Sep 01

80-talet ❤

Skolfoto 1989

Liten Hanna, men redan med smink. 12 år. Skolfoto 1989.

Åh, veckans utmaning på Kulturkollo är 80-talet! Så underbart! Jag har hur mycket som helst att skriva om detta fantastiska årtionde då jag var 3-12 år. Jag börjar med ett favoritlåtcitat:

Barnen är lyckliga nu, 
nittonhundraåttiosju,
Dom tillber din tuggummigud,
nittonhundraåttiosju.

Imperiet – 19hundra80sju, 1987

Mitt åttiotal

Åttiotalet var min glansperiod. Inte så kul att ha varit en av varit klassens populäraste tjejer i femman när detta långt ifrån höll i sig på det betydligt kämpigare högstadiet, men såklart roligt att ha fått uppleva det också. Jag har därför ganska fina minnen till åttiotalets vackraste ballader av Whitney Houston och Lionel Richie. Nittiotalet skulle komma att bli ännu bättre eftersom jag flyttade hemifrån och blev självständig då, men vägen dig var stundvis jobbig som den är för en tonåring. Men tonåring hade jag inte hunnit bli än när åttiotalet fortfarande pågick. Här är några höjdpunkter från mitt åttiotal:

Mitt första skolminne: På dag två eller nåt sånt frågar jag: När ska vi lära oss nåt på det här stället egentligen? 1984, jag var sju år.
Min första kärlek: Marcus
Min första kyss: Med ovan nämnda Marcus typ 1988 på UG (Ungdomsgården).
Min första hjärtesorg: Marcus gjorde slut.
Min första idrottsupplevelse: Två OS-guld i kanot i Los Angeles 1984.
Min första idrottsbesvikelse: Danmark åker ur fotbolls-VM i åttondelen i Mexiko 1986.
Mitt största idrottsminne: OS i Calgary 1988 och guldet i herrstafetten och Gunde svans guld på femmilen.
Min första hela Eurovision: I Göteborg 1985 då Bobbysocks vann.
Min första melodifestivalsbesvikelse: Anna Book vann inte med ABC 1986.
Mitt stora musikbryderi: Vad göra när Say you say me med Lionel Richie blev poppig helt plötsligt och man var mitt i en tryckare?
Två stora kändiscrushar: Bryan Adams och Stefan Edberg.
Mitt första politiska minne: Jag säger åt min mamma att hon ska rösta på Palme som Johannas mamma och mamma svarar ”de ante mig”.
Mitt andra politiska minne: Jag anklagar Bengt Westerberg för mordet på Olof Palme. Jag föreslår för mamma att han den där som hon röstar på kanske sköt för att han ville bli statsminister.
Mitt största politiska minne: Berlinmurens fall och bilden av de döda paret Ceauşescu i Bukarest på juldagen 1989.

Musiken

Jag har försökt att sätta ihop en Spotifylista över musik jag lyssnade på. Viss musik är sådant jag lyssnade på i efterhand (jag var alltså inget Depeche-fan redan 1983 vid sex års ålder), annat är sådant jag lyssnade på när det kom på Tracks eller Svensktoppen. Det var mycket svenskt, men ju närmare 1990 vi kommer är det mer internationellt. Jag har försökt att inte dölja några pinsamheter.

Från Lionel Richie till Anna Book – jag ger er mitt musikåttiotal!

Litteraturen

Jag gjorde några försök att läsa Anne på Grönkulla och jag läste några av min mammas gamla Cherry Ames, men annars var det nästan bara Kitty för hela slanten. Jag läste även KP som alla andra nästan tonåringar på den tiden.

TV

Solstollarna älskade jag som alla andra barn och var otroligt arg och besviken när det utgick den 28 februari 1986. Vi hade inte video då och jag vill minnas att de sände den trista långfilmen ”Anna” istället. Jag tror jag grät. Varuhuset var min första favoritsåpa. Jag såg även Dallas till och från, men när Bobby kom ut ur duschen tyckte den inte ens tonåriga Hanna att det hade gått för långt.

