Doron, Lizzie; Varför kom du inte före kriget?; 1998

Varför kom du inte före kriget?Jag hittade inte många kvinnliga författare från Israel, men Lizzie Doron kommer därifrån och hennes bok Varför kom du inte före kriget? (Weyler förlag) utkom i Sverige för några år sedan och blev ganska uppmärksammad.

Elisabeths mamma Helena är en säregen kvinna. Elisabeth visste inte mycket om henne och hennes förflutna den dagen hon dog. Boken är ett porträtt av den kvinna som överlevt förintelsen och förlorat alla sina släktingar. Hon flyr till Israel där hon får leva ensam med sin dotter . Elisabeth berättar om sin mamma och alla hennes egenheter under uppväxten. Det vi får veta mellan raderna är att mamman hade en djup sorg över att inte ha några släktingar i livet och att hon hellre målade upp en fasad än att folk skulle få veta sanningen.

Boken är skriven på ett lite roligt sätt, men skrattet fastnar verkligen i halsen. Det är en oerhört sorglig historia om en kvinna som har förlorat alla från sitt förflutna och som inte hittar ett bra sätt att bygga sin egen framtid. Boken berörde mig mycket och även om den är sorglig så är det inte en bok som gottar sig i några eländigheter. Det sorgliga finns mellan raderna. Boken slutar också oerhört starkt, men hur ska jag inte avslöja såklart.

Läs mer: Adlibris, Bokus, DN, SvD, Lottens bokblogg, Bokmania

Världsläsning och jorden runt-resa

JordglobJag vet att det är hög tid att sammanfatta Världsutmaningen. Jag kände bara att jag inte orkar göra det såhär på landet med knackig uppkoppling. Att ni skulle sakna en månatlig uppdatering bedömer jag som oerhört liten eftersom de flesta av er nog, precis som jag, har näsan i en bok och fötterna i ett hav eller en sjö.

Jag kan ju passa på att kasta in att jag har bytt bok när det kommer till Sydamerika. lite fusk, jag vet, men sånt är såklart tillåtet. Jag kunde inte för att läsa en bok om när en mamma sörjer sitt barn som ska dö. Paula av Isabel Allende har fått en värdig ersättare i Torsdagsänkorna av Claudia Piñeiro och därmed är Världsutmaningen avklarad för min del. Väldsläsning 13 har ersatt och ni kan se att jag läser på för fullt.

Idag så läste jag att Lyran ska göra en litterär jorden runt-resa tillsammans med andra bloggare och jag ska såklart följa med! Först blev jag lite skeptisk när jag såg att vi ska läsa samma böcker, eftersom min blogg är nischad. Men så läste jag igenom vilka böcker vi har att välja mellan och då slutade jag att vara fundersam. Jag hänger med!

Här kan du läsa vilja böcker hon har valt ut och detta är de jag (troligtvis) kommer att läsa:

September – Europa

Astrid Rosenfeld – Adams arv (Tyskland): Jag vet inte riktigt om den platsar här. Det återstår att se. Men jag vill läsa mer tyskt och den här boken verkar mycket bra.

Oktober – Afrika

Elieshi Lema – Bränd jord – (Tanzania) eller
Calixthe Beyala – Ännu talar träden (Kamerun): Två böcker jag vill läsa! Vem vet, jag kanske läser båda.

November – Asien

Susan Abulhawa – Morgon i Jenin (Palestina) eller
Zeina Abirached – Svalornas lek: Dö, Resa, Återvända – (Libanon) eller
Kim Thúy – Mãn (Vietnam): Oj oj oj, tre böcker jag  vill läsa! Jaja, jag hoppas iaf jag hinner med de två sista.

December – Oceanien

Melina Marchetta – Jellicoe Road och kanske även
Australien berättar : drömtidens framtid : nitton noveller: Den första är jag supersugen på och sedan är noveller alltid noveller. Jag kanske lånar boken och bara läser en.

Januari – Amerika

Sylvia Plath – Glaskupan (USA): En oläst bok i den feministiska litteraturkanonen! Nu får jag uppskov på den i ett halvår till 🙂

Tikkanen, Märta; Rödluvan; 1986

RödluvanRödluvan är Märta Tikkanens självbiografiska roman. Jag som läst Två funderade på om jag skulle få ut så mycket av den, men det poetiska språket gör att det verkligen inte samma bok.

