Jun 28

Heja Island!

Islands flaggaIgår slog Island till och skrällde mot England i fotbolls-EM och ingen kunde låta blir att skämta om fotbollens #brexit. Jag ska inte försöka mig på lustigheter utan gratulera Island till vinsten och bjuda på lite isländska boktips!

Först ger jag er tre böcker av tre fantastiska isländska kvinnor.

Auður Ava Ólafsdóttir – Rosa Candida: Om kärlek och sorg och att bli pappa till ett barn vars mamma man inte känner.

Steinunn Sigurðardóttir – Hjärttrakten: En roadtrip genom Island och en komplicerad mor-dotter-relation.

Vígdis Grímsdóttir, – Z en kärlekshistoria: Om kärlek och döden och svartsjuka. Lesbisk kärlek och längtan efter barn.

Vill ni hitta bra feministiska lyrik från Island så rekommenderar jag Vilborg Dagbjartsdóttir, men det år svårt att hitta så mycket som är översatt till svenska. , Nína Björk Árnadóttir är också en fantastisk poet.

Av manliga författare så har jag läst och gillat Arnaldur Indriðason. Det är underbara Islandsskildringar i hans böcker. Du kommer att få både naturupplevelser och in inblick i den sociala misären som också finns på ön.

Vilket är ditt bästa isländska boktips?

Jun 27

Boktips istället för #brexit

Europaflaggor

Det här var ju kuken, för att citera en känd före detta fotbollsspelare. Vi vaknade upp på midsommaraftons morgon och #brexit var ett faktum. Nu följer analyser och spekulationer. Vad händer nu? Jag är mycket oroad och bedrövad över utvecklingen. Populisterna och rasisterna vann. Det borde inte ha fått hända. Men nu hände det och ska ska inte sia om vad som väntar oss nu. Jag ska istället göra det jag är bättre på – ge er boktips!

I våras hade jag Europafest på bloggen och det känns ganska avlägset nu. Detta är en bokblogg och jag har ett enormt EU-bokprojekt bakom mig. Jag vill därför passa på att lyfta fram det igen, för att ge lite hopp i detta mörker. Jag läste 57 böcker, 30 lösa noveller, 7 barnböcker och sprida dikter på nätet från ytterligare 5 personer. Vill ni också läsa er igenom EU? Här har ni en bra lista med kvinnliga författare från alla EU-länder:

Belgien

Amelie Nothomb – Antichrista
Anne Provoost – Rosalena

Bulgarien

Blaga Dimitrova – The last rock eagle
Julia Kristeva – Samurajerna

Cypern

Nora Nadjarian – Ledra street

Danmark

Hanne-Vibeke Holst – Knud den store
Josefine Klougart – En av oss sover

Estland

Viivi Luik- Historiens förfärande skönhet

Finland

Finland berättar

Frankrike

Dominique Dyens – Smitning
Frankrike berättar
Julia Kristeva – Samurajerna
Nina Bouraoui – Pojkflickan

Grekland

Ioanna Karystiani – The jasmine isle
Marigo Alexopoulou – Dikter

Irland

Anne Enright – Den glömda valsen
Gemma O’Connor – Tid att minas
Kate O’Brien – Örtagården
Marian Keyes – Sista chansen
Meave Binchy – Vinter i drömhuset

Italien

Elsa Morante – Den andalusiska sjalen
Grazia Deledda – Murgrönan
Italien berättar
Michela Murgia – Själamakerskan
Milena Angus – Onda stenar
Sabine Gruber – Mira och Irma
Valeria Parrella – Väntrum

Kroatien 

Vedrana Rudan – Night

Lettland

Gundega Repse – Tennets skrik
Inga Abele – Högvatten
Vizma Belševica – Jordens värme

Litauen

Laura Sintija Černiauskaitė – Rocken
Neringa Abrutytė – The swimming pool och andra dikter

Luxemburg

Anise Koltz – Ljudvallen

Malta

Maria Grech Ganado – Dikter från The drunken boat

Nederländerna

Connie Palmen – Lucifer
Tessa de Loo – Tvillingsystrarna
Marit Törnqvist – Flickan som försvann
Renate Dorrestein – Min son har ett sexliv och jag läser Rödluvan för mamma
Rita Törnqvist-Vershuur – Främmande land
Xaviera Hollander – The happy hooker

