Recension: Molin, Sara; Som en öppen bok; 2020

Som en öppen bokMin första ljudbok 2021 var Sara Molins Som en öppen bok. Molins julbok En oönskad julklapp, var den bästa romantiska julboken jag läste i december så jag tänkte att jag skulle prova hennes första bok också. Har dessutom fått Som en öppen bok rekommenderad av folk vars boksmak jag verkligen litar på. Boken är utgiven på Norstedts.

Clara sitter på en otroligt förnedrande middag med sitt ex som vill ge henne “feedback” på varför det tagit slut. Då ser hon Jonathan, killen hon var så kär i när hon gick på gymnasiet. Han kommer fram och byter nummer och allt annat är glömt. Samtidigt som Clara börja träffa Jonathan har hennes hopplösa syster börjat dejta en kille, som inte alls matchar hennes personlighet. Snarare är han lik Clara och Clara kan inte sluta tänka på honom. Man kan verkligen inte stöta på ens systers pojkvän och dessutom har hon ju Jonathan. Eller har hon det?

Utöver kärlekshistorien är Clara lärare och fajtas med curlande föräldrar, en rektor som bara vill vara föräldrarna till lags samt kollegor som förfasas av att Cara läser skärplitteratur. Hon blir så trött på allt att hon fejkar en sjukskrivning, vilket inte alls är hennes stil.

Som en öppen bok är en bra feelgood med mer budskap är bara kärlek. Jag tyckte om att läsa om lärarhistorien och eftersom jag vet att lärare har tyckt om boken, så antar jag att de känner igen sig. Skrämmande i så fall! Clara ska inte bara hitta en man, hon ska hitta sig själv också. Dessutom får hon inte svika sin syster. Det är tillräckligt med bra ingredienser för en feelgood med substans, säger jag!

Recension: Murata, Sayaka; Hur mår fröken Furukura?; 2016

Hur mår fröken Furukura2020 blev 2021 och alla mina halvlästa böcker kändes med ens inte alls kul att läsa. Jag bestämde mig för att börja året med en ny bok och valde Hur mår fröken Furukura av Sayaka Murata från Japan. Jag ska självklart läsa ut allt på nattygsbordet snart, men tror att jag behövde en ny skjuts för att lägga undan telefonen och spelandet och ta tag i läsningen igen. Fröken Furukura är en bok jag haft på att-läsa-listan länge. Den är utgiven på Lind & co.

Keiko Furukura förstår inte varför hon anses udda när hon bara gör som hon blir tillsagd. Hon har en trygg barndom, men ändå kallas föräldrarna till skolan titt som tätt eftersom Keiko gått över alla gränser när hon tex velat stoppa kompisar från att bråka med varandra. Att slå någon i huvudet med en spade, är aldrig ett bra sätt, vilket Keiko inte förstår. Hon tar sig igenom skolan genom att säga så lite så möjligt för att ingen ska se att hon är konstig.

När Keiko börjar studera på universitetet söker hon ett extrajobb och blir timanställd på en närbutik. Där kommer hon till ro och blir kvar i 18 år. Alla andra tycker att det är konstigt att en kvinna över trettio inte är gift, utan jobbar som timanställd i en butik. Livet hade kanske tuffat på om Keiko inte stött på den ohyggligt otrevliga och arbetsskygga Shiraha, som börjar jobba i samma butik. Samtidigt pockar hela Keikos omgivning på att hon ska gifta sig och “bli normal”.

Jag såg en kompis som råkade skriva fel titel när hon skulle rekommendera den här boken och kallade det Fröken Furukura mår alldeles utmärkt. Det var såklart en sammanblandning med boken Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt (Gail Honeyman) och Hur mår fröken Furukura. Faktum är att sammanblandningen förmodligen inte var helt och hållet språklig. Böckerna har stora likheter med sin egendomliga kvinna, som bara följer regler utan att egentligen förstå dem.