Vi får följa med Rödluvan till hennes barndom och hennes relation till sina föräldrar, genom det första äktenskapet och sedan det äktenskap som höll på att driva henne till vansinne.Vi får läsa om äktenskapet med Vargen som sakta men säkert går mot undergång. De älskar varandra, men det har mycket svårt att leva tillsammans. Vargen behöver arbeta mycket och Rödluvan får skriva och skapa på nätterna för att kunna ta hand om valparna på dagarna.

Hur många gånger kan man läsa om samma äktenskap? Tja, när det gäller Märta Tikkanen så har hon en förmåga att kunna skriva om samma sak på olika sätt så att det ändå blir intressant. Jag tycker mycket om Rödluvan och den poetiska prosan var fantastisk Jag tyckte också om liknelsen med Rödluvan och Vargen, som gav berättelsen ytterligare en poetisk dimension.

Äktenskapet är också skildrad i diktboken Århundradets kärlekssaga och självbiografin Två.

Vaite, Célestine; I koka kvinnors sällskap; 2004

I kloka kvinnors sällskapJag frågade efter tips på böcker från länder som inte förekommer så ofta på den svenska bokmarknaden och ett jag fick var I kloka kvinnors sällskap av Célestine Vaite. Den utspelar sig på Tahiti, en ö i Franska Polynesien i Oceanien. Författaren är född och uppvuxen där, men bor nu i Australien.

Materena väntar sitt andra barn när hennes man blir förbannad och vill skiljas p g a att hon hämtat ut hans lön (i syfte att kunna köpa mat istället för att maken skulle supa upp allt). Allt ordnar dock upp sig och Leilani föds. Hon envis som sin mor, men har begåvats med ett i familjen ovanligt gott intellekt. Materena blir inte klok på sin dotter och de bråkar mycket. Hon är samtidigt mycket stolt över henne och vill att hon ska läsa och bli något stort.

Detta är den perfekta feelgood-romanen. Mysigare kan det knappast bli. Det är vacker väder, det är mor och dotter och kvinnliga släktingar och det är en stor portion feminism. Du behöver inte vara rädd för att folk ska dö eller göra hemska saker, men samtidigt finns det ett stort allvar bakom den gulliga fasaden. Budskapet är att det kvinnliga könet är det starkaste och kvinnor måste förstå att trots alla motgångar är de de som överlever. Författaren illustrerar också en uppgörelse för de yngre generationen med gamla traditioner och seder och för en mer modern syn på vetenskap och tro. Boken är rolig och har ett bra budskap. Det roligaste så här i efterhand  är att en bifigur i boken gifter sig med en australiensisk surfare. Vid en snabb läsning på Wikipedia är det just vad författaren gjort.

Lispector, Clarice; Stjärnans ögonblick; 1977

Stjärnans ögonblickJag fick tips från en (svensk) Brasilien-bo att om jag skulle läsa en bok av en kvinnlig författare från Brasilien så skulle jag läsa Clarice Lispectors Stjärnans ögonblick. Det var i vilket fall det tips jag kunde få sådär på rak arm på en fikarast.

Det är en kort roman på bara drygt hundra sidor. Macabéa är en minst sagt udda figur som lever ett torftigt liv i Rio de Janeiro. Hon har precis har förlorat en tjänst som maskinskriverska på ett företag. Chefen låter henne jobba kvar för att han tycker synd om henne. En dag träffar hon en kille som hon blir tillsammans med. Hon är inte smart eller beläst, men hon försöker. Hennes pojkvän är inte heller den smartaste, men anklagar henne för att ljuga för att inte själv framstå som dum. En dag blir hon lämnad samtidigt som hon får veta av en sierska att det ska gå henne mycket väl i livet.

