Jan 25

Veckans feminist: Pearl Buck

Pearl BuckKort fakta

Född i West Virginia 1892 död i Vermont 1973
Bodde fram till 1934 mestadels i Kina
Kinesiskt namn Sai Zhenzhu
Fick nobelpriset i litteratur 1938

Pearl Bucks feministiska gärning

Pearl Bucks föräldrar var missionärer i Kina och Buck bodde där större delen av sin uppväxt. Hon studerade vid universitetet i Vermont, men återkom till Kina 1914. Då var hon gift med John Lossing Buck och 1920 flyttade de båda till Nanjing och arbetade vid universitetet där.

1927 inträffade den sk Naijing-incidenten (läs mer om den på Wikipedia) då kommunisterna tog över staden från nationalisterna (detta ej att förknippa med massakern av Nanjing 1937 då japanerna intog staden). Flera västerlänningar blev dödade och Buck och hennes make fick gömma sig hos en fattig familj och på så sätt kom de undan. De lyckades ta sig till Shanghai och sedan till Japan där de bodde ett år. Efter det återkom de till Nanjing, men det var så pass osäkert att bo där så de lämnade Kina för gott 1934.

Många av Bucks böcker handlar om Kina och inte alltför sällan berättar hon om gripande kvinnoöden. I hennes mest kända verk Den goda jorden berättar hon om Wang Lung och hans liv från fattig man till rik godsherre. Även om huvudpersonen i boken är en man, så är det kvinnorna i birollerna som är de viktigaste för historien. Hon har skrivit en mängd romaner, noveller och fackböcker. Hon belönades med nobelpriset i litteratur 1938, främst för bokenDen goda jorden. Utmärkelsen ska ha kritiserats då Buck ansågs för lättillgänglig (men något belägg för detta har jag inte hittat).

Pearl Buck och jag

Ni som är flitiga läsare av bloggen vet att jag har tänkt läsa alla nobelpristagare innan jag dör och det var så jag först kom i kontakt med Pearl Buck.  Mina föräldrar tog mig med till ett av de absolut bästa antikvariaten jag varit på (bättre än Myrorna i Hjorthagen!), nämligen Böckernas Hus i Tidan. De har en egen hylla för just nobelpristagare och där hittade jag Brevet från Peking. Jag blev intresserad av Buck när jag gjorde efterforskningar kring henne och införskaffade Den goda jorden. Den älskade jag och det kommer att bli mer av Buck i framtiden (men min att-läsa-lista är så lång att det nog dröjer ett tag till, men Modern står i bokhyllan). På Feministbiblioteket och Liberala kvinnors Nobelmingel 2010 läste jag ett utdrag ur Den goda jorden.

I bokcirkeln Tretton nobelpristagare om de kvinnor som fått nobelpriset i litteratur, hade jag ansvar för Pearl Buck. Vi läste då Kejserlig kvinna.

Böcker av Pearl Buck som jag läst och recenserat

Den goda jorden 1932

Kejserlig kvinna 1956

Det här är en uppdaterad repris från 2011.

Jan 24

Avslutning novell-lördag: Italien

Italiens flaggaIdag har jag haft italiensk novell-lördag som en del i EU-läsningen. Det har varit uteslutande unga författare och den äldsta novellen var från 1991. Jag har läst noveller dels ur Tranans novellsamling Italien berättar: En förebådande dröm och dels ur Astor förlags italienska femma. Jag tycker att jag har fått en bra mix av kvinnor fån hela landet och olika typer av ämnen. Det var inte den bästa novell-lördag jag har haft, men det var lärorikt och jag hittade några pärlor.

Jag gillar att jag fick lära mycket om det italienska samhället med moraliska tankar kring otrohet och äktenskap, om barn samt om maffian. Mina favoriter var:

Bäst alla kategorier: Den bästa älskarinnan
Sorgligaste: Den sista eftermiddagen
Roligast: Ärendet

Novell-lördag: Italien avslutar den italienska delen i min EU-läsning. Nästa tema blir Schweiz, som inte är en del av EU-läsningen (av förklarliga skäl), utan av den tyska hösten (eller då snarare våren). Håll utkik!