Sedan såg jag såklart på sommarmorgon och på sport. OS var höjdpunkter i mitt liv.

Idolerna

Mina idoler var både från sportens och musikens värld. Billan Westin, Gunde Svan, Lena Philipsson och Orup var några favoriter från åttiotalet. Sedan Carola och Herreys förstås, liksom Anna Book och Ankie Bagger. Senare, närmare 1990, var det Paula Abdul och Guns and Roses. ABBA har under en lång tid varit stora idoler, men de var först efter 1990 jag började lyssna på dem.

Aug 31

Bredvidläsning: Kollisionen av Katarina O’Nils Franke

KollisionenDet är alltid lite häftigt när någon man känner skriver en bok. Nu är jag i en sådan bransch att flera i min bekantskapskrets har skrivit avhandlingar och andra teoretiska böcker, men Katarina O’Nils Franke har faktiskt skrivit en roman. Självklart ville jag läsa den!

Kollisionen (Visto förlag) handlar om Rickard som sitter och hänger på ett café och funderar på att hoppa av sina studier. Helt plötsligt får han ett telefonsamtal från sjukhemmet där hans farmor finns och han får höra att farmodern är död. Vi får veta att hans föräldrar är döda och att han vuxit upp med sin farmor och det hela är hemskt sorgligt. Samtidigt sitter det en äldre man vid namn Badde och en man som kallas magistern på caféet. Det börjar hända mystiska saker; konstiga telefonsamtal, någon får ett paket till caféet och flera personer tappar knappar i sina kläder. Allt medan Rickard historia nysas upp.

Det är en spännande bok med lite inslag av övernaturlighet. Det blir mer och mer invecklat och jag fick verkligen fundera på vem som var vem och vem som gjorde vad. Mycket roligt att läsa!

Läs mer: Adlibris, Bokus

Aug 30

Nytt jobb, nya tag, nytt liv

På gymmet

Jag har nytt jobb och nu har jag jobbat i två veckor. Det känns både fantastiskt roligt och är otroligt jobbigt. Det känns som om jag aldrig har varit så trött i hela mitt liv. Jag måste gå upp i svinottan, jag kan aldrig söla på morgonen och är tillbaka i skrikpanikläge som förälder när klockan går och barnet strular och de underbara eftermiddagslurarna är borta. Men det är i gengäld så roligt och inspirerande och så har jag ju åter en försörjning.

Nu har jag inte stått utan lön speciellt länge och jag fick nytt jobb innan jag ens hunnit få min första utbetalning från a-kassan, men i och med att jag varit arbetsbefriad sedan oktober förra året har jag fått känna på en arbetslös vardag. Det var både jättejobbigt och rätt så skönt. Det är klart att det inte går att njuta fullt ut när du vet att lönen slutar komma och datumet för det bara kommer närmare för varje dag som går, men jag har ändå försökt att göra saker som inte går att göra om man jobbar. Jag har tagit långa luncher med personer i samma situation som jag, jag har tränat mycket och jag har inrett ett arbetsrum här hemma. Framförallt har jag läst massor.

En hög med recex

Jag hann aldrig att gå ner mig eller må dåligt över min situation vilket gör mig otroligt tacksam. Mitt jobbsökande kom igång på allvar nu i våras och intervjuerna avlöste varandra. Det är trist att bli tvåa och det var en ny form av besvikelse som jag blev tvungen att hantera. Det är mycket tankar och känslor som läggs i ett jobb mitt under en process och sedan stå där och inte ha fått det är ganska tungt ibland. Nu när jag åter jobbar känns allt med ens mycket bättre och jag känner mig nästan som en ny människa.

Mamma och Hugo på Gröna Lund

Innan jag började jobba hann jag med en lång underbar semester. Visst, vädret var inte det allra bästa, men sammantaget har vi ändå inte varit så hårt drabbade. Bilden ovan är från ett fint sommarminne från Gröna Lund med vänner. Det var sommar och varmt och vi hade en underbar kväll. Det blev också mycket sol och bad även om Hugo för första gången i sitt liv fick använda gummistövlar på Landsort.

