feb 27

Ruslana på besök hos Folkpartiet i riksdagen

2004. Ruslana vinner Eurovision Song Contest med låten Wild dances. Senare samma år blir hon en av frontfigurerna i den orange revolutionen i Ukraina, en revolution som ledde till ett mer demokratiskt samhälle och att Ukraina började närma sig EU.

Efter det har utvecklingen tyvärr inte gått framåt. I landets östra delar bor många ryssar och dessa har fortfarande haft sina sympatier med den då bortröstade Janukovytj, vilket möjliggjorde en comeback för honom. Efter den senaste tidens oroligheter i Ukraina vädjar de ukrainska folket om hjälp, dels politisk, men också humanitär.

Ruslana besökte idag Folkpartiets riksdagskansli för att prata om sin kamp och vad hon vill att vi ska göra för Ukraina. Hon visade två fruktansvärda filmer om våldet och de offren som skördats. Seminariet var ett samarrangemang mellan Silc, Svenskt internationellt liberalt center och Folkpartiet och utrikespolitiska talespersonen Fredrik Malm. Ruslanas budskap var att vi i EU måste se till att det ukrainska folket ska få tillbaka de pengar om Janukovytj slutit från dem.

Ruslana

Ruslana vill att Ukraina återigen ska närma sig EU och klippa banden med Ryssland. Men hon anser också att Ukraina inte är ett delat land, där den västra delen är ukrainsk och den östra rysk, utan att landet är och bör förbli blandat och tvåspråkigt.

Ruslana och jag

Så nöjd över den här bilden – schlagerstjärnan och demokratiaktivisten Ruslana och jag!

2014. Ruslana sjunger den ukrainska nationalsången på folkpartiets riksdagskansli. Det var inte planerat, utan initierat av de många ukrainarna som var med på seminariet. Jag har filmat själv med min mobilkamera.

feb 26

HBTQ for Putin: Hela boklistan

RegnbågsflagganSanna, som initierade boktips till Putin under OS, har sammanställt alla tips om böcker med homo-tema som inkommit på alla bloggar som varit med. Mycket bra initiativ! Alla mina inlägg kan ni läsa här.

 

Böcker som jag blev sugen på att läsa:

Sara Lövestam, Tillbaka till henne

Nina Bouraoui, Pojkflickan

Jenny Jägerfeld, Jag är ju så jävla easy going

Jessica Kolterjahn, Den största dagen är en dag av törst

Jeanette Winterson, Varför vara lycklig när man kan vara normal

Jag har redan införskaffat Bouraoui och Wintersson!

Se hela listan här.

feb 25

Idag är ingen vanlig dag…

…för idag är det min födelsedag. Jag brukar ha åldersnoja, men i år är det kanske inte det, utan mer en längtan efter en större familj som tagit över nojan. I vilket fall som helst så hade jag en mycket bra dag. Trots att min make inte riktigt har koll på mitt schema och gett mig en present som jag egentligen inte kunde få någon glädje av, lyckades jag lösa det tack vare fantastiska kollegor, och på så sätt få bästa presenten! Om två veckor sitter jag på läktaren på Friends Arena med rosa t-shirt och fjäderboa och ser finalen i melodifestivalen tillsammans med en man som har en ljusslinga i högsta hugg, trots att han egentligen inte tycker att mello är det minsta intressant. Det är kärlek det!

Jag skulle lägga upp en bild från min dag, men de var antingen för oanständiga (i sängen på morgonen), för griniga (Hugo ville inte vara med på bild) eller med röda ögon (blixt och iphone – ingen bra kombo). Men så la min barndomsbästis upp den här underbara bilden och gav sitt tillstånd till mig att lägga upp den här.

Jag och Sofia

Jag och Sofia i Båstad (tror jag) sommaren 1990 eller 91. Jag har en nyinköpt tröja på mig som jag tror är från Indiska, en affär som inte fanns i lilla Lidköping, men som hade så fantastiska kläder.

Idag fyller jag 37, det är varken en kul eller tråkig ålder. Det bara är. Och nu är jag äldre än Alfons Åbergs pappa.

feb 24

Tematrio v 9 – Klassiska kvinnor

Klassiska kvinnor

Veckans tematrio hos Lyran är klassiska kvinnor, precis som min utmaning. Underbart! Såklart ska jag berätta om tre bra klassiker skrivna av kvinnor. Vad som är en klassiker är upp till oss som svarar.  Jag skriver om tre som jag har läst nyligen och inom ramen för min utmaning.