Jan 24

Recension: Versani, Grazia; Den sista eftermiddagen; 2002

Italien berättarJag har läst berättelser ur Tranans novellsamling Italien berättar: En förebådande dröm. Den fokuserar på samtida, lite yngre författare. Jag recenserar dem som jag tycker passar bäst för Feministbiblioteket.

Novellen Den sista eftermiddagen av Grazia Versani handlar om två otrogna personers sista möte. Kvinnan som är huvudperson lever ett utåt sett perfekt liv med stor fin villa, man och två barn. Men hon älskar en annan man. Hon har dock beslutat sig för att sluta träffa honom och bara leva med sin man, hur olycklig hon än blir.

Detta var den sorgligaste novellen jag läste idag. Kvinnan väljer det liv hon förväntas att göra och lämnar den fattigare arbetaren bakom sig, även om det är han som har hennes hjärta. Versani skriver ofta svarta böcker och hennes noveller handlar mycket om livet och vad man måste avstå ibland. Jag kände att berättelsen berörde mig just därför att det inte var självklart hur hon skulle välja. Det är inte alltid det i verkliga livet heller.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Jan 24

Recension: Bonvicini, Catarina; Den perfekta älskarinnan; 2006

Italien berättarJag har läst berättelser ur Tranans novellsamling Italien berättar: En förebådande dröm. Den fokuserar på samtida, lite yngre författare. Jag recenserar dem som jag tycker passar bäst för Feministbiblioteket.

Catarina Bonvicini är född 1974 och har skrivit mycket om mänskliga relationer och vuxnas relationer till barn i den italienska samtiden. Den perfekta älskarinnan handlar om en kvinna som beskriver sig som mönsterälskarinnan. Hon är den som aldrig vill att han ska lämna sin fru och alltid ser till att hans äktenskap klarar sig. Men en dag sitter hon ändå där med en förälskad man som jobbar hela tiden och varannan vecka är det hon som får ta hand om hans två barn. Hon slits mellan exfrun, barnen och maken och för barnens skull måste hon hålla ihop.

Novellen visar på något som förmodligen är ett vanligt fenomen i mindre jämställda relationer. När mannen jobbar mycket får den nya kvinnan ta hans om hans barn. Kvinnan i den här berättelsen är en god kvinna som ändå gör det bästa för sina styvbarn, även om hon inte har önskat dem och de sannerligen inte har önskat henne. Det känns som ett stort hån att den nya mannen sedan är otrogen mot henne. Mycket bra och mycket verklighetstroget!

Läs mer: Adlibris, Bokus

Jan 24

Recension: Ballestra, Silvia; Iguanas födelsedag; 1991

Italien berättarJag har läst berättelser ur Tranans novellsamling Italien berättar: En förebådande dröm. Den fokuserar på samtida, lite yngre författare. Jag recenserar dem som jag tycker passar bäst för Feministbiblioteket.

Iguanas födelsedag av Silvia Ballestra handlar om ett par där den ena, en 23-åring kille, är heroinist och den andra, en sextonårig tjej, inte har trillat dit än. Flickan kan inte släppa pojkvännen, för att han var den första hon legat med. Trots det hånar hon honom och är själv fast besluten att trots allt hans tjat aldrig prova heroin.

Ballestra är en författare som mycket skildrar sin samtid och människor i utanförskap. I Iguanas födelsedag är det drogmissbrukare som står i centrum. Jag tyckte att det var en intressant novell, eftersom den i princip byggde på ett gräl mellan två personer, men där samtidigt den stora skillnaden i deras personliga styrka kom fram. Novellkonst på hög nivå!

Läs mer: Adlibris, Bokus

Jan 24

Recension: Parrella, Valeria; Rakt i ögonen; 2003

Italien berättarJag har läst berättelser ur Tranans novellsamling Italien berättar: En förebådande dröm. Den fokuserar på samtida, lite yngre författare. Jag recenserar dem som jag tycker passar bäst för Feministbiblioteket.

Valeria Parrella, som själv är från Neapel, har i Rakt i ögonen beskrivit en ung kvinnas väg upp i Camorran i samma stad. Kvinnan är vacker och hennes kropp fick till och med ögonen på prästerna att trilla ur. Hon arbetar lugnt och metodiskt tills hon kommer dit hon vill och får den man med mest makt.

