sep 20

I min bokhylla – D

Då har turen kommit till D i min bokhylla och förvånansvärt många feministiska klassiker börjar på D: Det andra könet, Den feminina mystiken, Det eviga kriget mot kvinnan, Den femte sanningen med flera. Men jag har läst alla dem och här kommer några jag inte har läst och en som borde vara en klassiker, men som är oförtjänt bortglömd.

Det andra könet av Simone de Beauvoir: Jag har läst den förkortade versionen som var det enda som fanns på svenska när jag införskaffade den. När jag väl läste den så kom hela boken ut på svenska kort därefter och det är tveksamt om jag tyckte att det var typiskt och inte bara lite skönt. För även om jag införskaffade den nya översättningen på en rea långt senare så undrar jag om jag någonsin kommer att läsa den. Däremot förtjänar boken en ny recension här på Feministbiblioteket då den jag skrev för länge sedan är lite kort.

Det kvinnliga tänkandets betydelse av Mariann Andersson: En mycket kort bok som jag trots det aldrig har tagit mig tid till att läsa. Dem ingår i en trilogi där jag har läst de två andra. Jag var inte så imponerad av dem och det är väl förklaringen till att den har blivit stående. Jag har dock träffat Andersson och hon är en mycket trevlig och feministiskt driven äldre dam.

Dekadensens kön av Ebba Witt-Brattström: Jag tycker att Witt-Brattström är en otroligt cool kvinna och jag har läst hennes biografi Åh alla kära systrar och gillade den. När jag fick Dekadensens kön av en kompis så var ambitionen att läsa den så fort som möjligt, men som det blir ibland så blev det inte så. Den hamnar ständigt långt ned på att-läsa-listan, men den står i alla fall där. Hur som helst så handlar den om kärlek mellan två författare i en annan tid.

Den nya kvinnostaden av Nina Burton: För mig var Den nya kvinnostaden en riktig ögonöppnare. Den består av ett antal essäer om kvinnor genom historien och boken svarar bland annat på frågan varför det inte har funnits någon kvinnlig Beethoven. Svaret är att någon kvinna aldrig fick möjligheten och stöttningen att bli så framgångsrik. Några få kvinnor har dock blivit framgångsrika genom historien, bland andra Marie Curie, och om henne och andra skriver Nina Burton.

sep 19

Gästrecension av Maria Hagman: Florens, Sonia; The mammoth book of womens erotic fantasies; 2004

Maria HagmanMaria är en liberal kvinna med förkärlek för England och som är bosatt i Skaraborg. Hon gillar triathlon och yoga och tycker att jämställdhet är viktigt. Mest tycker Maria om brittiska saker såsom sin man och sina barn.

 

The mammoth book of womens erotic fantasiesThe mammoth book of womens erotic fantasies är en bok om “the most intimate desires of ordinary women”. De flesta kvinnor är från Canada, USA, UK och Australien. Boken har kommit till genom samtal med kvinnor runt om i världen som sedan har skrivit ner berättelserna för Florens. Författarinnan har tidigare publicerats i olika sience fiction- och fantasytidskrifter och mindre insatta män kanske tycker hon fortfarande befinner sig i den genren även i den här boken.

Personligen tycker jag om att sträckläsa böcker, men jag insåg att det inte gick med den här boken då en viss mättnad infann sig. Rätt så snabbt framstod dessutom ett begränsat antal teman bland de 53 berättelserna: analt, lesbiskt, trekanter, S&M, ligga med någon annans pojkvän/”förbjuden person”. Är det bara det som vi fantiserar om? Eller är det bara det som kvinnor i UK, Nordamerika och Australien gillar? Jag tycker författaren kunde gjort sig större möda att samla berättelser från flera länder eftersom jag har en föreställning om att det skulle det bli större variation på teman.

Men år andra sidan. Berättelserna i boken handlar ju framförallt om makt, att kvinnorna har makten även i de fantasier där de inte har kontroll. Samtidigt betyder inte en sexuell fantasi där man går igång på att vara passiv, att man vill vara det även utanför sovrummet. En fantasi är just en fantasi och man kan vara vem man vill i den, vilket är ju meningen. Vi vet ingenting om kvinnorna som skrev berättelserna och det är därför inte meningsfullt att diskutera bakgrunden till fantasierna vidare. Vad som riktigt intressant är däremot: Vilka tyckte du bäst om och varför?

