Maj 03

Rösta på årets bok!

Årets bok - logga

Bonniers bokklubbar har lanserat årets bok som du kan rösta på. Mycket bra initiativ säger jag som givetvis varit inne och röstat. Här kan du se vilka böcker som valts ut och själv lägga din röst.

För mig var valet självklart. Jag röstade på Elena Ferranstes Min fantastiska väninna. Det var en bok som hade allt jag önskar mig med en riktigt bra roman. Den var spännande och den hade ett klart kvinnoperspektiv. Dessutom utspelar den sig i ett land jag inte dagligen läser böcker om, Italien.

Gå in och rösta idag!

Årets bok

Maj 01

Recension: Gatu, Anja & Borgenlöv, Maria; Rött kort, Therese!; 2015

Rött kort, Therese!Olika förlag har gett ut ett antal böcker med kända fotbollsspelare som huvudpersoner. Rött kort, Therese! är inspirerad av Therese Sjögrans uppväxt. Anja Gatu har skrivit texten och Maria Borgenlöv har illustrerat.

Therese älskar att träna och att spela, men när seriespelet ska dra igång och hon för första gången ska spela en match så blir hon så nervös att kroppen inte lyder henne. Hon får efter det börja sina matcher på bänken. Det passar henne bättre och hon klarar av att spela när det har gått ett tag. Hon är en av de bästa på planen, men hennes nyfikenhet på att prova allt ger henne tillslut rött kort.

Det är lätt att böcker om fotboll blir en berättelse om ett seriespel där det tillslut slutar med att laget huvudpersonen spelar i vinner. Det upplägget har inte Rött kort, Therese!. Den handlar mer om en personlig utveckling som spelare i unga år och hur man ska tacka nervositet. Boken är inspirerad av Sjögrans uppväxt, med andra ord handlar den inte om hennes liv egentligen (mer än att storyn förmodligen är hämtad från hennes minnen). Det betyder att författaren har kunnat mixtra med olika etniciteter och könsblandade lag. Det är positivt tyckte jag och jag föll särskilt för det könsblandade laget eftersom det inte hör till vanligheterna att läsa om det. Det har varit en het fråga för mig när jag var engagerad i idrottspolitik. Om barn får träna tillsammans över könsgränserna öppnas möjligheterna för flickor att utöva flera sporter betydligt!

Den här och de andra böckerna om fotbollsstjärnorna passar mycket bra för dem som precis börjat läsa själva. För att se vilka andra böcker jag har läst i den här serien klicka på taggen Olikas fotbolsserie nedan.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Apr 30

Sjukskriven i väntans tider

Igår skulle jag jobbat min sista dag på Företagarna. Det blev inte riktigt så eftersom jag sedan i tisdags är sjukskriven på heltid för gravidkomplikationer. Nu väntar en föräldraledighet på cirka 7 månader och sedan är jag utslungad i arbetssökande igen. Jag försöker att inte tänka så mycket på det nu, utan bara koncentrera mig på att ta det lugnt och ladda inför förlossning och vaknätter.

Att vänta barn numer två innebär verkligen inte att man vet vad som ska hända. Ovissheten är enorm innan du vet vilken personlighet och vilka vanor ditt barn har. Därför är det otroligt svårt att förbereda sig mentalt för vad som komma skall. Jag hoppas dock att jag är bättre rustad den här gången och inte blir chockad av eventuell baby blues och kan stå emot när vårpersonal tycker att jag ska uppoffra allt för mitt barn den första tiden.

Jag kommer att offra mycket, för att inte säga allt, för att mitt barn ska må bra, men jag kommer inte att offra saker som jag själv anser onödigt. Till det hör att amma till varje pris (det finns ersättning, även om jag vill amma och för egen del anser det mest praktiskt), välja bort att smörja in bröstvårtor med salva och istället springa omkring med öppen morgonrock med blottande bröst för att lufta, pumpa bröstmjölk (det finns ersättning om barnet tar flaska), välja bort att duscha.