Polen

Dorota Masłowska – White and Red
Ewa Lipska – Kära fru Schubert
Gunilla Lundgren mfl – Sofia Z-4515
Olga Tokarczuk – Spel på många små trummor
Polen berättar
Zofia Nałkowska – The Romance of Teresa Hennert

Portugal

Maria Isabel Barreno, Maria Teresa Horta och Maria Velho da Costa – Nya portugisiska brev
Maria Teresa Horta – Dikter
Mariana Alcoforado – Portugisiska brev
Sofia de Mello Breyner Andresen – I tingens namn

Rumänien

Dominica Radulescu – Tåg till Trieste
Nadja Comaneci – Letter to a young gymnast

Slovakien

Margita Figuli – Three Chestnut Horses

Slovenien

Slovenska noveller
Stanka Hrastelj – Dikter from The drunken boat

Spanien

Nuria Amat – Det lilla landet

Storbritannien

England: Jane Austen – Övertalning
Skottland: Carol Ann Duffy – Standing Female Nude
Wales: Sarah Waters – Hyresgästerna
Nordirland: Maggie O’Farrell – Sommaren utan regn

Tjeckien

Květa Legátová – Hana och Joza
Petra Hůlova – En plastig trea

Tyskland

Andrea Maria Schenkel – Tannöd
Cornelia Funke – Allra bästa kompisar
Judith Hermann – Sommarhus, senare

Ungern 

Boglárka Paulovkin – Räven och musen åker till Balatonsjön 
Judit Ágnes Kiss – 24 dikter
Katalin Szegedi – Lenka och Palko
Krisztina Tóth – Pixel 
Magda Szabo – Familjefresken

Österrike

Helene von Druskowitz – Pessimistiska kardinalsatser
Helene Migerka – Das Glück der Häßlichen und andere Skizzen und Satiren
Marlen Haushofer – Väggen
Natascha Kampusch – 3096 dagar
Sabine Gruber – Mira och Irma

Jun 26

Recension: Backström, Petra; M varken mer eller mindre; 2016

M varken mer eller mindrePetra Backström är debutant och hon älskar bokstäver. Det gör även huvudpersonen i M varken mer eller mindre (Rabén och Sjögren). Jag brukar gilla kärleksromaner för ungdomar och hade därför ganska höga förväntningar på den här, som gillats av fler.

Maj är 19 år och tagit studenten. Hon vet inte rikgit vad hon ska göra så hon driver mest omkring. Hon har lyckats trassla in sig i tre killar, det är exet hon har sex med, bästa kompisens pappa som stöter på henne, stalkern och killen som hon inte vet om hon bör falla för. Vi vet redan när boken börjar att hon kommer att välja en av dem och att valet egentligen är självklart. Men under bokens gång är det långt ifrån klart. Maj är som folk är mest, trevlig för det mesta, lite störig ibland och gör både misstag och kan rätta till dem ibland. Hon har ett gott hjärta, även om det kan bli lite fel ibland. Det är mycket sex, men å andra sidan får vi inte veta några detaljer. Relationerna till de olika killarna växer fram och du som läsare får fundera på vem hon bär välja.

Det händer faktiskt inte så mycket i boken, även är det en fantastisk bra bok. Styrkan ligger inte i att måla upp en händelsefull handling,utan att med små medel göra det spännande ändå. Jag fångades i berättelsen direkt och mer eller mindre sträckläste boken. Jag älskade språket, lunken och huvudpersonen. Och jag älskade bokstavsnörderiet. Det enda jag hade lite svårt för var att hon hette Maj. Efter Kristina Sandbergs böcker kunde jag inte tänka bort sju sorters kakor 🙂

Det är en fantastiskt bra debut och det jag gillade mest var balansen mellan jakten på kärleken och hur hon beskriver vänskapen till sin bästa vän. Mina förväntningar infriades!

Läs mer: Adlibris, Bokus, Bokhora, Prickiga Paula, Enligt O

Jun 23

Recension: Keyes, Marian; Är det någon där?; 2006

Är det någon där?Jag har nu tagit tag i att läsa mina två återstående böcker om systrarna Walsh av Marian Keyes. Är det någon där? handlar om Anna, hon som vi lärt känna som hippitjejen i de andra böckerna.

