, bland annat Samurajerna som är inspirerad av hennes eget liv.

Julia Kristeva och jag

Jag har haft Kristeva i bokhyllan länge, men inte läst henne förrän inför EU-utmaningen. Den bok som stått i hyllan länge (men nu ligger i källaren) är ett filosofiskt verk med hennes idéer om psykoanalys (har jag för mig i vilket fall). Nu valde jag istället att läsa Samurajerna, för jag tyckte att den passade bättre in för utmaningen. Hon är ingen lätt filosof och frågan är när jag ska orka ta itu med hennes mer akademiska skrifter.

Bok av Julia Kristeva som jag läst och recenserat

Samurajerna 1990

Tidigare inlägg «