Förra gången var jag tvungen att fokusera på att själv må bra för att inte gå under. Den första tiden hemma var ganska jobbig. När jag bestämde mig för att jag fick duscha varje morgon och alltid ha hela och rena kläder mådde jag bättre. Jag anser inte att jag skulle ha offrat de bitarna för att vara en bättre mamma. Ofta när man pratar om att glada mammor ger glada barn tror vissa att man menar oceaner av egentid, gärna på krogen med massor av alkohol, medan det i själva verket handlar om ganska basala saker som att få känna sig lite fräsch och presentabel.

Nya kläder

Muta till mig själv: Lite nya kläder från Lindex. Två lite större toppar som tillsammans med ett amningslinne ska funka både för mig och för matning av barnet. Sedan en jeanskjol som jag mätt på ett par gamla jeans och som förhoppningsvis ska passa.

Apr 28

Recension: Lindén, Josefine; Tifo; 2016

TifoDå har jag äntligen satt tänderna i Josefine Lindéns ungdomsroman Tifo (Pintxo förlag). Jag träffade Josefine på Gran Canaria i vintras och sedan dess följt henne i sociala medier och verkligen tänkt att jag också måste läsa hennes fotbollsbok. Och i år är ett sport-år på bloggen så inga ursäkter finns. Eller ja, det skulle ju vara att Josefine är AIK:are då, men sådant måste jag såklart lägga åt sidan.

Tanya, Isak, Fredde och Oday kommer från olika familjeförhållanden men förenas i sin kärlek till fotbollen och laget. De är aktiva i supporterklubben och ägnar sin fritid åt att jaga pengar till och arrangera tifo. Tanya och Isak har känt varandra sedan barnsben men nu är det något som förändrats mellan dem. De hånglar, men sedan är det som om den andra ångrar sig. När Isak blir misshandlad av en väktare får gänget ett annat fokus och de vill rädda supporterkulturens heder. Isaks bror däremot, han vill hämnas på väktaren.

Jag läste Tifo på en förmiddag i soffan. Den var så bra att jag bara ville sträckläsa den. Nu är det så att jag i mitt hormonella tillstånd vill ha lite lättsmälta kärlekshistorier och det fick jag här, men boken är mer än så. Jag tyckte att det var mycket fint beskrivet vänskapen och sammanhållningen i gänget och att de förenas kring fotbollen. På arenan pratar de inte politik eller hånglar, där gäller bara fotboll. Jag var själv medlem i Änglarnas supporterklubb ett tag, men valde att inte engagera mig. Ordförande var sosse och det avskräckte mig, vilket jag kanske inte är helt stolt över idag. Men jag hade redan gjort mitt val. Av olika gemenskaper valde jag politiken. Oavsett gemenskap så kan nog många känna igen sig i Lindéns Tifo.

En liten detalj kanske, men jag tyckte också mycket om beskrivningen av Tanyas överanalyserande av Isaks beteende och rädslan för att göra bort sig. Det hörde ju tonåren till och igenkänningsfaktorn var hög. Författaren beskriver också Isaks och Tanyas förändrade relation mycket bra och utan att det tar överhanden i boken. Fokus är ändå fotbollen och den förenade vänskapen.

Jag mös mig igenom hela boken och även om jag tyckte den var fantastisk bra att läsa som vuxen, önskar jag att jag fått den i handen när jag var tonåring själv. Den coola, fotbollsälskande Tanya hade varit precis en sådan förebild som jag såväl behövde då!

Läs mer: Adlibris, Bokus, DN, Enligt O

Apr 27

20 nya länder – slutspurt

Natasha Tiniacos gillar mitt inlägg

Det är inte alltid mina inlägg om litteratur från udda hörn på vår jord uppskattas av så många. Det är därför roligt när man får uppmärksamhet från precis rätt person!