Anna är hemma på Irland och har bandage och mår fruktansvärt dåligt. Hon längtar tillbaka till livet i New York. Hon är inte längre hippi eller konstig utan har drömjobbet på ett sminkföretag och har en underbarbar man. Men mannen tycks  vara spårlöst försvunnen. Väl tillbaka hemma bekräftas farhågorna, Aidan är inte hemma och hans svarar inte på hennes mejl eller telefonsamtal. Det är nog bara hormonstinna bebismammor som förväntat sig ett annat innehåll, som inte förstår vad som hänt honom. Är det någon där? är en bok om sorg och hur man tar sig ur den, från förnekelse, via medium till att tillslut lära sig att leva med förlusten.

Är det någon där? är en fin berättelse om sorgearbete, men den är alldeles för seg. 550 sidor varav merparten handlar om en sörjande människa. Det är inte så upplyftande och jag tyckte också att det glättiga språket inte rikgit passar in. Samtidigt är det just språket och jargongen som gör att boken inte är helt outhärdlig. Boken har också en sidohistoria där Anna mejlar sin syster Helen på Irland som startat en privatdetektivbusiness. Helt ointressant och vansinnigt fånigt- Jag fick tvinga mig själv att skumläsa de avsnitten för att inte irritera ihjäl mig. Det är bra med feminism i boken, även om det är Claire som står för den mest feministiska boken och hon är inte med så mycket samt beskrivs inte så väl av Anna som är bokens jag.

Jag minns att jag tyckte ganska bra om Keyes böcker, men gillade inte den här. Jag hoppas att Är det någon där? inte är någon av hennes bättre så att det inte är jag som totalt ändrat smak. Jag ska läsa den sista boken om Helen också, men det blir nog inte just nu.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Jun 21

Låtar vi minns: Sommarplågor från 1991

Jag 1991

Såhär såg jag ut på den tiden, året som fjortis. Juni 1991.

Kulturkollo efterfrågar idag våra värsta (eller bästa) sommarlplågor. Jag funderade lite på olika låtar och så kom jag fram till att de som spontant dök upp i huvudet var alla från 1991, så detta blir ett inlägg om mina sommarplågor/favoriter från just 1991. Jag hade gått ut åttonde klass och var 14 år. På sommaren var jag på bilsemester till Tyskland, Schweiz och Österrike med min familj och alla tre låtarna gick varma i min freestyle som givetvis var det första jag packade ner inför resan.

Sommaren i city 1990 med Angel från 1991 måste vara en av min barndoms mest minnesvärda. Så otroligt dålig, men ändå svängig och jag kan fortfarande sjunga den. Några år senare fick jag höra att delar av gruppen bildat ett nytt band som spelade på en festival i Lidköping. Festivalens affischnamn var Clawfinger och det skulle vara så att några av Angel-tjejerna var flickvänner till några av Clawfinger-killarna och det var därför festivalen fick det bandet på köpet. Jag har inte lyckats googla fram något som stödjer detta påstående så ta det med en nya salt. Minnet kan ju som bekant svika. Det var i vilket fall som helst några kompisar till mig som arrangerade festivalen och jag var funktionär. Året var 1996.

Samma år var Pelle Almgren och Wow liksom heta och frågan är om inte Omåomigen slår Sommaren i city i sommarplågestatus. Den är i vilket fall bättre. Jag har haft den på in springslinga länge. Nu springer jag ju inte så ofta längre, men blir sugen så fort jag hör den.

r

Internationellt är det ju ingen som helst tvekan om att Chesney Hawkes one hit wonder The one and only var 1991 års stora sommarplåga. Jag älskade den, jag var som alla småkär i Hawkes och mycket tonårsångest ryms i den låten. Jag har två fina minnen till den som kom långt, långt senare. Jag hade precis träffat min pojkvän och vi var på Lemon Bar på Kungsholmen som är kända för att spela schlager och gamla hits. När The one and only spelades kunde min pojkvän inte sjunga med. Jag frågade om han aldrig hört den. Hans svar: Min bildning har ett pris. Som en hyllning till denna roliga kommentar spelade vi låten på vårt bröllop 2008 och då dansade jag runt med en kompis som är några år äldre, men som också kunde hela texten. Han var pojkvän till min mans kompis så vi hade inte känt varandra så länge, men vi har gått på samma gymnasieskola fast inte samtidigt. Vi hade alltså båda starka minnen till Chesney Hawkes, eller i alla fall till texten.

