Lucka 5: Edith Wharton

Edith Wharton

Den amerikanska författaren Edith Wharton var nominerad till Nobelpriset i litteratur tre gånger mellan 1927 och 1930. Då hade priset aldrig gått till någon amerikan, men den första amerikanen som skulle få det blev inte Edith Wharton. Det blev Sinclair Lewis som fick det 1930.

Wharton var den första kvinna att tilldelas Pulitzerpriset. Hon fick det 1921 för sin roman Oskuldens tid. Akademien gav henne alltså inget nobelpris och ledamoten Per Hallström skrev som motivering att hon var ”en av de mest bildade och mångsidiga [författare] som Amerika äger”, men att hon saknade ”sådana mått som diktare, att hon kan anses representativ för romanens kraftigaste och högsta utveckling, vare sig i hennes fosterland eller i tävlan med den samtida alstringen överlag”.

Att läsa

Kvicksand 1902

Oskuldens tid 1920

Lycksökerskorna 1938 (färdigställdes efter hennes död av Marion Mainwaring)

Lucka 4: Karin Boye

Karin Boye

Karin Boye är en av vårt lands största poeter och hon var verksam efter att nobelpriset i litteratur började delas ut. Således borde hon ha varit aktuell för priset mer än en gång, men hon kanske var för ung. Nu är det många svenskar som fått priset, några för många än vad som känns bekvämt med vår befolkningsmängd, men i den här julkalendern tar jag inte sådana hänsyn.

Karin Boye levde ett kort liv och valde själv att avsluta det. Hennes mest hända dikt är förmodligen Ja, visst gör det ont när knoppar brister. Hon har också skrivit den fantastiska dikten I rörelse, som svenska fotbollslandslagets förbundskapten Tommy Svensson läste upp när sverige skulle möta Rumänien i fotbolls-VM 1994.

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd –
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.

Boye skrev också romanen Kallocain som var en föregångare till George Orwells 1984. Hon var före sin tid på många sätt.

Att läsa

Härdarna 1927

Kris 1934

För trädets skull 1935

Kallocain 1940

Lucka 3: Katherine Mansfield

Katherine Mansfield

Tillsammans med Janet Frame anses Katherine Mansfield vara Nya Zeelands bästa författare genom tiderna. Katherine Mansfield är känd för sina noveller och hon var nyskapande i sitt sätt att skriva noveller. Istället för att bygga berättelserna på handling så byggde hon dem på stämningar och impulser.

Mansfield har inte varit aktuell för nobelpriset i litteratur, så vitt jag vet, men hon borde varit det. Hon tillhörde sin tid stora författare och umgicks i kretsar med D. H. Lawrence och Virginia Woolf. Det tråkiga är att hon fick tuberkulos och avled endast 34 år gammal. Vem vet hur stor hon hade blivit om hon hade fått leva längre?

Att läsa

Bliss 1920

Den nya Isabel 1921

Trädgårdsfesten 1922

Lucka 2: Marina Tsvetajeva

Marina Tsvetajeva

Marina Tsvetajeva anses vara en av Rysslands främsta poeter på 1900-talet. Hon fick visserligen störst erkännande först efter sin död, men en progressiv Nobelkommitté hade absolut kunnat se till hennes verk och gett henne nobelpriset i litteratur. Hon levde ett hårt liv för att komma undan regimen i Sovjetunionen efter revolutionen och levde flera år i exil i Europa. Där skrev hon många dikter och pjäser.

Tsvetajeva är känd för sina passionerade dikter. Hon har också porträtterat kvinnors situation under den ryska revolutionen och tiden och kaoset efter den. Hennes dikter följer en ganska ovanlig syntax och hon har stora influenser från gamla folkvisor.

Tsvetajevas verk gillades inte av Stalin och kunde därför inte nå stor uppmärksamhet i hemlandet. När hon och hennes son återvände till Sovjetunionen efter flera år utomlands, såg Stalin inte med blida ögon på folk som tillhörde intelligentsian. Vid den tiden satt både hennes make och dotter fängslade. Staten ville göra Tsvetajeva till informatör och hon såg sig tvungen att ta sitt liv.