En månad kvar till beräknad förlossning och jag har verkligen gett mig den på att jag ska läsa 20 nya länder. Jag är definitivt inne i slutspurten nu eftersom bebisen kan komma när som helst och är färdigbakad vid det här laget. Jag är sjukskriven och det borde ju främja läsningen, men det är lite si och så med det för så fort jag lägger mig ner med en bok somnar jag.

Läst:

Irak (noveller)

Nauru (en dikt)

Bahamas (krönikesamling)

Burkina Faso (politisk debattbok)

Qatar (novellsamling)

Haiti (novell)

Kongo-Brazzaville (roman)*

Kribati (dikter)

Lichtenstein (roman på tyska)

Pakistan (roman)

Belize (roman)

Tonga (dikter)

Jordanien (novell)

Förenade Arabemiraten (novell)

Kongo-Kinshasa (roman)*

Eritrea (textsamling)*

Venezuela (dikter)

På nattduksbordet:

Vatikanstaten (debattbok)**

Jamaica (självbiografi)**

Kap Verde (roman)*

Bredvid nattygsbordet:

Kuwait (novell)

Östtimor (roman)*

Det ser betydligt bättre ut nu än för en månad sedan trots att ett missöde smugit sig in. Jag har valt att inte rätta till det riktigt än, men vet att jag borde. Jag hade redan läst en bok från Pakistan. Visserligen en spökskriven (åt Malala), men eftersom den räknas så är Kamila Shamsies roman inte från ett nytt land. Regler är regler även om jag kanske, kanske tillåter mig att fuska i det här fallet. Det återstår att se.

17(16) av 20 och dessutom tre böcker på gång. Det kan gå det här!

*) Manlig författare som inte nödvändigtvis recenseras här.

**) På engelska, dvs tar förmodligen lite längre tid.

Apr 27

Recension: Tiniacos, Natasha; Selected poems; 2014

Natasha TiniacosNatasha Tiniacos är poet från Venezuela och hon är född 1981. Jag hittade henne när jag sökte författare från Venezuela och några av hennes dikter finns översatta till engelska.

Det märks att Tiniacos tillhör en yngre generation poeter. I de dikter jag har tagit del av är det en del hashtags och referenser till sociala medier. Jag fastnade lite för en om Facebookstatusar.

Twenty Imaginary Facebook Statuses

(…)
9) Warning: to exist is to be of no use.
10) There is a criminal inside each of us. Time is my victim.
11) In my house, everything was made by people I will never meet,
and I’m afraid that at any moment my lamps will go back to their original hands.
12) I pray to the soul of the ghostwriter.
13) Wanted: A stanza for a sonnet about freedom.
No committed poetry, please.
14) Put yourself in my place.
(…)

Hennes dikter är inte svåra, men det är inte så lättillgängligt att man förstår poängen vid första genomläsningen. Jag tyckte ändå mycket om det. Det kändes intelligent och genomtänkt. Det är svårt att veta hur mycket som försvinner i översättningen, men de dikter jag läste kändes inte konstigt översatta på något vis. Flera dikter har hon skrivit till olika kända personer, såsom Sisyfos, Paul Claudel och Francis Bacon, men det hade nog varit lättare att ta till sig just de dikterna om jag vetat direkt vilka personerna var utan att googla (Sisiyfos kände jag till innan).

En författare som gav mersmak. Jag hoppas att få se mer (eller typ något) av henne framöver. En rolig grej med min utmaning att läsa 20 nya länder för förlossningen är att jag hittar små pärlor som Natasha Tiniacos. Henne hade jag förmodligen aldrig stött på om jag inte velat läsa mig jorden runt.

Apr 26

Recension: Gay, Roxane; I vilt tillstånd; 2014

I vilt tillståndRoxane Gay har romandebuterat och hennes bok heter I vilt tillstånd på svenska och har nyligen getts ut på Albert Bonniers förlag. Eftersom jag tyckte om Bad feminist som jag läste förra året så jag mycket fram emot romanen.