Läs mer: Adlibris, Bokus

sep 18

Berggren, Helena; Jag längtar någonstans… men jag vet inte vart; 2011

Jag längtar någonstans... men jag vet inte vartHelena Berggren och jag är aktiva i samma organisation, Liberala Kvinnor, och vi känner varandra. Därför är det inte lätt att skriva en recension som denna. Boken är en handbok för kvinnor som utsatts för våld och hot i en nära relation och den bygger dels på egna erfarenheter och dels på samtal med drabbade kvinnor.

Jag längtar någonstans… är en praktisk handbok som innehåller allt från lagtextreferenser till tips om var man kan köpa en inspelningsutrustning. Boken är skriven med en slags kyla som man kan finna hos personer som förlorat en nära anhörig, men måste fixa allt praktiskt. Boken känns gedigen och jag fick verkligen känslan av att Berggren inte har missat något som man skulle behöva veta om arbetet som krävs för att ta sig ur en destruktiv relation.

Den kritik som kan riktas mot boken är att den riktar sig enbart till kvinnor och att författaren kategoriskt alltid tar kvinnornas parti.  Men om man tycker det så har man inte förstått syftet. Boken riktar sig till dig som är kvinna och blir utsatt för våld eller hot och för dig som är det så får du ett antal tips. Det är viktigt att förstå skillnaden mellan det och att skriva en bok där man drar generella slutsatser av ett ovetenskapligt urval. I förordet ber Berggren om ursäkt för att språket inte är perfekt och boken skulle tjäna på att redigeras en aning. Jag hoppas att det kommer en andra upplaga för det är ingen tvekan om att boken behövs.

Läs mer: Adlibris, Bokus

sep 17

Tematrio v 38 – Siffror

Lyran fortsätter att efterfråga titlar, den här veckan med siffror i. Inte lika klurigt som förra veckan. Lyran själv tog upp Barn 312 och det var faktiskt den första jag kom att tänka på innan jag ens hade hunnit läsa hela inlägget. Men här är tre titlar från mitt eget virtuella bibliotek:

Pojken i hiss 54 av Karin Alfredsson: Alla Alfredssons titlar har siffror och jag ska nu inte göra de lätt för mig att ta tre av hennes, utan nöjer mig med den bok som pryder ett citat av mig på baksidan. Alfredssons deckare handlar om kvinnor i olika delar av världen och i Pojken i hiss 54 är det Förenade Arabemiraten och Pakistan som står i centrum.

Dygnet har 179 timmar av Birgitta Boucht: Den finlandssvenska kvinnosakskvinnan och fredsaktivisten Boucht har skrivit mycket olika saker. Barnböcker och lyrik har jag uppmärksammat här. Jag gillade den här boken och stress och vardagsbekymmer som är skrivet med en stor portion humor.

Grupp 8 och jag av Gunilla Thorgren: Jag måste ju ta med en bok som denna eftersom jag har ett feministiskt bibliotek. Sjuttiotalsfeminism när den är som bäst.

sep 16

Feministbrud på kulturjakt i Shanghai

2009 var jag och min man på bröllopsresa till Kina. Jag har tidigare skrivit om vår vistelse i Peking, Hongkong och Hainan. Nu har turen kommit till resans andra resmål dit vi tog oss med tåg från Peking. Vi tog oss sedan vidare med tåg till Hongkong, en resa som tog 20 timmar, men faktiskt var otroligt trevlig. Här kommer lite kulturiakttagelse, inte så många feministiska, men ändå:

Jag med utsikt mot Pudong

Här står jag på promenadstråket The Bund i den koloniala delen av Shanghai. Utsikten är den moderna delen av staden, Pudong.

Jag med utsikt mot The Bund

Vi åkte över till andra sidan och här kan ni se de koloniala delarna på andra sidan floden.

Sightseeingtunnel mellan The Bund och Pudong

Allt nytt i Shanghai känns inte alltid så modernt. Det finns en sightseeing-tunnel som tar dig under floden. Denna tunnel kostar ungefär tio gånger så mycket som tunnelbanan och ambitionen var nog att göra något slags variant på Sagoslottet på Liseberg (även om just Sagoslottet sannolikt inte var förlagan). Resultatet är sådär. Blinkande lampor och plastfigurer som flimrar förbi. Har du möjligheten så ta en omväg och ta dig till tunnelbanan så gör det. Denna färd är inte värd sina 100 kr.