Eleanor Oliphant är en hoppfull bok, med ljusning vid horisonten, medan Fröken Furukura är mörk rakt igenom. Keiko Furukura vill bara leva sitt eget liv utan att folk frågar. Jag hade, som många andra som läst boken, svårt för att tycka om Keiko Furukura, för att hon är så fyrkantig och märklig. Så kommer delen då hon ingår en överenskommelse med en stor idiot och då håller jag på henne fullt ut. Vill bara skrika till allt och alla att de ska låta henne vara.

Jag kommer nog inte att bära med mig fröken Furukura länge, men det var en helt ok bok som var lättläst och trevlig. Lite roligt att årets första bok blev en bok från Japan, för en världsläsare som mig.

Fantastiska fruntimmer 2020 och 2021

12

Jag hängde på Linda Enligt O:s boktolva 2020 och det gick ok. En boktolva är en lista på författare där man ska läsa tolv stycken. Listan gör man själv. Jag valde att kalla min utmaning för fantastiska fruntimmer och listade ett antal kvinnliga författare jag länge tänkt läsa. Jag gör om utmaningen 2021 med delvis nya namn. Jag har med någon författare där jag läst något litet av och vill läsa en hel bok, i annat fall handlar det om helt nya bekantskaper.

2020

Jag läste nio fantastiska fruntimmer från min lista 2020. Den som är enormt uppmärksam ser att det smugit sig in en ny person på listan, som inte var där från början. Det är Jeanette Winterson som jag läste i jul. Anledningen till det lilla fusket var att jag typ hela året tänkte, varför har jag inte med Jeanette Winterson på listan? Och när det blev jul och jag läste henne, tänkte jag att hon fick smyga sig med ändå.

2021

Jag för över några rakt av från föregående lista, men justerar lite för att jag kanske inte känner mig supersugen på alla fortfarande. Sedan har jag kompletterat med nya spännande namn och i år har jag sett till att få en geografisk bredd på listan. Det ska väl öka mina chanser att klara utmaningen, då jag har en annan utmaning som fokuserar på antalet lästa länder.

  • Agnes Lidbeck (Sverige)
  • Agota Kristof (Ungern)
  • Akwaeke Emezi (Nigeria)
  • Esther Singer Kreitman (Polen)
  • Fleur Jaeggy (Italien)
  • Hiromi Kawakami (Japan)
  • Ingeborg Bachmann (Österrike)
  • Koko Hubara (Finland)
  • Linnea Axelsson (Sverige)
  • Mariama Ba (Senegal)
  • Marie Under (Estland)
  • Marina Tsvetajeva (Ryssland)
  • Milena Michiko Flašar (Österrike)
  • Karen Blixen (Danmark)
  • Karin Johannisson (Sverige)
  • Kristina Lugn (Sverige)
  • Petina Gappah (Zimbabwe)
  • Ruth Rendell (Storbritannien)
  • Sara Danius (Sverige)
  • Sara Lidman (Sverige)
  • Scholastique Mukasonga (Rwanda)
  • Thit Jensen (Danmark)
  • Ulrika Linder (Sverige)

Recension: Melinescu, Gabriela; På guldfiskens rygg; 2013

På guldfiskens ryggDen sista boken jag läste ut 2020 var På guldfiskens rygg av den rumänsk-svenska poeten Gabriela Melinescu. Författaren flydde till Sverige från Rumänien på 70-talet och hon skriver poesi både på rumänska och svenska. Dikterna i På guldfiskens rygg är en samling dikter som Melinescu skrivit på rumänska och boken är utgiven av Elleströms. Jag köpte den på någon bokmässa för länge sedan och sen har boken blivit stående i min bokhylla.

Det var fina dikter om förtryck och människans vanmakt. Det är dikter om djur, natur och människor och det handlar mycket om döden och livet. Jag fastnade (såklart) för dikten Sapfos död. Slutraderna i den dikter lyder såhär:

Kvinnor, låt ingen inleda er i frestelse
förrän ni först räddat skönheten,
och dö inte före er död!