I vilt tillstånd börjar på Haiti som är huvudpersonens föräldrars hemland. Roxane Gays föräldrar är också födda och uppvuxna på Haiti, men jag gissar att likheterna slutar där. Mireilles familj är välbärgad och en morgon när hon, hennes man och son ska till stranden blir hon kidnappad. Det är en vanlig procedur i Haiti att barn till rika män kidnappas och Mireilles far tar kontakt med en förhandlare för att få loss sin dotter. Men han vägrar att gå med på den lösensumman som krävs och istället för att kidnappningen är över på två-tre dagar får Mireille vara inlåst i 13 dagar. Under tiden blir hon misshandlad och våldtagen upprepade gånger. När hon väl blir fri är hon skadad för livet.

Det är en spännande och hemsk bok om förhållandena på Haiti samt familjeband och lojalitet. Den är ganska rå och lämnar inte mycket åt fantasin, vilket jag kunde störa mig på en aning. Det andra som störde mig en aning var att Mireille, som är amerikansk medborgare, inte fick någon hjälp från sitt hemland. Om detta talades det inte om i boken alls. Hade det funnits någon rad om att de inte ville kontakta ambassaden av någon anledning så hade jag förstått, men nu får vi istället veta att det uppmärksammats på CNN och trots detta inte fått någon hjälp från USA.

Bokens senare del handlar om återanpassningen i USA efter kidnappningen och den är otroligt stark, men här ryms också en hel del råhet och hat. Det är verkligen ingen feelgoodroman och det hade jag väl inte väntat mig heller, men det blev lite väl hemskt på sina ställen och det kändes lite som att författare ville bränna på rejält. Jag vet ju att hon själv blivit våldtagen så hon vet antagligen hur det känns och vill skriva av sig det. Det som ändå berörde mig mest var att Mireilles mjölk sinade i fångenskapen och hennes ångest över att inte fått välja själv när hon skulle sluta att amma sitt barn var mycket rörande.

Jag låter kanske väl kritisk i den här recensionen och det kanske boken inte rikgit förtjänar, men Roxane Gay är en bra författare och därför vill jag vara ärlig med vilka brister boken har. Dessutom uppskattar inte jag böcker där råheten tar över spänningen och det gjorde det bitvis i den här boken. Men annars ger jag tummen upp till Roxane Gays debutroman och hoppas att hon skriver fler böcker!

Läs mer: Adlibris, Bokus

Apr 24

Världsbokdagen: Lär dig mer om andra länders historia!

Natalie Tapper på Twitter

Igår fick jag syn på en tweet från en klok person jag känner. Vem har inte tänkt som Nathalie? Mitt självklara svar på hennes tweet var att hon borde läsa mer skönlitteratur. Och inte bara skönlitteratur, utan även annan världslitteratur. Genom litteratur från hela världen lär du dig fantastiskt mycket! Efter att jag börjat läsa världslitteratur har jag fått mycket på köpet.

Det var världsbokdagen igår, men då mådde jag inte tillräckligt bra för att orka skriva ett smart inlägg om världslitteratur så det får bli idag istället. Och det gör väl inget för jag gissar att de flesta av er ändå inte hade koll på vilken stor dag det var igår. Nu ger jag Nathalie och alla er andra tips om mycket bra böcker som ger dig en historialektion som du kanske inte skulle fått annars!

Chile

Andarnas husVill du veta med om statskuppen i Chile 1973 då president Salvadore Allende avsattes och ersattes med diktatorn Augusto Pinochet? I Andarnas hus av Isabel Allende (dotter till Salvadores kusin) får du läsa om människor på båda sidor, de som är för och emot militärkuppen. Det är riktigt bra kvinnoporträtt i boken och det är stor litteratur.