En intressant novell med en flicka med ett iskallt agerande för att komma upp sig. Hon har inga andra ambitioner än att ta sig upp inom maffian. Jag antar att Parrella som själv är från Neapel har erfarenhet av Camorran och människor i deras närhet. Jag gillar hennes sätt att skriva och det var svårt att inte dra på munnen när jag läste novellen.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Jan 24

Recension: Ambrosecchio, Vanessa; Milton lever; 2005

Italien berättarJag har läst berättelser ur Tranans novellsamling Italien berättar: En förebådande dröm. Den fokuserar på samtida, lite yngre författare. Jag recenserar dem som jag tycker passar bäst för Feministbiblioteket.

Vanessa Ambroseccio är född 1970 och är från Palermo på Sicilien. I Milton lever träffar vi en lärare som försöker få sina ohängda elever att analysera Beppe Fenoglios klassiska krigsroman En privat angelägenhet om soldaten Milton. Läraren är själv dotter till en partisan och vet inte vilken fot hon ska stå på när den stökiga klassen dras in i historien och vill ändra slutet.

DN:s recensent Anna Hallberg har skrivit om hela novellsamlingen och där berört Milton lever och beskrivit den med följande ord: Lärarinnan (…) spänns mellan generationer och lojaliteter samtidigt som lektionen pågår. Det är både skickligt och drabbande. Jag vet inte om jag förstod alla nyanser, men tyckte att det var en intressant novell.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Jan 24

Recension: Lattanzi, Antonella; Katastrofen i Bari; 2012

Katastrofen i BariJag har läst ett par noveller från Astor förlags italienska femma. Jag recenserar dem som jag tycker är relevanta för Feministbiblioteket.

Katastrofen i Bari syftar på en tysk attack mot de allierade i Bari 1943. Attacken medförde att Baris hamn var utslagen fram till 1944 och händelsen har blivit känd som lilla Pearl Harbour. Kvinnan som berättar historien har en far som föddes under de hemska dagarna i stadens historia. Det är både en historia om faderns liv och uppväxt, men också om stadens historia och hur den präglats av katastrofen.

Det var en intressant novell om en händelse jag inte hört talas om tidigare. Antonella Lattanzi är född 1979 och en av Italiens lovande författare. Jag blev sugen på att läsa mer av henne, men hennes roman verkar inte finnas översatt till något språk.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Jan 24

Recension: Ramio, Veronica; Ärendet; 2012

ÄrendetJag har läst två noveller från Astor förlags italienska femma. Jag recenserar dem som jag tycker är relevanta för Feministbiblioteket.

Veronica Raimo är född 1978 och anses av många vara en av Italiens mest lovande unga författare. Hennes novell Ärendet handlar om en ung författare vars granne dör och hon en dag bestämmer sig för att hjälpa hans änka med att bära hem några kassar. Änkan får ett lillfinger och tar sedan hela handen som det heter och i takt med att författaren tvingas gå fler och fler ärenden, flyter hennes skrivande på bra. Hon har därför svårt att avbryta sina hjälpinsatser. Det går så långt att hon ställer in semester med sin pojkvän och tillslut överväger änkans förfrågan om att ha sex med hennes förståndshandikappade son. Kanske ska hon ändå göra det för bokens skull…?

Det var en lustig novell där alla idiotiska saker fick sin förklaring i att huvudpersonen kunde skriva och boken bara blev bättre och bättre. Den ställer frågan hur långt vi är beredda att gå för en bra sak.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Jan 24

Novell-lördag: Italien

Italiens flaggaIdag är det Italien som är i fokus och jag ska recensera flera noveller, både från Tranans novellsamling Italien berättar: En förebådande dröm och dels från Astor förlags italienska femma. Alla författare är tämligen unga och samtida.

Jag har lite fokus på Italien just nu därför att EU-läsningen har nått bokstaven I och Italien.  Jag vill kröna min italienska läsning med en för bloggen klassisk novell-lördag.

Det blir som vanligt en recension i timman och den första publiceras klockan 10. Det är sammanlagt sju noveller och ett avslutningsinlägg kommer klockan 17. Häng med!

Tidigare inlägg «