Att läsa

Med gröna ögon

Slutdikt

Lucka 1: Karen Blixen

Karen Blixen

Karen Blixen har varit nominerad till nobelpriset i litteratur flera gånger, men aldrig fått priset. Hon nominerades första gången 1950, men var närmast att få det 1959. Då var hon Nobelkommitténs förstahandsval, men Eyvind Johnson ansåg att det varit för många nordiska pristagare den senaste tiden, speciellt då Halldór Laxness fått det 1955.

Karen Blixens mest kända verk är Den afrikanska farmen (1937), som boken heter. Den är också känd under filmtiteln Mitt Afrika (1985). Blixen bodde i många år i Kenya och drev en kaffeplantage tillsammans med sin make. Det är den tiden som ligger till grund för innehållet i Den afrikanska farmen.

Kritik mot Karen Blixen som kommit efter hennes död var att hon var rasistisk i sin skildring av Afrika och kolonialismen. Hennes försvarare menar att boken måste läsas i sin kontext. Blixen själv har sagt innan hon dog att boken var daterad.

Att läsa

Den afrikanska farmen 1937

Vintersagor 1942

Ödes lekar 1958

Mörker och längtan efter jul – novembersummering 2019

Helsingfors domkyrka

Nu är den hemskt tråkiga november snart slut och det är fortfarande status quo på husjakten. Det har varit mycket sjukstuga och allmänt trist så nu ser vi fram emot advent, lucia och jul och framförallt mycket ljus och pynt! Vi var en sväng till Helsingfors och det var trevligt att den resan blev av och att vi fick några fina kulturella minnen från Finlands huvudstad.

Min läsning går bra och nu har ja hittat lite utmaningar till mig själv att roa mig med. Jag insåg att jag statistik ville ha det. Nobelläsningen är som bekant över och imorgon börjar Feministbibliotekets nobelfest, #fembibnobelfest2019.

Min läsning

Jag har gaskat upp mig lite från torftigheten förra månaden. Jag ska fylla på med fler utmaningar när jag känt efter vad jag vill.

Tolv månader – tolv länder: Jag läste Purple Violet of Oshaantu av Neshani Andreas från Namibia. Då har jag bara 11 länder kvar att läsa från i världen.

Nobelläsning: Jag kommer att gå vidare med att läsa så många fantastiska kvinnor jag bara kan, som skulle kunnat fått nobelpriset i litteratur om världen sett annorlunda ut. Vilka det blir kommer ni att se i min kalender som starta imorgon!

Nobelfest 2019: Alla nobelpristagare

Feministbiblioteket nobel

Jag har läst alla nobelpristagare i litteratur och det ska firas med en nobelfest i december. Förutom julkalendern med kvinnliga författare som borde ha fått priset, men som nu inte finns mer, ska det bli en hyllning till dem som faktiskt fick det (även om inte alla förtjänar det). Den stora listan med alla nobelpristagare och vad jag läst, kommer på Nobeldagen. Efter och före det så kommer det lite smakbitar, bästa- och sämsta lista och andra saker som rör författarna och deras verk.

En liten bakgrund till mitt nobelläsande

Mitt mål var att läsa ett decennium i taget och börja från nu och gå bakåt. Jag läste på, men för några år sedan lessnade jag och fastnade på 50-talet. 2018 tog jag äntligen tag i det årtiondet, men blev inte klar. Jag läste klart 50-talet i januari 2019 och sen rullade det på. Ni som följt mina uppdateringar om lästa nobelpristagare i år har inte funnit många författare jag gillat. Jag har fått kommentarer på att jag inte direkt säljer in dem. Och så är det, de bästa ligger senare. Men det finns många guldkorn bland de tidigare pristagarna, Selma Lagerlöf inte minst.