Iran

PersepolisVad hände egentligen med befolkningen i Iran efter revolutionen 1979 då Ayatollah Khomeini kom till makten? Marjane Satrapi har gjort ett seriealbum om sitt liv i i Iran och i exil i bland annat Österrike. Persepolis heter albumen som är fyra till antalet. Det är mycket gripande berättelser om hur allt förändrades successivt på några år och gick från relativt mycket frihet till förtryck.

Lettland

Med högklackade skor i Sibiriens snöDu känner förmodligen till massdeportationer av balter till Sibirien under andra världskriget, men vad vad det egentligen som hände? Hur levde folk egentligen när borta och vilka kom hem igen? I Sandra Kalnietes bok Med högklackade skor i Sibirens snö får du en berättelse om hennes föräldrar som blev deporterade dit. Själv föddes hon i Sibirien.

Malaysia

RismodernAndra världskriget i Europa har de flesta ganska mycket koll på, men hur drabbades andra länder av samma krig? Hur såg det exempelvis ut i Malaysia? I boken Rismodern av Rani Manicka får du en bra beskrivning av Malaysias historia från 30-talet fram till idag.

Nicaragua

The country under my skinVad vet du om kriget Nicaragua? Har du kanske hört talas om Sandinisterna och har en vag känsla av att du hört något om Iran-Contrasaffären? I Gioconda Bellis bok om sitt liv som politiker i Sandinisterna The country under my skin får du mycket bakgrundsfakta och kommer att lära dig en hel del om konflikten. Läs gärna parallellt om Nicaragua på Freedomhouse.

Nigeria/Biafra

En halv gul solDu har hört talas om Biafra-barn, men vad var det egentligen? Vad var Biafra och varför var det krig där? I Chimamanda Ngozie Adichies bok En halv gul sol får du en historielektion du sent kommer att glömma. I den boken får vi följa några personer i Nigerias överklass som även de drabbas hårt av kriget.

Sydafrika

You can´t go lost in Cape TownHur var det egentligen att leva under apartheid i Sydafrika? Hur drabbade det de svarta och hur var det att leva som vit där? I Zoë Wicombs Du kan inte gå vilse i Kapstaden får du många exempel via ett antal noveller om olika personer som lever under olika villkor i Sydafrika.

Apr 23

Inför graviditetspenning för alla gravida!

Sovande gravid kvinna (jag).

Graviditet är ingen sjukdom, men heller inte en dans på rosor alla gånger.

Nu har jag en sak jag måste lufta. Det handlar om slutskedet av en graviditet och möjlighet till graviditetspenning. Jag har kompisar i andra länder och det är vanligt att det runt om i Europa är obligatoriskt för den gravida kvinnan att ta ledig i upp till åtta veckor före förlossningen. I Österrike kallas detta för Mutterschutz, modersskydd. Jag är liberal och inte för den typen av statliga tvång, men samtidigt ligger det något i att många gravida kvinnor inte bör jobba mot slutet.

Graviditet är ingen sjukdom, men många har liksom jag det jäkligt tufft. Man kan spy hela graviditeten (som jag), ha foglossning från helvetet eller råka ut för karpaltunnelsyndrom (som jag förra gången) som innebär att du får ont i händerna.

Jag är själv i en situation där jag har varit sjukskriven på halvtid ett tag för att jag har låga blodvärden. Det gör mig mycket trött och jag orkar inte jobba heltid. Men nu närmar det sig slutet, jag är i vecka 36 nu, och någon mer sjukskrivning var enligt min läkare inte aktuellt. Det finns ju föräldraledighet man kan plocka ut om man inte vill jobba,. Läkaren tycker inte att jag bör jobba, men sjukskrivning är inte heller aktuellt. Det är ju inte så mycket att säga om det egentligen. Vårt system ser ut så och vi kan ju inte bli sjukskrivna om läkarna inte finner det motiverat. Dock blir det lite av ett lotteri eftersom läkare som min, som håller sig till reglementet, tvingar kvinnor som inte kan jobba att ta ut föräldraledighet som skulle kunna gått till tiden med barnet, medan andra försöker att hitta fel så att kvinnan inte behöver nagga på föräldrapenningen (jag har träffat båda sorter).