Jag tyckte om de raderna. Jag tolkade det som att vi ska leva in i kaklet och inte bli levande döda. Fokuset på skönheten känns självklart för någon som vuxit upp i en kommunistisk diktatur. Det var i övrigt en intressant diktsamling, som jag är glad att jag läste. Den bidrog också till ett litet intresse för författaren och jag funderar på att läsa något mer av henne, kanske något hon skrivit på svenska som en jämförelse.

Utmaningar 2021: Hittat i min bokhylla

Shelfie - ny bokhylla i vardagsrummet

Det blir inga hyllvärmare för mig 2021, men väl böcker som redan står i min bokhylla. För den som inte förstår skillnaden är en hyllvärmare en bok som stått i minst två år i hyllan och för mig handlar det om de böcker som försvann i september 2019 eller i januari 2020 och återfanns efter inflyttningen i Nacka 2020.

Lästa böcker från min bokhylla 2020

En skörd av tårar av Edwidge Danticat

En lycklig dag i mitt liv av  Mircea Cărtărescu

På guldfiskens rygg av Gabriela Melinescu

Hittat i min bokhylla 2021

Den mörka kontinenten av Karin Joannisson

Burgers dotter av Nadine Gordimer

Syndaflodens år av Margaret Atwood

Kvinnan du gav mig av Pearl Buck

Where we once belonged av Sia Figiel

Bildhuggarens dotter av Tove Jansson

Doft av ondska av Anne Rambach

Stenarna skola ropa av Ruth Rendell

Schossgebete av Charlotte Roche

Skimrande dagar av Han Suyin

Frihetens pris är okänt av Anna-Lena Laurén

Ladyboys av Susan Aldous och Pornchai Sereemongkonpol

Utmaning 2021

Läsa 10 böcker från ovanstående lista, eller något annat jag hittat i hyllan. Boken får dock inte tillkommit efter januari 2020.

Statistik 2020: Böcker, genre och kön

Min bokhylla i Tidningen Nu

Här är mitt andra inlägg om statistik på bloggen under 2020. Jag har förstått att alla andra bloggare hållit på med sånt här i flera år, men jag är sen på bollen som det mesta när det kommer till bokbloggande. Hur som helst får ni här ta del av vilken typ av böcker jag läst, vilken genre, varifrån de kommer och vilket kön författarna har.

Typ av bok

Typ av bok

Jag läste fortfarande flest fysiska böcker, trots många, många timmars lyssnande. Det går ju trots allt lite snabbare att läsa än att lyssna och när jag läser får jag själv bestämma takt och betoning. Jag vill inte ersätta läsningen med lyssnande, utan ser det som ett komplement. Jag lyssnar till sådana böcker som jag annars inte alltid tar mig tid till att läsa. Exempel på böcker jag lyssnar på är ungdomsböcker, deckare och feelgood.

Genre

Genre

Jag läser mest skönlitteratur, det är som förväntat. Vad som är lite oväntat är att andelen faktaböcker var så låg. Endast 11 böcker var någon form av facklitteratur. Jag läser en hel del böcker för min son, som räknas in i statistiken, så det är delvis förklaringen till stor andel böcker för barn och unga. Jag har läst sådana böcker för min egen skull också.  Att jag läser fler grafiska romaner tycker jag är roligt. Jag hoppas på fler sådana framöver och jag hoppas att jag snar återigen kan besöka Serieteket på plattan.

Varifrån kommer boken?

varifrån kommer boken?

Jag köpte inte lika mycket böcker 2020, som andra år. Det märks i statistiken ni ser ovan. Antalet biblioteksböcker minskade kraftigt när vi inte skulle åka in till stan och bibblan i Hammarby Sjöstad stängde. Jag kan verkligen inte klaga på användandet av mitt Storytel-abonnemang och Kindle-plattan var en tämligen god investering. Att läsning och lyssning på plattor var så pass stor 2020, tror jag beror mycket på flytten och avsaknad av mitt stora egna bibliotek.