Nobelveckan

Under en vecka kommer ni att få läsa om mina favoriter, vilka jag avråder ifrån och vilka överraskningar jag har stött på. Det ni ska ha i bakhuvudet är att jag ibland av lathetsskäl inte valt det mest kända verket, utan kanske det kortaste. Ibland är det tillgång som styrt medan det i andra fall varit ett noga övervägande. Ibland har jag läst flera böcker, ibland bara en novell. Mina omdömen ska ses just som mina och utifrån de urval jag gjort. En bra grej om du vill göra samma sak som jag är att jämföra min lista med lästa böcker med Sannas bokhylla, Nobelprisprojektet och andra som också skrivit om sina läsupplevelser. Vi tycker lika om många, men inte om alla.

Vilken är din favorit?

Har du läst någon bra bok skriven av en nobelpristagare? Tipsa gärna här eller i sociala medier och använd gärna #fembibnobelfest2019 så jag hittar er! Alla era tips kommer att komma i ett eget inlägg.

Jag har ätit julbord på Gamla Riksarkivet

Gamla Riksarkivet

Idag var jag och åt julbord på Gamla Riksarkivet med mitt jobb. Det var inte bara en fantastisk matupplevelse, det var också en fin lektion i svensk historia. Stället var också ordentligt utsmyckat och gav oss den julkänsla som vi annars inte fått i sex plusgrader och duggregn.

Gamla Riksarkivet

Pampig entré med mycket gran och ljus. Nu är jag själv riktigt sugen på att adventspynta i helgen!

Gamla Riksarkivet

Gamla Riksarkivet byggdes i slutet på 1800-talet och var en oerhört modern byggnad. Det fanns ett centralvärmesystem och det är det som syns på bild två. Huset är K-.märkt och inget får ändras som inte går att återställa, men en sak som har tillkommit är rutschkanan på bild ett. Det är inte jättetydligt, men ni kan ana den som en spiral mot taket. Den kom till under andra världskriget för att snabbt kunna få ut viktiga dokument i händelse av att Sverige skulle bli anfallet.

Gamla Riksarkivet

Vi blev hänvisade till forskningssalen, vilket ju passar ypperligt då vi arbetar på en forskningsstiftelse.

Gamla Riksarkivet

Godisrummet var vackrast, även om jag mer uppskattar mat än efterrätt. Det var otroligt god mat med underbara sillar, god lax och en fantastisk stuvad grönkål som jag kommer att försöka efterlikna så mycket som möjligt på mitt eget julbord. Till och med köttbullarna var himmelska!

Gamla Riksarkivet

Gamla Riksarkivet som pepparkakshus. Här har vi något att sträva efter när det är vår tur att baka!

Månadens feminist: Helen Suzman

Helen Suzman

Kort fakta

  • Född den 7 november 1917 i Germiston i Sydafrika, död 1 januari 2009 i Johannesburg.
  • Var ledamot av Sydafrikas parlament 1953-1989.
  • Nominerades till Nobels fredspris två gånger.

Helen Suzmans feministiska gärning

Helen Suzman var kanske främst en kämpe för mänskliga rättigheter och framförallt mot apartheidsystemet i Sydafrika, men hon var icke desto mindre också en förkämpe för kvinnors rättigheter. Hon gifte sig redan vid nitton års ålder och fick barn strax efter att andra världskriget bröt ut. Hon ville göra sitt för kriget, men armén ville inte ta emot en kvinna som nyss fött barn. Hon valde då att gå färdigt sin utbildning istället.

På universitetet fick hon upp ögonen för politik. Hon tyckte att det var hemskt att svarta diskriminerades och när hennes parti förlorade regeringsmakten till nationalistpartiet som stött Tyskland under andra världskriget, blev hon mycket bekymrad. Hon kom in i parlamentet 1953 för United Party. Partiet valde dock att tillslut acceptera raslagarna och det kunde Suzman och flera andra inte acceptera. När omröstningen skedde vägrade hon och andra medlemmar i partiet att lägga en röst utan istället tågade de ut ur parlamentet.

