Daria Serenko är en rysk oppositionell aktivist och feminist. Hon dömdes den 8:e februari 2022 till femton dagars fängelse för ett Instagraminlägg där hon sägs uppmana till taktikröstning. Jag önskar mitt hem aska är hennes poetiska berättelse om fängelsetiden och om önskan att få ett annat Ryssland. Boken är utgiven på Ersatz förslag 2024.
Daria ligger på britsen i sin cell och funderar på hur hon ska få tiden att gå i hela femton dagar. Hon har till en början ingen medfånge i cellen och hon saknar det. Hon ska dock komma att revidera det något efter att ha fått dela cellen med mer eller mindre galna typer som inte sitter inne för samma sak som hon själv. Hon läser sina egna böcker, hon skriver dikter och hon ser fram emot de 15 minuter hon får prata i telefon varje dag.
Vi vet att Daria kommer att släppas ur fängelset den 24 februari 2022 och resten är historia, som man säger. För Daria Serenko väntade ett nytt liv, vi får glimtar från Tiblisi. Det är gripande att läsa hennes historia, om hur oppositionella behandlas och behandlades i Ryssland. Sannolikt är det värre idag. Jag tyckte om blandningen mellan iakttagelser, upplevelser och poesi.
Jag har sett att Daria Serenko skrivit fler böcker som fins på svenska och jag kommer att undersöka henne mer. Jag önskar så att hon får flytta hem till Ryssland snart igen, men det lär nog dröja väldigt länge. Det är tur att sådana som hon finns, som är beredda att riskera mycket för det man verkligen tror på.