Kulturkollo ställde två frågor, men eftersom jag är urdålig på musik just nu kan jag inte sia om framtiden och vilken som kommer att bli denna sommars plåga. Det kommer väl att bli nåt om att bada nakna på Sergels torg eller nåt. Min egen sommarfavorit är i alla fall Granit och morän av Lars Winnerbäck. Den hörde jag första gången några dagar innan Selmas födelse och kommer också alltid att förknippas med henne.

Jun 20

Wisława Szymborska var kanske inte feminist

Wisława SzymborskaKorta fakta

Född 1923 i närheten av Poznan, död 2012 i Krakow, Polen.
Publicerade sin första dikt 1945.
Fick nobelpriset i litteratur 1996.

Vem var Wisława Szymborska?

Wisława Szymborska föddes 1923 i Polen och flyttade med sin familj 1931 till Krakow där hon bodde till sin död 2012. Hon studerade polska och sociologi vid det anrika Jagellonska universitetet i Krakow. 1953 började hon jobba på en polsk tidskrift och där jobbade hon fram till 1981.

Hon var medlem i det styrande socialistpartiet i Polen i många år, men hon lämnade det 1966 och rörde sig närmare oppositionen. På åttiotalet skrev hon under pseudonymen Stanczykówna i den underjordiska tidskriften Arka, och i exilmagasinet Kultura som gavs ut i Paris.

Hon är idag en av Polens mest framstående poeter och hon har även skrivit prosa och översatt från franska. 1996 belönades hon med nobelpriset i litteratur.

Min erfarenhet av Wisława Szymborska

Första gången jag hörde hennes dikter var när liberalen Jasenko Selimovic läste några på Liberala Kvinnors och Feministbibliotekets nobelfirande 2010. Jag blev då överförtjust, men väntade lite för länge innan jag tog mig samman och läste hennes samlade dikter. Men den som väntar på något gott osv, det var en fantastisk diktsamling! Nu i bokcirkeln Fjorton Nobelpristagare ville jag läsa något mer av henne och då valde vi boken Här, som kom ut efter hon blivit prisad.

Hon var kanske ingen feminist, men man kan läsa in feminism i många av hennes dikter.

För er som undrar över rubriken så är det så att jag har en rubrik på den bloggen som heter Veckans feminist. Jag har använt samma format för att presentera alla de kvinnliga nobelpristagarna, även de som inte är feminister.

Jun 20

Fjorton nobelpristagare: Wisława Szymborska

HärVi var tre tappra själar som diskuterade Wisława Szymborskas bok Här i bokcirkeln Fjorton nobelpristagare. Då var dessutom en övertalad att vara med trots att hon inte alls gillar lyrik. Men vi var alla tre på vårt eget vis överväldigande av läsningen. Här kommer lite saker vi diskuterade:

* Skeptikern gillade mer än hon trodde och nybörjaren såg dikterna som karameller att läsa en i taget, men smällde i sig hela påsen på en gång. Szymborska-fanet (jag) älskade boken lika mycket som jag älskat allt annat jag läst av henne.
* Älskade tonen, språket, innehållet – ja allt!
* Favoritdikter var I väntan på attentatet, Tonåringen och Icke-läsning.

Nu går vi vidare med Elfriede Jelinek och henne har jag redan läst, så jag är bara med på diskussionerna.

Jun 19

Recension: Mattisson, Lisa & Hoff, Moa; Feminismens ABC; 2016

Feminismens ABCLeopard förlag gav nyligen ut en ABC-bok, Feminismens ABC, och den har lite samma idé som min serie Veckans feminist och Enligt O:s kvinnoalfabetet. Lisa Mattisson har skrivit texterna och Moa Hoff har illustrerat.

Alla bokstäver har fått varsin kvinna och det börjar med Amalia Eriksson som uppfann polkagrisen och slutar med Öxabäcks damlag. Folkpartisten Barbro Westerholm finns med under B och hon är med för att hon såg till att avskaffa sjukdomsstämpeln på homosexuella. Andra minnesvärda kvinnor vi kan läsa om är Karin Söder, Sveriges första kvinnliga utrikesminister och partiledare (C) och Robyn som är en världskänd artist som blev sin egen skivbolagsdirektör.