De som lämnade United Party bildade Progressive Party, men de förlorade alla platser i parlamentet 1961 -utom ett, Helen Suzmans. Efter valet 1961 ska Sydafrikas premiärminister Hendrik Verwoerd ha sagt (källa Wikipedia) att han aldrig räknat med Progressive Party som en kraft och att han redan räknat ut Helen Suzman. Hon konstrade med att hela världen har räknat ut honom.

Suzman var ensam parlamentariker för sitt parti fram till 1974 och den tiden utnyttjade hon väl, trots att hon inte hade någon att prata med. Hon höll mång tal och opponerade sig mot nya raslagar och och diskriminering. En gång anklagade en minister henne för att skämma ut Sydafrika med sina frågor. Hon svarade att det inte var hennes frågor som var pinsamma, utan deras svar. Hennes ställning som parlamentariker gjorde att hennes frågor och texter var garanterade att publiceras.

Efter 1974 växte motståndet mot apartheid bland vita och Progressive Party växte. Då fick Suzman en partigrupp och behövde inte lägre agera ensam. Förutom motståndet mot apartheid så var det kvinnors rättigheter som låg henne varmast om hjärtat, främst svarta kvinnors rättigheter. Frågor hon kämpade för var skilsmässa och abort samt äganderätt för svarta kvinnor. Hon har vunnit stor respekt hos Nelson Mandela, men hon har inte dragit sig för att kritisera ANC, som hon inte tyckte levde upp till förhoppningarna.

Helen Suzman dog i sömnen 91 år gammal i sitt hem i Johannesburg.

Helen Suzman och jag

När Sydafrika blev temaland för nästa års bokmässa tänkte jag att jag borde gräva ner mig lite i den sydafrikanska litteraturen. Jag vill läsa om deras smutsiga historia, för den fascinerar mig lika mycket som den äcklar mig. Jag vill läsa berättelser både ur svarta och vitas perspektiv och jag började med Helen Suzmans biografi In no uncertain terms. Boken är oerhört fascinerande och jag ser mycket fram emot att läsa mer i den.

Bok av Helen Suzman som jag just nu läser

In no unsertain terms 1993

På Augustprisgalan och fylld med härlig bokglädje!

Idag har har jag varit på Augustprisgalan med min vän Birgitta Ohlsson. Jag fick den äran att vara hennes plus ett och det var ju roligt när jag precis deklarerat att jag så sällan har läst de nominerade. I år hade jag inte läst en enda. Men nu har jag kommit hem och är fylld med härlig bokglädje!

Pristagarna och prisutdelarna på Augustprisgalan 2019

Många pristagare och fantastiska prisutdelare var det. En fin hälsning till den fängslade författaren och förläggaren Gui Minhai, ett hederspris till översättaren Jan Stolpe, prisutdelning av Åsne Seierstad och en fantastisk konfrencierinsats av Sissela Kyle, var lite av kvällens behållning.

Vinnarna

Lilla Augustpriset

Emma-Karin Rehnman – En ospelad fiol

Svenska förläggareföreningens hederspris

Jan Stolpe

Årets svenska fackbok

Patrik Svensson – Ålevangeliet Albert Bonniers förlag

Årets svenska barn- och ungdomsbok

Oskar Kroon – Vänta på vind Brombergs

Årets svenska skönlitterära bok

Marit Kaplan – Osebol Teg Publishing

Mingel

Eva Wilsson var delaktig i två Augustpris

Här är min kompis Eva Wilsson, som är formgivare. Hon har formgivit både Osebol och Ålevangeliet och det är sannerligen storslaget att vara delaktig i två Augustpris!

Jag och Birgitta minglar

Här är jag och Birgitta i vimlet och vi pratade med trevliga människor, bland andra pinglorna från Breakfast bookclub.