Marjane Satrapi är född och har vuxit upp i Iran. Om sitt liv och uppväxt har hon berättat om i Presepolis, fyra seriealbum. I dag bor hon i Frankrike med sin svenska make.
Boken börjar med revolutionen 1979. Marjanes föräldrar var mycket ute och demonstrerade för ett bättre samhälle. De var socialister och ville bli av med shahen. Det blev, som vi vet, inte riktigt som de hade tänkt sig och istället för ett mer rättvist samhälle fick de religiösa fundamentalister som ledare. Men mellan hemmets fyra väggar fortgår livet som vanligt i Marjanes familj. Slöjan åker av, de politiska diskussionerna fortsätter och alkohol finns i skåpen. Kriget med Irak påverkar familjen mycket och när Marjane ska börja gymnasiet skickas hon till en moster i Österrike. Där lever hon i ständig längtan efter sin familj, men hon lägger sig till med många västerländska vanor. När hon återvänder till hemlandet blir väninnorna så chockade över att hon haft sex med mer än en person att de skriker hora åt henne.
Boken handlar om politik, utanförskap och att protestera mot olika överheter. Det handlar också om att tro på sig själv och stå upp för den man är. Med fantastiska bilder och ord berättar Marjane Satrapi om sin uppväxt. Det är inte försköning eller något försök att visa sig bättre än den man var. Hon berättar även om tiden som drogberoende och langare i Wien samt om tiden då hon bodde på gatan i samma stad och som tillslut gjorde att hon hamnade på sjukhus och därefter vågade ta kontakt med sin familj för att återvända hem. Alla som läser förstår att det är en mycket stark kvinna som orkat resa sig många gånger och som alltid har hittat tillbaka till sig själv.
Persepolis berörde mig mycket. Jag har läst mycket på senast tiden som varit segt och tråkigt och då var detta raka motsatsen. Jag fick helt enkelt min läsglädje tillbaka! Det är en oerhört sorglig berättelse, men innehåller också mycket kämpaglöd. Marjane Satrapi är en mycket bra förebild och jag är så glad att jag valde att stifta bekantskap med henne genom boken.
Det är visserligen en månad kvar till december, men jag har redan så smått börjat fundera på julkalender. I år har jag knappt några uppslag och idéer om vad den skulle kunna handla om.
Jag ville läsa något nytt från Danmark inom ramen för min EU-utmaning. Vad passade då inte bättre än Josefine Klougart som också kom till Stockholm under 
Idag har jag recenserat sex noveller ur Tranans novell-samling 
Inom ramen för min EU-läsning har jag läst flera noveller ur Tranans novellsamling 