Författarens kön

Författarens kön

Jag läser flest kvinnor, inget nytt under solen där. men jag läser även manliga författare, vilket vissa inte alltid tror.

Brita Lager 190106-840606

Min farmor och jag

Min farmor och jag. Förmodligen sommaren 1983.

Jag inser idag att jag missat min farmors 100-årsdag med två år. Jag har tidigare skrivit om min farfar och morfars postuma 100-årsdagar samt min mormors. Min mormor var högst levande när hon fyllde 100 år. Nu lever ingen av mina mor- och farföräldrar längre och jag tänkte här skriva en text om min högst älskade farmor, som gick bort alldeles för tidigt. Idag skulle Brita Lager, född Steen, fyllt 102 år.

I min barndom var min farmor den som jag alltid längtade efter. Farmor och farfar bodde i Hjo, precis som mormor och morfar, men de flyttade till Kungsbacka när jag fortfarande var ganska liten. Sedan var det längre och mer opraktiskt att besöka farmor och farfar. På Kullavik (som ligger i Kungsbacka kommun) bodde mina kusiner och i deras hus fanns en sportstuga där vi brukade övernatta och bo några veckor på sommaren. Farmor och farfar hade en egen stuga på tomten, där dörren alltid stod öppen för oss barn. Vi träffades ändå ganska mycket, även om besöken hos mormor och morfar var tätare och oftare spontana.

Det är svårt att skriva om farmor och min relation till henne, för den är förenad med en stor sorg hos mig. 1984 var jag sju år och som från ingenstans rycktes min älskade farmor ifrån mig någon vecka före sommarlovet, sista året på förskolan. Jag fick gå på begravningen och gavs möjligheten att välja. Jag sa självklart ja, men när jag fick höra att mina kusiner inte skulle gå, ändrade jag mig. Det har jag ångrat i hela mitt liv. Ingen kan beskyllas för det, då ett barn knappast kan förstå konsekvenserna av ett sådant val samt att man som förälder inte kan tvinga en sjuåring att gå på begravning.

Min farmor levde med stora sorger och bland annat förlorade hon två barn innan de var födda. Det var småsyskon till min pappa och han minns bland annat ett missfall på semester i Österrike. Jag vet att jag och mina kusiner pratade mycket om ifall vi skulle haft två fastrar och hur deras barn skulle vara och om vi skulle vara lika bra kompisar med dem.

Min farmor var på ett sätt progressiv, hon bar byxor och gav gav oss kassettband med Nationalteatern. Samtidigt var hon djupt rotad i konventioner, som skulle få tråkiga konsekvenser för oss barn. En dag när jag och min ett år äldre kusin var hemma hos henne, fick jag en docka att leka med. En docka med porslinsansikte. Min kusin fick inte leka med den för att han var pojke. Jag minns att det var jättekonstigt och min kusin blev hemskt svartsjuk. När jag varit på toa låg dockan på golvet och min kusin hade trampat sönder porslinsansiktet. Farmor blev både rasande och ledsen, men trots min stora kärlek för henne kan jag än idag inte sluta ge henne skulden för det som hände.

I vuxen ålder har jag fått fragment av Brita Lagers liv, främst från min pappa. Hon verkar inte haft det helt lätt. Hon var hemmafru hela sitt gifta liv och gav upp en möjlig karriär som illustratör. Jag undrar ofta vad som hade hänt om hon fått leva och inte fått en andra hjärnblödning den där försommardagen 1984, bara 65 år gammal. Vi stod varandra mycket nära och jag undrar om vi hade fördjupat vår relation när jag flyttade till Göteborg 1996.

Nyårslistor 2020: Årets bästa fackböcker

2021

Årets bästa fackböcker är lite svårare än vanligt att välja ut, kanske för att jag läst så få. Jag insåg när jag gick igenom alla böcker att antalet faktaböcker bara var 11 av 140. Jag vet inte varför det blev så, men möjligen var det pandemin som krävde mer lättsmält litteratur. Som ni kommer att få se i statistiken senare, så kommer ni att se att jag lyssnat på många böcker och då är det sällan facklitteratur.