Moderna Shanghai

Det moderna Shanghai och den stora shoppinggatan. Det är coolt och stort och jag hade gärna sett mer av det.

Gamla stan i Shanghai

Gamla stan. Shanghai är en stad med stora kontraster.

Starbucks

Här gamla kvarter och Starbucks. Som sagt, stora kontraster.

Yuträdgården

Här står jag i den gamla Yuträdgården, en vacker park som anlades så tidigt som 1559. Den har förfallit och förstörts i omgångar, men nu räknas den som en av Shanghais vackraste sevärdheter.

Xinatandi

En modernare sevärdhet är kvarteret Xintiandi. Det är ett mönsterbygge, så som de styrande i Shanghai vill att resten av staden också ska se ut. Toppmodernt och trots att det inte är så gammalt så var det faktiskt rätt så mysigt.

Jag äter momors fläsk och nudlar

En annan del av kulturen är matkulturen. Vi hamnade på en restaurang i Xintiandi och beställde in något som kallades mormors fläsk. Det smakade ungefär så som jag skulle kunna tänka mig att min kinesiska kompis mormor hade kunnat tillaga denna rätt. Fläsk i en gryta med soja och massa andra goda kryddor. Gott! Annars är jag inte ett jättestort fan av de kinesiska köken. Visst är det betydligt godare än det vi i Sverige kallar kinamat, men jag tycker att det ofta blir för mycket ben i maten, för starkt eller för kletigt som i deras dumplings.

Lyxmiddag i Jin Mao Tower - jag äter ostron

Vi testade även på livet som nyrik i Kina och gick på lyxkrogen i hotellet Jin Mao Tower, en gång världens högsta byggnad (nu är den bland annat slagen av byggnaden bredvid, den som ser ut som ett handtag på bilden överst). Här fanns en del kinesiska specialiteter som Pekinganka, men också ostron, hummer och gåslever. Fantastiskt gott, men inte något för kinesiskan som säljer kinaskor i gamla stan. Många nyrika kunde skådas och som västerlänning var det lätt att dra på munnen åt ringlad sötsur sås över ett berg av ostron eller isbitar i rödvinet, men som vi misshandlar begreppet kinamat så ska vi nog inte kasta sten i glashus.

sep 15

Bokbloggsjerka v 37 – Genrer jag gillar

Veckans fråga på Annikas litteratur- och kulturblogg:

Vad är det som lockar dig att läsa den genre/de genrer som du föredrar?

Jag tycker om att läsa riktigt bra skönlitterära böcker. Det ska vara mer än bara en enkel story och gärna lära mig något. Om ett nytt land, en annan kultur eller kanske om en historiska person. När jag var yngre och singel så lockades jag enbart av kärleksromaner med lyckliga slut och jag tror att det infann sig en viss mättnadskänsla av den typen av böcker när jag väl var stadgad och inte längre låg och längtade efter att jag också skulle få uppleva den stora kärleken.

När jag bara vill slappna av och inte behöva tänka så mycket så läser jag deckare. Det har blivit lite av mitt substitut till kärleksromanerna och ger lite samma tillfredsställelse, en enkel story och ett uppklarande på slutet. Enda skillnaden är att jag här är lite mer spänd på hur det ska sluta. I en kärleksroman vet man ju lite slutet innan, i alla fall de som slutar lyckligt.

Jag har nu försökt att introducera chick lit i mitt liv igen och håller på med Allt för dig av Sheila O’Flanagan och den verkar lovande hittills. Det finns en viss tjusning i kärleksromaner med lyckliga slut. Kanske blir det mer sådant framöver.

Annars läser jag mycket facklitteratur och det är för att jag känner att jag vill lära mig saker. Mitt intresse och passion här i livet är att läsa om kvinnor i olika dela av världen och att dela med mig av de erfarenheter jag får av allt mitt läsande. Min förhoppning är att fler än jag ska få uppleva samma glädje jag har fått av underbar litteratur.

sep 15

I min bokhylla – C

Nu har turen kommit till C och när jag letar efter böcker på C i min bokhylla så hittar jag en oläst på B som jag inte tog upp förra veckan. Men så kommer det antagligen att vara hela tiden så det är ingen idé att gräma sig. Det där med olästa går jag lite ifrån nu och jag har även med en annan liten fuskis:

Century of struggle av Eleanor Flexner och Ellen Fitzpatrick: En bok om de amerikanska kvinnornas rösträttsrörelse. Den fanns med på Ms Blogs lista över århundradets bästa fackböcker och jag fick den i julklapp av min man. Jag har hittills tyckt att den var för mastig för att läsas just nu och sen kom aldrig. Men jag ser mycket fram emot att läsa den när jag finner ork!