Jag tyckte mycket om den här kortromanen och föga förvånande så läste jag i princip hela på några timmar. Det var en lite ovanlig berättarteknik där en man betraktar kvinnan Macabéa och berättar hennes historia. Han lägger sig i historien ibland och jag gillade det greppet. Det gjorde att vi fick distans till kvinnan vilket passade bra till hennes aningslösa personlighet. Det var också förvirrande och gjorde att man som läsare lite trasslade in sig i berättelsen. Lyran har beskrivit detta bra på sin blogg. Jag tyckte att detta var mer roligt än störande. Det finns ingen ursäkt att inte läsa den här boken, den är bra och den är kort och perfekt för hängmattan.

Läs mer: Adlibris, Bokus, DN, Boktoka, Dagens bok, Tranan

Kina 5x – Gå vidare?

Kinas flaggaDå har jag kommit fram till det sista inlägget om Kina. Jag har varit i Kina två gånger (varav en gång bara i Hongkong och Macao) och jag har sett Beijing, Shanghai, paradisön Hainan och så Hongkong två gånger. Det är ett fascinerande land och jag vill gärna läsa mer kinesisk litteratur, När jag i våras sökte efter texter och lyrik på nätet av kinesisk feminister så hittade jag en hel del.

Hur ska jag nu gå vidare? En rolig sak är att jag, Anna och Lyran ska försöka hitta en bok att läsa gemensamt och sedan skriva om den på respektive bloggar. Det är en rolig idé och något jag aldrig gjort förut.  Jag lär återkomma om detta!

Och jag vill ha mer bra tips på kinesisk kvinnolitteratur!

Kina 5x är en serie inlägg med litteratur om eller från Kina i fokus, fem inlägg – fem dagar i rad. Detta är det sista.

Ditlevsen, Tove; Två som älskar varandra; 1960

Två som älskar varandraMin svärmor var feminist och i hennes bokhyllor finns massa skoj. Jag hittade Tove Ditlevsens Två som älskar varandra från 1960 och läste den på landet nu i sommar. Jag läste halva boken under midsommarhelgen och var inte så imponerad så jag lämnade den i sommarstugan. Jag återupptog läsandet när jag kom ut den här gången och nu sträckläste jag den.

Inger är gift med Torben och de har två barn som är i tonåren. Ungefär samtidigt som Inger upptäcker att hon är gravid igen, hittar hon ett brev från Torbens älskarinna Eva. Vi får följa Ingers vånda, Evas förhoppningar och Torbens velande hit och dit. Ingen kan gå ut ur detta som vinnare.

I början tyckte jag som sagt att boken var lite trist och seg, men allteftersom otrohetsaffären belystes ur fler synvinklar så tyckte jag att den blev riktigt intressant. Mannen vill både ha kakan och äta den. Han varken kan eller vill lämna sin hustru. Frun har gett upp karriär och möjlighet till inkomst för mannens skull så hon måste fortsätta att vara gift. Dessutom står hon inte ut med förödmjukelsen att bli lämnad. Älskarinnan är kär och vill inte tänka på att det finns en bedragen hustru som mannen behöver ta hänsyn till. Hon tror på att kärleken övervinner allt och att hon kommer att få sin käresta. Så ser det nog allt som oftast ut, även idag (bortsett från att det flesta kvinnor har egen försörjning, men en skilsmässa betyder oftast rejält sänkt ekonomisk standard). Min känsla när jag läst boken var att den bar på ett budskap till alla kvinnor därute: bli inte älskarinnor om ni blir kära i en gift man. Om ni undrar hur det förmodligen slutar så läs den här boken.

Kina 5x – Feministisk litteraturkanon

Vilda svanarIdag tänkte jag skiva om en bok som förtjänas att prata mycket om. Det är Vilda svanar av Jung Chang. I våras när jag tillsammans med bland andra Ebba Witt-Brattström satte ihop en feministisk kanon tyckte vi att den boken var så bra att den platsade på listan.

Jung Chang skriver om sig själv, sin mamma och sin mormor och boken blir Kinas historia sett från dessa tre kvinnors ögon. Mormor var konkubin åt kejsaren, mamma var kommunist och gift med en som var högt upp i nomenklaturan och själv blev hon rödgardist för att senare i livet fly Kina och bo i ett fritt land.

Denna bok är den absolut bästa jag har läst från en kinesisk författare.

Kina 5x är en serie inlägg med litteratur om eller från Kina i fokus, fem inlägg – fem dagar i rad. Hääääng med!