Hugo kör båt

En sommar som innehållit en snart fyraåring i rosa solbrillor som kör båt kan bara inte varit misslyckad. Med en sådan semester i ryggen var det inte alls svårt att börja jobba.

Jag klipper mig på fredag så jag kan inte säga att jag klippt mig och skaffat mig ett jobb riktigt än, men jag jobbar på det :)

Aug 30

Recension: Kiss, Judit Ágnes; 24 dikter; 2015

24 dikterJudit Ágnes Kiss är från Ungern och hennes diktsamling 24 dikter är framtagen i samarbete med förlaget Brända Böcker (som av alt att döma bara verkar ge ut ungerskspråkig litteratur). På baksidan av boken kan vi läsa att Kiss skriver för det mesta bunden poesi som så många andra poeter från Ungern och det är ju självklart inte lätt att översätta. Jag tyckte ändå att det var värt att ge mig på en svensk samling med dikter av Kiss.

Jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig. Jag hörde talas om Judit Ágnes Kiss bär jag försökte göra efterforskningar på Bokmässans hemsida på jakt efter ungerska kvinnliga författare att läsa. Jag hade inte hört talas om Brända böcker förlag, men kontaktade dem för ett recex och fick ett utan omsvep några dagar senare.

Med denna bakgrundsinfo satt jag tänderna i Kiss dikter och efter bara några sidor blir jag glatt överraskad att hon är feminist och efter ytterligare läsning inser jag att hon inte är någon regimtrogen poet utan ger sitt stöd åt romer, judar och till och med homosexuella.

Från dikten Vädjan:

Bli kvar för att ge ditt försvar!
åt den som saknar väg,
vare sig fattig, utan hem,
rom, jude eller gay

Den mest feministiska dikten är Balladen om dubbelmoralen som innehåller följande rader:

Om pojkens vätskor kokar vilt i kroppen
och han väntar på ett eldigt samlag:
”den lille tuppen säger man och muntrar opp en
”den ollonborren bär på fina anlag”

Men tonårsflicka om du vill i sängen
med någon (ursäkta nu mitt språk),
”den lilla horan” blir då genast domen
”hur blir det sen om hon redan är kåt?”

Jag älskar dikter på rim, men det är såklart svårt att läsa det översatt. I Kiss dikter kan vissa strofer vara på rim och andra inte. Jag vet inte om detta beror på översättningen eller för att det är hennes stil. Men oavsett vilket är det fantastiskt bra och Kiss ger en röst åt de ungrare som inte tycker som regimen.

Jag ser fram emot att lyssna på Judit Ágnes Kiss på bokmässan!

Läs mer: Adlibris, Bokus

Aug 29

Berömda och glömda idrottskvinnor: Maria Mutola

Maria Mutola

Efter att jag fått kritik för att jag skriver om dopade östeuropéer så ska jag idag uppmärksamma en afrikansk löpare, Maria Mutola från Moçambique. Hon dominerade 800-meter på nittiotalet och början av 2000-talet.

VM 1995 var året då storstjärnor sprang på linjen och diskades, det hände Gwen Torrens på 200 m och det hände Maria Mutola. Mutola hade ett guld att försvara från 1993 i Suttgart men diskades alltså i Göteborg. Men även om hon var storfavorit flera gånger så lyckades hon inte vinna ett OS förrän i Sidney 2000. Då hade hon varit med varje gång sedan 1988 där hon som 16-åring blev utslagen i försöken.

Maria Mutola är född 1972 i Maputo och hon började friidrotta som 15-åring (alltså bara något år innan OS i Seoul). Tidigare var hon fotbollsspelare. Hon slutade efter OS i Peking 2008 där hon nådde en femteplats.