Catching fire av Suzanne Collins: Andra delen i Hungerspelstrilogin.- Jag har läst första delen och tyckte att den var ok, men inte mer. Detta är fuskisen i det hela för boken till hör min borr och svägerska. De köpte hela trilogin på en tråkig charterresa till Gambia.

Och så två böcker jag läst som också fanns med på Ms Blogs lista över århundradets bästa fackböcker:

Cunt av Inga Muscio: Alla kvinnor borde älska sin fitta. Det tycker Inga Muscio och har skrivit en bok om den kvinnliga sexualiteten, sexuella övergrepp och sexism.

Conquest av Andreas Smith: Ursprungsbefolkningen, dvs indianerna, i USA och Canada ha e genom historien behandlats illa av samhället och blir så även idag. Om detta handlar boken Conquest . Läs den och vänta dig inga förskönande omskrivningar!

 

sep 14

Wirsén, Stina; Vem är var?; 2012

vem är varI Stina Wirséns senaste bok får vi följa alla vännerna i serien hem. Nalle, Kanin, Nallegris, Katt och Fågel  letar efter varandra för att de vill leka. Vi får träffa allas familjer och får veta att Kanin har två mammor, Nallegrisens pappa är en arg typ och Fågels föräldrar tar sig gärna ett glas vin när Fågel inte är hemma.

Jag älskar Stina Wirséns böcker, men det är svårt att sätta fingret på varför just Vem är var? är den bästa, men det är helt enkelt den jag läser mest och aldrig verkar tröttna på. Fast det kan förstås ändras, den är trots allt den senast inhandlade boken.

Nu även aktuell som film.

Läs mer: BonnierCarlsen, Adlibris, Bokus, Barnboksprat

Se filmen: Folkets Bio, SvD

sep 13

Marcus, Maria; Min egen rødstrømpe-abc; 2010

Min egen rødstrømpe-abcMaria Marcus är en dansk feministisk profil och hon var på sjuttiotalet aktiv i rödstrumpe-rörelsen. Det måste ses som en dansk motsvarighet till Grupp 8. Det var rödstrumporna som åkte på sommarläger på Femø, ett läger som Ebba Witt-Brattström berättat om i sin biografi och som hon kanske såg en aning för avslappnat och naket för hennes smak.

Boken om den danska feministiska rörelsen på sjuttiotalet, är en subjektiv berättelse i punktform. Precis som en abc-bok för barn är detta en bok som ger dig en inblick i kampen utifrån nyckelord, ganska många sådana. Aktioner som ledde till mer uppmärksamhet och praktiska saker såsom hiss i tunnelbanan och många berättelser kring politiska ställningstaganden.

Det var roligt att läsa den här boken som personalen på Politikens bokhandel i Köpenhamn stack till mig när jag frågade om dansk feministisk litteratur. De hade ingen aning och verkade aldrig ha fått frågan, men en av dem föreslog den här. Jag håller ju inte med om allt politiskt eftersom Maria Marcus är socialist, men roligast var nog hennes brinnande engagemang för fritt hasch. En mycket trevlig historielektion i min Norden-utmaning helt klart!

Läs mer: Adlibris

sep 12

Landström, Lena & Olof; Fyra hönor och en tupp; 2007

Fyra hönor och en tuppJag har fått många tips om Fyra hönor och en tupp och jag läste den på biblioteket medan Hugo kröp omkring och sög på andra böcker. Jag blev inte besviken.

De söta hönorna och den gulliga tuppen är huvuddjur i den här feministiska sagan. Hönorna får dela på lika mycket mat som tuppen får ensam, klagar och får bara mindre och mindre att äta. Tuppen och hans vänner lär dem att veta hut. Så åker de på konferens och lär sig säga ifrån och organisera sig. När de kommer hem sätter de ner foten och så får alla tillslut lika mycket att äta.

En underbar saga om feminismens kärna. Jag ska definitivt köpa den så att den finns i vårt hem och läsa den många, många gånger för min son.

Läs mer: Adlibris, Bokus