1. Glaskupan av Sylvia Plath. Den boken ingår i den feministiska litteraturkanonen och jag läste den först nu. Det var en gripande bok om psykisk ohälsa och hur fruktansvärd psykvården var i USA på femtiotalet.

2. Maken av Gun-Britt Sundström. Jag hade läst mycket om den, men inte läst den, när jag satte tänderna i den nu i vinter. Lite lång och seg, men ganska bra om relationer och villkor i sjuttiotalets Sverige.

3. Älskaren av Marguerite Duras. Jag fick tips om Duras på Twitter inför min utmaning och jag blev sugen på just Älskaren. Utlevande sex mellan människor av olika klass och etnicitet i Franska Indokina. Dessutom brokiga familjerelationen. Mycket bra!

feb 24

Feministbrud på kulturjakt i Barcelona del I – ¡Nunca mas!

Det har väl gått få feminister förbi att Spanien kan återigen få en restriktiv abortlagstiftning. 2010 klubbades en ny lag igenom som tillåter fri abort före vecka tolv, något som tidigare varit förbjudet om det inte var frågan om våldtäkt eller fara för kvinnans liv. Nu vill den nya konservativa regeringen återgå till 2010 års lagstiftning, eller ska vi kanske säga till 50-talets konservativa moral?

Jag och min man var i Barcelona runt den 14 februari för att fira vår tio-årsdag tillsammans. Jag berättar mer om resan i ett separat inlägg. Detta inlägg handlar om den feminism och det hopp jag mötte under den korta tid jag var i Spanien.

Feministisk organisation i Barcelona

Jag blev glad när vi, på väg till katedralen, såg det här skyltfönstret. Det var ett par stycken tjejer därinne som jobbade med några plakat. Jag skulle få reda på vad de skulle ha dem till…

La revolució serà - feminista o no serà

Från feministernas fönster: La revolució serà – feminista o no serà, enligt google translate betyder det ”revolutionerna kommer att vara – feminist eller inte vara”, vilket såklart inte låter begripligt.  Någon som kan spanska som kan hjälpa mig att rätta till det?

Demonstration för abort i Barcelona

På alla hjärtans dag hade hundratals människor samlats på torget framför katedralen för att demonstrera för fri abort.

Demonstration för abort i Barcelona

Jag lägger upp den här bilden i färg för att få med den underbara damen i rosa hår. Jag vet inte vad det står på skylten, men jag kan ändå känna engagemanget. Jag pratade med några tjejer som deltog som blev oerhört glada över stöd från annat land (sedan kunde vi inte säga så mycket mer pga språksvårigheter).

Jag gråter på demonstration för abort i Barcelona

Det var svårt att hålla tårarna tillbaka. Dessa människor kämpar för något som vi tycker är så självklart. De fick fri abort för fyra år sedan, men nu rycks den friheten snart ifrån dem.

Se ett lite klipp från demonstrationen. Inte bästa kvaliteten, men så blir det när man filmar med mobilkamera efter mörkrets inbrott.

Nunca mas

Nunca mas – aldrig mer ska kvinnor behöva ta till hemska galgar för att avbryta oönskade graviditeter. Detta är en bild jag tog här hemma på uppmaning av F!, ett parti jag inte tillhör, men vars initiativ jag definitivt stödjer – en galge för att visa vårt stöd till de spanska kvinnor som deltog i demonstrationen ovan och alla andra som vill behålla möjligheten att bestämma över sina kroppar. Visa ditt stöd du också!

feb 23

Recension: Hůlová, Petra, För medborgarnas bästa; 2010

För medborgarnas bästaJag hittade boken För medborgarens bästa av Petra Hůlová på bibblan och blev sugen på den då jag har läst en novell av samma författare. Boken verkar vara helt ny och det känns som att jag är den första som läser bibliotekets ex. Tvåveckorslån tyder ju också på att den är tämligen nyinköpt. Förra året kom den ut i Sverige på Rámus förlag.