Aug 27

Berömda och glömda idrottskvinnor: Heike Drechsler

Heike Drechsler

Idag tänkte jag skriva om en friidrottskvinna som aldrig har varit en favorit hos mig, eftersom hon kom från DDR. Heike Drechsler. Kalla kriget pågick även framför TV-apparaterna och som barn fick jag och många andra med mig lära mig att USA var bra och Sovjet och hela östblocket dåligt. Eftersom Dechslers karriär var så lång kom jag senare att omvärdera henne och faktiskt uppskatta henne, i alla fall lite grann.

Hon vann OS-guld så sent som 2000 (36 år) och VM-guld så tidigt som 1983 (19 år). Under kalla kriget var det duellen mellan henne och Jackie Joyner-Kersee som var det mest spännande. Kersee vann OS-guld i Seoul 1988 och VM-guld i Tokyo 1991, men Drechsler drog det längsta strået i Barcelona 1992. Men Drechsler var inte bara en gigant i längdhoppsgropen, hon var också otroligt snabb på sprintdistanserna. Som ni kan se i den imponerande meritlistan nedan har hon tagit VM- och OS-medaljer på både 100 och 200 meter. Hon har även den fjärde snabbaste tiden genom tiderna på 200 m.

Tyvärr slutade hon inte med flaggan i topp. Hennes sista framträdande blev VM 2001 där hon inte lyckades kvalificera sig till finalen i längdhopp.

UPPDAERAT

2001 erkände hon att hon tidigare i kärriären varit dopad, något som väl alla förstod.

 

Heike Drechsler
Friidrott, damer

Nation:  Östtyskland

Nation:  Tyskland

Olympic rings with transparent rims.svg Olympiska spel
Guld Barcelona 1992 Längdhopp
Guld Sydney 2000 Längdhopp
Silver Seoul 1988 Längdhopp
Brons Seoul 1988 100 meter
Brons Seoul 1988 200 meter
Världsmästerskap
Guld Helsingfors 1983 Längdhopp
Guld Stuttgart 1993 Längdhopp
Silver Rom 1987 100 meter
Silver Tokyo 1991 Längdhopp
Brons Rom 1987 Längdhopp
Brons Tokyo 1991 4 x 100 meter
Världsmästerskap inomhus
Guld Indianapolis 1987 200 meter
Guld Indianapolis 1987 Längdhopp
Silver Sevilla 1991 Längdhopp
Europamästerskap
Guld Stuttgart 1986 200 meter
Guld Stuttgart 1986 Längdhopp
Guld Split 1990 Längdhopp
Guld Helsingfors 1994 Längdhopp
Guld Budapest 1998 Längdhopp
Silver Split 1990 200 meter
Europamästerskap inomhus
Guld Madrid 1986 Längdhopp
Guld Lievin 1987 Längdhopp
Guld Budapest 1988 Längdhopp
Guld Paris 1994 Längdhopp
Silver Gent 2000 Längdhopp
Brons Budapest 1983 Längdhopp
Brons Aten 1985 Längdhopp

Från Wikipedia.

Aug 27

Kvinnoalfabetet – C

Anne Charlotte Leffler

Anne Charlotte Leffler

Då är det äntligen torsdag och kvinnoalfabetet fortsätter hos Enligt O. Idag var det riktigt svårt och jag kom inte på några svar sådär spontant. Nästa vecka är det D och då har jag redan några svar på lut, men nu ska vi inte gå händelserna i förväg.

1. Vem är en favoritförfattare med för- eller efternamn på C?

Jag kommer inte på någon på rak arm och därför kommer jag kanske att missa någon uppenbar. Chimamanda Ngozi Adichie har jag ju redan skrivit om. En nyupptäckt författare är Cilla Naumann (läser henne just nu) som kanske kommer att bli en favoritförfattare vad det lider.

2. Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på C som är en stor favorit och som du tycker fler borde upptäcka!

Ann-Charlotte Leffler klämmer jag in här eftersom Charlotte ju är ett förnamn. Hon är en av 1880-talets stora dramatiker, men har av oförklarliga skäl inte spelats lika mycket i vår tid som samtida manliga kollegor, tex Ibsen, Björnsson och Strindberg.

3. Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på C som du vill lyfta fram. Det kan vara en känd eller okänd kvinna inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.

Nu valde ju Linda Hillary Clinton, som jag också gärna skulle vilja lyfta fram. Men om jag ska välja någon annan så tar jag idrottslegenden Nadia Comaneci, som inte bara vann stora segrar i gymnastik, utan också flydde från Rumänien genom att smugglas över gränsen till Ungern 1989. En förebild på flera sätt.

4. Lyft fram ett kulturellt verk på C (eller som i alla fall innehåller ett ord på C). Det kan vara en bok, en film, en sång, en dikt, en tavla, en pjäs, en musikal eller något annat. Kravet är att det är en kvinna som står i centrum.

Madonna var en av mina stora idoler när jag var tonåring och fortfarande är Cherish en av mina favoritlåtar med henne.

Aug 26

Recension: Schenkel, Andrea Maria; Tannöd; 2006

TannödJag har äntligen tagit itu med Tannöd av Andrea Maria Schenkel. Boken fick jag av två vänner förra sommaren för att jag annonserat att jag ville läsa mer tyskt. I somras hittade jag en tysk bok på svenska i Saltboden på Landsort. Det visade sig vara samma bok! Därför en extra stor eloge till mig som läste den på tyska och inte svenska. Den svenska titeln är Mordbyn.

Det är tio år efter andra världskriget och det har skett något hemskt på en ensliga gården Tannöd. Vi får höra vittnesmål från många i byn som berättar om vad som hänt och vad de sett eller inte sett. Samtidigt får vi höra om familjen Danner, den familj som vi sås småningom förstår att det handlar om. En fruktansvärd historia växer fram.

Jag tyckte om den här lite udda deckaren. Berättelsen växer fram genom vittnesmål och det är tycker jag är otroligt spännande. För varje varje historia får vi en ny pusselbit till den stora berättelsen. De första handlar om folk som åkt till gården utan att se något, men bara känt att det var något som inte stämde och de senare om vad de sett och hur hemskt det varit. Parallellt växer en historia om förtryck och sexuella övergrepp fram. Bra utfört och jag fängslades av historien trots de självklara språkförbistringar som uppstår när jag läser på tyska.

Läs mer (på svenska): Adlibris, Bokus

Boken är också filmad.

Aug 26

Berömda och glömda idrottskvinnor: Ludmila Engquist

Ludmila Engquist

Ludmila Engquist mot OS-guld i 100 meter häck i Atlanta. Juli 1996.

Ludmila Engquist faller såklart in under berömda idrottskvinnor, men på något sätt också in under glömda. Hon föll helt bort den dagen hon åkte fast för doping mitt under den blivande karriären som bobåkare. De misstankar mot hennes tidigare karriär hade aldrig funnits bland gemene man i Sverige, kanske för att vi inte visste vem hon var förrän hon berättade att hon ämnade att tävla och vinna OS- och VM-guld för Sverige. De misstankarna kom istället när det avslöjats att hon varit beredd att ta anabola steroider för att lyckas i en idrott.

Vi tar det från början. Ludmila Leonova föddes i Tambov i Ryssland 1964. Hennes första stora framgång var VM-guldet på 100 meter häck i Tokyo 1991, då som Ludmila Narozjilenko. 1992 åkte hon fast för doping och blev avstängd i fyra år. Hon hävdade att det var maken, tillika tränaren, som gett steroiderna till henne utan hennes vetskap. Maken erkände och avstängningen hävdes i december 1995. Då bodde hon i Sverige med sin dotter och sin nya man Johan Engquist, också han tränare.

Under sommar-OS i Atlanta kunde hon springa hem OS-guld på korta häcken och hon var då alla svenska idrottsfrälstas älskling. Dock hade hon inte fått tillräcklig svensk-status för att få Svenska Dagbladets bragdmedalj. Den fick hon året efter, efter att ha vunnit VM-guld i Aten.