Feministisk litteraturkanon

Gunnarson, Anna Charlotta; Samma gamla visa & Guld som glimmar; 2005 & 2006

Samma gamla visa och Guld som glimmarDe första barnböckerna av Anna Charlotta Gunnarson var böckerna om Amanda i Finnvira. Samma gamla visa gick som radiojulkalender 2003 och var skriven av Gunnarson och Mats Kjelbye. Båda den och Guld som glimmar är deckare för barn.

Amanda bor ihop med sin far Lenny som vill vara en bra detektiv. Amanda själv verkar ha en förmåga att hamna i situationer som är lite magiska. I Samma gamla visa är det snart jul och hon hittar en gammal skiva från 60-talet med ett dolt budskap i en julvisa. När hon knäcker det kan hon önska sig vad hon vill – och det varar i tre minuter och åtta sekunder (så länge som låten varar). Skivan kommer i orätta händer och då får hon bekymmer. I Guld som glimmar är det sommarlov och hon arbetar i sin bästis familjs botaniska trädgård. Där vårdar hon en magisk växt som får henne att bli någon annan för en kort stund. Samma sak händer där – den kommer i orätta händer och hon måste lösa mysteriet.

Amanda är tuff, lite egen och intresserad av det som händer och sker. Mindre intresserad är hon av killar och kärlek. Hennes bästa vän Carmen tror inte på övernaturlighet, i alla fall inte initialt, och hon gillar att spana in snygga killar. Två tjejer och två helt olika roller. Gunnarson visar att det går att vara tjej och ha olika egenskaper. Det finns även andra könsostereotypa inslag såsom värstingtjej och värstingkille (istället för bara killar), en killkompis till bästisarna Amanda och Carmen samt den ensamstående pappan som lagar supergod mat. Jag tror absolut att böckerna fungerar som deckare för barn och jag tyckte att de var spännande. Den första boken gillade jag mer. Den andra var lite mer komplicerad till en början. Framförallt utspelar sig den första i skolmiljö, något som Gunnarson verkligen kan skriva roligt om.

Vad vinner vi på att märka ord?

När vi ska prata om en viss företeelse behöver vi ett språk, annars är det svårt att göra oss förstådda. I språket ingår det begripliga ord på de företeelser vi vill beskriva. Således har jag kommit fram till att jag måste använda ordet kvinnolitteratur för att beskriva litteratur skriven av kvinnor. De viktigaste syftet med den här bloggen är att belysa litteraturen skrivet av och om kvinnor eftersom denna inte fått lika mycket uppmärksamhet genom historien än den skriven av män.

Kvinnolitteratur är inget bra ord. Det kan ge associationer till att litteratur skriven av kvinnor är annorlunda och bör skiljas ut från det som män skriver. Men man behöver inte tolka det så. Jag kan inte komma på något bättre ord så tillsvidare använder jag kvinnolitteratur.

Jag kom att tänka på detta idag när jag gjorde en uppdatering på Facebook-sidanJust nu håller jag på med mitt sommarprojekt Världsläsning 13. På nattygsbordet ligger bland annat en bok från Tahiti och en från Brasilien. Vilket är ditt bästa tips på bok från lite ovanligare länder? En av kommentarerna löd: vad i allsindar är ett ”ovanligt land”? En annan person kommenterade att Sverige är ett ovanligare land än Indien.

Jag behöver ett språk för det jag håller på med. Jag vill bredda mig och läsa om kvinnor i så många olika länder som möjligt. Jag läser ofta från Sverige, USA, Storbritannien och de nordiska länderna förutom Island. Jag vill ha tips om bra böcker från andra länder. Hur ska jag sätta ord på det om jag inte vår använda termen ovanligt land? För mig var det självklart att ovanligt land här betydde ovanligt på den svenska bokmarknaden, men uppenbarligen var det inte det för andra. Borde jag i fortsättningen märka mina Facebookinlägg med fotnoter?

Ordmärkeriet är vanligt och utbrett och det kan slå mot dem som inte är så bra på svenska, oavsett till vem piken riktar sig. Jag tycker att det skulle vara lättare om vi valde att försöka förstå istället för att försöka missförstå.