Vi får följa en familj i åttiotalets Tjeckoslovakien som mer eller mindre tvångsförflyttas till Krakov, en ny kommunistisk mönsterstad. Bokens jag-person är mycket entusiastisk och blir med tiden en alltmer övertygad kommunist. Hennes syster är betydligt mer kritisk och när vändningen kommer 1989 hamnar de båda på var sin sida i politiken. Huvudpersonen startar en pionjärrörelse som en kontrarevolution och systern bosätter sig i bohemiska konstnärskvarter där nytänkare bor sida vid sida med romer.

Boken började mycket starkt och det kändes verkligen som en bok jag skulle kunna älska. Men jag tyckte inte det höll hela vägen. Det är en oerhört svart satirisk roman om livet och skillnaderna efter kommunismens fall, men det är förmodligen så att vi som inte fått uppleva det missar en stor del. Jag gillade den förändringsfientliga huvudpersonen och hennes bittra sätt att se på det nya livet med varor från väst och ny teknologi, men med samma usla byggnader som förr. Omvärlden fullkomligt skiter i mönsterstaden Krakov, även dem som tidigare propagerade så starkt för socialismen. Trots att hon borde blivit överbevisad flera gånger om, blir huvudpersonen aldrig övertygad om att kommunismen inte fungerar och det är beskrivet på ett satiriskt och skickligt sätt av författaren och trots allvaret så skrattade jag nästan en smula.

Jag har hört att Hůlovás första bok, Allt detta tillhör mig, är bättre. Jag har redan beställt den för trots att jag inte var helt såld på den här så fick jag mersmak.

Jag funderar på om Krakov verkligen finns eller har funnits i verkligheten. Det är svårt att googla eftersom alla träffar blir på Krakow. Någon som har mer kunskaper i kommunistiska mönsterstäder i Tjeckoslovakien?

Läs mer: Adlibris, Bokus, Corren, GP, SvD

feb 23

Berömda och glömda idrottskvinnor: Pernilla Wiberg

Pernilla Wiberg

Sista dagen på OS och sista idrottskvinnan på bloggen för den här gången. Man ska sluta på topp så jag avslutar med en av mina absolut största idoler: Pernilla Wiberg. Det har kanske varit lite väl mycket övervikt av idrottskvinnor från min barn- och ungdom, men det kommer fler idrottstävlingar och fler chanser för mig att bre ut mig och nörda ner mig i sportens värld.

1991 tog det nya stjärnskottet Pernilla Wiberg guld i VM i storslalom. Efter det skulle hon (nästan) alltid leverera när det gällde som mest. I OS i Albertville 1992 återupprepade hon vinsten och tog därmed Sveriges enda guld under de olympiska spelen. 1994 var det OS igen och nu var det kombination som var hennes största chans. Det var hårt mellan henne och värsta konkurrenten Vreni Schneider från Schweiz, men hon tog det. Nu vann Sverige guld i hockey det året också, men annars var det snålt med medaljer.

1998 i Nagano blev på många sätt ett eländigt VM. Wiberg körde ur i kombinationsslalomen och slalomen, som var hennes bästa chanser. Sedan kom störtloppet. Hon tog där överraskande silver, men just då var det en klen tröst eftersom när inte Wiberg levererade och tog guld, så gjorde ingen annan det heller. Såhär i efterhand kan vi tycka att det var otroligt stort att hon tog medalj i störtlopp, något som ingen svensk kvinna gjort förut.

Pernilla, du är en av de största, i alla fall i min värld och det kanske är skönt för dig att veta att jag har förlåtit dig för detta:

feb 22

HBTQ for Putin: Vuxenböcker – Kvinnor som ligger med kvinnor

RegnbågsflagganPutin, nu ska du få lite boktips om böcker där tjejer ligger med varandra. Hemskt, eller hur? Nej, det tycker såklart inte jag eller resten av den vettiga världen, och du skulle nog vinna på att läsa lite så att du kanske blir mindre fördomsfull.

Jag vet att män som har sex med män oftast är mer provocerande för män som inte gillar homosexualitet, men alla andra som deltagit i den här utmaningen, inte minst Sanna som initierat den, har skrivit så bra om bögar i litteraturen, så jag nöjer med med detta inlägg om flator.

Alla Anne Holts deckare om Hanne Wilhelmsen, polisen som både är flata, svår och kör rosa HD. De är både spännande och har intressanta personporträtt.