Årets bästa fackböcker 2020

  1. In No Uncertain Terms av Helen Suzman är en politisk biografi om att vara den enda personen i parlamentet som kämpade mot apartheid. Helen Suzman satt 36 år i det sydafrikanska parlamentet, varav 13 år som ensam ledamot för sitt parti.
  2. Handbok för språkpoliser av Sara Lövestam är ytterligare en fullträff i raden av flera grammatikböcker. I Handbok för språkpoliser får vi läsa om en massa grammatiska fel som görs och hur du elakt eller passivt aggressivt kan kommentera när andra gör dem.
  3. Med den sega styrkan hos en naturkraft av Amelia Möller Andréewitch var en mycket intressant essä om att inför kvinnans rösträtt lyftes kvinnors särart fram. Det ledde till att det var fritt fram att undanta kvinnor från alla möjliga saker under lång tid framöver.
  4. Den besvärliga Elin Wägner av Ulrika Knutson var årets biografi. Jag älskar Elin Wägner och kastar mig ofta över en ny biografi över henne. Denna var lite annorlunda och Ulrika Knutson är bra som alltid.
  5. När vinden exploderar mot min hud av Suzanne Ibrahim är en dagbok från krigsutbrottet i Syrien, skrivet av en fristadsförfattare i Sverige. Mycket bra och spännande!

Utmaning 2021: Geografi och språk

Världskarta

Jag har läst något från varje land i hela världen. Det betyder inte att jag är klar och vill lägga den utmaningen bakom mig. Nu vill jag gå vidare och se till att min läsning förblir bred och har en stor geografisk spridning. Min nya utmaning är kopplad till antalet lästa länder och antalet lästa språk. Jag börjar starkt med att läsa Hur mår fröken Furukura? av Sayaka Murata från Japan.

Min geografiutmaning 2020

  • Läsa en bok* från 40 olika länder i världen.
  • Läsa minst två böcker* från varje världsdel.
  • Läsa fem böcker på andra språk än svenska och engelska. Norska, danska och tyska ska alla vara representerade.
  • Prioriterade länder att läsa något från är de som i min jorden runt-utmaning bara representeras av en novell eller spridda dikter.

*) En bok kan ersättas med noveller eller samlade dikter på nätet så länge detta alternativ inte överutnyttjas.

Nyårslistor 2020: Årets bästa lyrik

2021

Årets andra nyårslista handlar om lyrik. Jag läste en del lyrik och det fick ett uppsving efter att poeten Louise Glück fick nobelpriset i litteratur. Jag hade en hel del lyrik i min bokhylla som kan kunde plocka fram och det har också getts ut ny, spännande lyrik under året. Ett av mina mål var att läsa poeterna Marina Tsvetajeva och Marie Under, men så kom pandemin och jag tog mig inte till bibliotek.

Årets bästa lyrikböcker

  1. Lögnen är ett klätterdjur av Herta Müller var en helt fantastisk läsupplevelse som golvade mig.  Det är en diktsamling och förtrycket i Rumänien och vi fick originalanteckningar på tyska, vilket var ett stort plus för mig.
  2. Friederike Mayröcker var en poet jag upptäckte i och med att hon nämndes som en potentiell nobelpristagare. Jag tyckte att hennes bok Om omfamningar var fantastisk!
  3. Jag läste Louise Glück och tyckte mest om boken Vild Iris, men kommer absolut att läsa mer av henne!
  4. Mircea Cartarescu är en rumänsk författare och poet jag tänkt att läsa länge. Jag plockade fram En lycklig dag i mitt liv, vilket visade sig vara ett lyckat drag av mig!
  5. Waterfall of moss and sun av sydafrikanska Ingrid Jonker, i engelsk översättning av hennes dotter Simone Jonker, var en fin bok om moderskap och att leva under apartheid.