Enligt den läkare som sjukskrev mig på heltid de fyra sista veckorna förra graviditeten så var det på förslag att en viss del av den utökade föräldraledigheten skulle gå till att ta ut före. Istället för att öronmärka dagar till det gjorde man det valbart. Resultatet är självklart, ingen vill ta ut något före om man inte måste. Alla vill spara till barnet. Såklart. En orättvis sak i sammanhanget är att kvinnan därmed förväntas vara mindre tid med barnet eftersom föräldraförsäkringen är individualiserad.

Det finns något som heter graviditetspenning. Det kan du få:

  • Om du har ett fysiskt ansträngande arbete
  • Om du har risker i din arbetsmiljö

Varför inte erbjuda alla gravida graviditetspenning, oavsett riskfyllt jobb, de sista fyra veckorna? På så sätt kommer man ifrån diskussionen om att tvinga kvinnor att sluta jobba och man kastas inte ut i ett lotteri av läkare med olika politiska åsikter om möjligheten att vara sjukskriven på slutet. Det är få som anser det rimligt att jobba i vecka 37 så hur tänkte man då när man ställde gravida kvinnor inför valet pengar att vara med sitt barn eller för att du inte orkar gå ut och gå?

Jag kommer att få träffa en annan läkare för nu riskerar jag havandeskapsförgiftning och det går tydligen att sjukskriva för. Jag önskade bara att det inte behövde vara en procedur. Och ett sådant lotteri.

Apr 22

Veckans feminist: Harriet Tubman

Harriet TubmanKort fakta

Född i slaveri ca 1822 i Maryland, USA, död 1911 i New York.
Rymde från slaveriet och blev frihetskämpe.
Kommer att ersätta Andrew Jackson på 20-dollarssedeln.

Harriet Tubmans feministiska gärning

Harriet Tubman föddes in i slaveri runt 1822 (födelseåret är mycket oklart eftersom det inte finns några dokument), men lyckades fly och bli fri. Hon flydde först till Philadelphia och åkte sedan tillbaka till Maryland för att rädda sin familj. Hon engagerade sig starkt mot slaveri och rasism och genom sitt engagemang lyckades hon frige så många som 300 slavar (källa Wikipedia).

När det amerikanska inbördeskriget bröt ut fick hon jobb som kock och sjuksköterska. Senare jobbade hon som spion. Hon åkte aldrig fast och hon lyckades också rädda många slavar från Sydstaterna till Nordstaterna. Efter kriget bosatte hon sig med sin familj i staten New York. Men hennes engagemang slutade inte där. Hon fortsatte att frige slavar och för sitt engagemang för frigivning av slavarna fick hon smeknamnet Moses.

Mot slutet av sitt liv var hon engagerad för kvinnors rösträtt. Hon ansåg sig ha lidit tillräckligt i sitt liv för att tro på att kvinnor borde få rösträtt (källa Wikipedia). Hon for runt i flera delstater för att propagera för sin sak och hon framhöll sina egna insatser i inbördeskriget och för kampen mot slaveriet.

Hon blev sjuk och 1911 klarade hennes kropp inte mer.

Nu ska hon ersätta den före detta amerikanska presidenten och slavägaren Andrew Jackson på de amerikanska 20-dollarsedlarna. Hon kommer därmed att bli den första afroamerikanen på en dollarsedel.

Harriet Tubman och jag

Jag måste erkänna att mina kunskaper om Harriet Tubman var mycket begränsade för att inte säga helt obefintliga innan det dök upp i mina flöden att hon skulle pryda 20-dollarsedeln. Jag blev då såklart nyfiken och läste på och skrev den här bloggposten!

Tidigare inlägg «