I början av december hade vi bokcirkel med jorden runt-cirkeln. Vi hade läst Löftet av Damon Galgut (Albert Bonniers förlag). Jag lyssnade på den och har inte skrivit om boken tidigare. Den handlar om tre syskon i Sydafrika och spänner sig från mitten av åttiotalet, fram till nutid. I centrum står ett löfte som modern gett till deras svarta hemhjälp, att hon skulle få det hus hon alltid bott i. När modern dör, struntar fadern i att infria löftet, något som bara den yngsta systern störs av.

Karaktärerna

Under diskussionen var det lite blandat vad vi tyckte om karaktärerna. Den yngsta systern hade de flesta lätt att sympatisera med, medan jag inte föll för någon av dem. De som gillade boken tyckte om karaktärerna och tyckte att de skildrades bra, medan vi som inte tyckte så mycket om dem hade svårt att ta dem till oss. Den yngsta systern blir sjuksköterska och mår hela tiden dåligt av det som hänt, medan de andra två syskonen gifter sig med sina ungdomskärlekar och lever inga lyckliga liv.

Sydafrikas historia

Det som alla var överens om var att de var en intressant skildring av Sydafrikas historia. Jag föll själv för sporten och hur Sydafrika till slut välkomnades in i idrottens finrum igen. Jag började googla fotbolls-VM och när Sydafrika var med där första gången. men såklart var det inte huvudfokus där. Hela boken går ut på de löfte som givits till en svart kvinna och tjänarinna, men var det så att gåvan var önskad? Det är mycket här i hierarkin mellan svarta och vita som finns kvar efter apartheid, men som kanske inte är som man tror.

Rörig handling

Det som var den springande punkten var att boken var lite rörigt berättad och det var svårt att veta vilken röst som pratade när. Det gjorde att flera av oss inte tyckte om boken, trots att handlingen var något som borde tilltala oss. De som läst boken tyckte den var något mer rörig än vi som lyssnat.

Nästa bok

Till nästa gång ska vi läsa Saša Stanišić bok Härkomst. Den har jag läst, men det ska bli oerhört roligt att diskutera den med min fina bokcirkel!