Det är en underbar liten bok som uppmärksammar både berömda och glömda kvinnor i Sverige. Jag tycker att det är roligt att kombinera alfabetet och att uppmärksamma kvinnor, precis som i kvinnoalfabetet jag nämnde ovan. Formatet gör att det är en perfekt presentbok att ge bort på någon middag eller födelsedag. Det är fina bilder och boken är otroligt fint formgiven. Mitt ex kommer att få en särskild plats i min hylla.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Jun 18

En månad som tvåbarnsmamma

Idag har jag varit tvåbarnsmamma i en månad. Det känns otroligt konstigt att det inte har gått längre tid. Selmas närvaro i vår familj känns så otroligt självklar. Jag har dessutom funnit mig hyfsat till ro som mammaledig och jag och Selma har fått en bra rytm. Att vädret för det mesta är sommarvarmt och soligt hjälper förstås till.

Jag har inte varit så ledsen eller känt mig så isolerad som första gången jag blev mamma. Precis som jag nämnde ovan tror jag att vädret samt den stundande semestern spelar in. Sedan är jag inte så nervös och lyssnar inte lika mycket på så kallade goda råd. Jag och min man agerar mycket mer utifrån vad vi själva tror är bäst. Storebror börjar också finna sin roll och det blir lättare för varje dag även om det förstås blir mycket gnäll över vad han får och inte får göra.

Selma är ett ganska lugnt barn. Jag har det inte så stressigt varken på dagen eller på natten. Det händer att hon skriker en hel dag och inte somnar på natten, men jag har inget att klaga på i det stora hela. Ibland kan jag skämmas över att det är så, men efter en helvetisk graviditet kan jag ju tycka att jag förtjänar det. Dessutom är det få saker som varar för evigt när det gäller små barn.

Det enda som är lite jobbigt är att mina förlossningsskador inte läker. Jag måste uppsöka en läkare snarast. Det bidrar förstås till en oro över att det aldrig kommer att bli helt bra och att jag aldrig ska kunna gå på toa eller ha trevligare saker för mig utan svårigheter. Dessutom vill jag kunna bada i juli och jag hoppas inte att jag behöver sitta på bryggan hela sommaren.

Ofta förundras jag över att jag tillslut blev tvåbarnsmamma. Så mycket kämpande och så lång tid det tog. Men som min man sa hela tiden, när hen väl är är är det ju hen vi vill ha och ingen annan. Och så är det ju, det är ju Selma vi vill ha!

Selma 1 månad

Selma 1 månad

Selma tycker om att ligga i vagnen och sitta i sittern till vår stora glädje. Sedan gillar hon att ligga groda och vara nära som alla andra barn.

Jun 18

Recension: Winblad, Louise; Hej hej vardag; 2016

Hej hej vardagJag har sett många seriestrippar från Louise Winblads Hej hej vardag (Kolik förlag) och gillat det jag sett så att läsa hela boken var bara en tidsfråga för mig. Jag beställde den på bibblan och jag sträckläste den en sen kväll/natt när min bebis inte ville somna.

Hej hej vardag innehåller träffsäkra serier om livet med små barn. Den som inte har barn göre sig icke besvär (för hen skulle säkert bli avskräckt efter att ha läsa hela boken!). Livet med barn är inte en dans å rosor, det är ett ständigt parerande mellan dåligt samvete, bråk och gos. Och mitt i alltihop förväntas man ha ett sexliv och ta hand om sig själv. Louise Winblads serier fångar dessa dilemman med fantastisk exakthet. Jag kände igen mig otroligt mycket och skrattade högt, vilket inte är så vanligt att jag gör. Igenkänningen fanns både i serier om snippan, om relationen till maken och såklart i alla serier om hur det är att ta hand om barn. Egentiden på toan och ångesten när barnet helt plötsligt blivit pappigt känns igen liksom alla råd och tips man får från okända såväl som gravid som med barn.

Jag bjuder er på en bild som gick rakt in därför att jag känt den så många gånger:

Bild ur Hej hej vardag

Allt finns i bilderna; paniken, stressen, oron och kärleken. Det var längesedan ett seriealbum gick så rakt in i hjärtat och bjöd på så många skratt. Jag rekommenderar den varmt till alla föräldrar därute som vill kunna skratta åt eländet.

Läs mer: Adlibris, Bokus, KulturkolloEnligt O, Fiktiviteter

Tidigare inlägg «