Stjärnor utan svindel av Louise Boije av Gennäs är en riktig klassiker om kvinnan som lämnar det trygga äktenskapet i den fina förorten för ett liv med en bohemisk flata på Söder.

Isländska Vígdis Grímsdóttir har skrivit en roman, Z – en kärlekshistoria, om svartsjuka och passion där tre kvinnor står i fokus. Det är lesbisk passion som är huvudtemat.

Sofi Oksanen har skrivit en bok som inte handlar om Estland och det är Baby Jane, en bok med psykisk ohälsa som huvudtema och homosexuell kärlek som bihandling.

Man ska icke förglömma Agnes von Krusenstiernas romansvit Fröknarna von Pahlen, och då speciellt den sista boken Av samma blod. Hela serien är en orgie i, för den tiden, ovanliga sexuella förbindelser.

I Selma Lagerlöfs brev till Valborg Ohlander finns inget snusk ens mellan raderna, men man får förmoda att de två hade fuffens för sig i sovrummet när ingen hörde på.

Stål av Silvia Avallone, om två flickor i ett Italien långt bort från turiststränderna är också en historia om att vara kär i någon av samma kön.

Och för den som är riktigt vågad:

Karolina Bångs Cowgirls. Tecknad porr helt utan män och med instruktioner om hur man sätter på en strap-on

feb 22

Berömda och glömda idrottskvinnor: Jelena Välbe

Jelena Välbe

Just nu är det med stor spänning jag ser fram emot tremilen i OS i Sotji. Jag ska därför idag uppmärksamma er på en av de skidåkare som jag minns vann flest medaljer på nittiotalet. Jelena Välbe var så överlägsen 1997 att hon på VM i Trondheim vann alla distanser. Alla inklusive stafetten (detta var innan sprintens intåg på skidschemat). I OS har det dock ”bara” blivit guld i tre stafetter (92, 94 och 98).

Välbe kommer från hamnstaden Magadan i nordöstra Sibirien, eller Fjärran Österns distrikt. Endast en väg går in och ut ur staden och invånarantalet är knappt 100 000. Närmaste stad ligger över 200 mil bort. Ganska isolerat med andra ord. Halva året är det minusgrader och marken är ständigt frusen. Det är lätt att föreställa sig att det inte finns så mycket annat att göra där än att åka skidor.

Idag är Jelena Välbe president i det ryska skidförbundet och manager för det ryska skidlandslaget under OS i Sotji.

feb 21

Recension: Kihleng, Emelither; My Urohs; 2008

My UrohsEmelither Kihleng är född på Guam, men bor och är uppvuxen i Mikronesiska federationen. Hon har även bott och verkat på Hawaii. My Urohs är en diktsamling på engelska och Urohs är en pohnpeisk klänning (Pohnpei är en delstat i Mikronesiska federationen). Dikterna är skrivna på engelska, men innehåller många pohnpeiska ord och fraser.

Är det världsutmaning så är det och då är självklart en kort diktbok från Mikronesiska federationen högintressant. Det är ibland störande att det sprängs in fraser på ett språk jag inte förstår, men samtidigt gör det att vi som läsare får en bättre känsla för miljön de försöker skildra. De handlar om livet i Pohnpei, om kolonialism och om stora livsfrågor.

Jag fastnade mest för dessa rader om männen i det nya Mikronesien, som inte är koloniserat:

oh you young generation of Micronesian men
you are so pathetic
with all your paperwork
and your government jobs
speaking English while strutting around
whirh that white man’s attitude
your favourite words being ME

you think your so educated
but haven’t a clue about
what is means to be colonized
when was the last time you
planted something in the ground
and felt like a real man?

Jag tycker att författaren verkar ha goda värderingar som kommer fram i flera av dikterna, men det fanns ett frågetecken. En dikt handlar om två kvinnor som diskuterar aids och där blev jag osäker på om författaren verkligen är så fördomsfull eller om hon vill skildra en fördomsfullhet som finns i hemlandet. den handlade om hur det har blivit värre sedan man började ha flera partner gick från säng till säng. Med tanke på att många av de andra dikterna är ganska okritiska mot den pohnpeiska kulturen, lutar jag lite åt den första tolkningen, men jag ska faktiskt låta det vara osagt.

Läs mer: Adlibris, Bokus