Hon var vid det här laget älskad av hela svenska folket och alla led och grät med henne  när det visade sig att hon hade bröstcancer. Vi följde hennes kamp mot cancern och hennes väg tillbaka och det var säkerligen inte bara mina tårar som rann när hon sprang hem bronset i VM i Sevilla 1999. Vilken hjältinna! (Jag använde själv Ludmila som en förebild för min mamma som drabbades av bröstcancer 2001. ”Kan Ludmila så kan du!”)

När hon la löpardojjorna på hyllan (för att använda en idrottsklyscha) 2000 ville hon göra något mer stort: vinna medalj i både vinter- och sommar-OS. Så började en stor satsning på ett svenska bob-lag med Ludmila och Johan i spetsen. Pressen blev för stor och Ludmila valde att ta en genväg, en genväg som inte lyckades. Och borta var svenska folkets fina minnen av en fantastisk svensk idrottskvinna (eller, hon slutade nog att vara svensk när hon stoppade i sig steroiderna).

Jag och min man har diskuterat denna karriär flera gånger och den har så många dimensioner. Självklart är det fel att fuska, men i fallet Ludmila handlar det inte bara om fusk. Det blev också ett svek mot det svenska medborgarskapet och den svenska tävlingsstassen. De blå naglarna och de målade svenska flaggorna, som var en del i imagen och som vi alla gick på, blev till fejk och vi var alla lurade. Här kan du lyssna på en P1 dokumentär från 2013 (som jag inte lyssnat på själv än) där det i påan på webben står bland annat följande: Ludmila börjar med bob och i jakten på ännu ett OS-guld dopar hon sig. Fallet blir tungt. Medierna kallar henne för ”den före detta ryskan”. De blå-gula linserna och örhängena kallas för ”ett mediatrick” och krönikörer beskriver sin personliga besvikelse efter Ludmilas dopning.

Jag tycker att det säger ganska mycket om hur vi ser på svenskhet. Men fusk är naturligtvis inte något som inga svenska sysslat med förut. Det har funnits många fuskare både före och efter Ludmila. Tomas Johansson i brottning och Linda Haglund i sprint är två exempel på legendarer före henne. De två är väl ihågkomna och på inget sätt sedda som svikare idag. De har till och med fått en inbjudan till SVT:s Mästarnas Mästare. Tomas Johansson kom tvåa i andra säsongen och Linda Haglund deltog i den fjärde.

Räck upp handen den som tror att Ludmila Enquist får möjlighet att delta i Mästarnas Mästare! (Och ni som räcker upp handen kan läsa vad allas vår Glenn Hysén säger om att Ludmila 2014 i DN rankades som en av Sveriges främsta idrottare genom tiderna.)

.

Se en intervju med Ludmila gjord av Stina Dabrowski 2005 där hon berättar om livet, om fusket och om sin son som är en direkt följd av det abrupta slutet på idrottskarriären.

Läs även bloggen Den ömhet du är värd som skriver fint om Ludmila. 

Aug 25

Feministbiblioteket är kurslitteratur!

Egenmäktigt förfarandeJa, det är sant som rubriken säger att en recension på Feministbiblioteket är kurslitteratur på Stockholms universitet. Hur coolt är inte det?

Läsaren och min nätkompis Victoria pluggar litteraturvetenskap på SU och skickade mig sin litteraturlista över kursen Att skriva om litteratur 7,5 hp. En av uppgifterna är att läsa Lena Anderssons Egenmäktigt förfarande och några recensioner av den, både från tidningar och från bloggar. De två bloggrecensionerna de ska läsa är min och Bokhoras.

Kring recensionerna är uppgiften att studera och diskutera ”recensionens anatomi”: Vad är en recension? Hur är den uppbyggd? Jaget i texten – subjektiviteten. 

Jag är spänd på fortsättningen!

Läs min recension av Egenmäktigt förfarande kan du läsa här.

Litteraturlista Att skriva om litteratur Stockholms universitet

Tidigare inlägg «