Kultursvep: Eurovision, Eurovision

Eurovision Song Contest i Malmö

Eurovision Song Contest i Malmö. foto: Peppe Andersson SVT/EBU

Veckans kultursvep handlar om Eurovision Song Contest. Jag har skrivit om det här på bloggen såklart, men även på Kulturkollo och i tidningen NU. Idag är det final, en final som här hemma tyvärr kommer att skuggas av det som händer med Nederländernas bidrag. Det är inte så roligt för barnen om deras favorit visar sig vara ett rövhål. I det stora handlar det såklart om Israel och att de tävlar även ikväll. Jag hoppas att det inte händer något och att Eden Golan får sjunga utan incidenter och att demonstrationerna inte spårar ur.

I NU intervjuade jag i veckan Sara Wettergren, kommunalråd i Malmö (L), om vad vi kunde förvänta oss under veckan och hon tonade ner oron för att det skulle hända saker. Vi får hoppas att hon har rätt.

Jag skrev även om själva tävlingen i NU och intervjuade Eurovision-gurun Anne-Lie Elfvén. Hon fyller btw år idag och då är det på dagen sex år sedan jag var i Lissabon och firade hennes 40-årsdag under Eurovision 2018. Jag var på semester i Portugal med familjen och hon var där för tävlingen. Det blev en rolig (och blöt) kväll. Grattis Anne-Lie och såhär sa hon till NU om vem som vinner ikväll:

– Det är ett starkt Eurovisionår men om jag måste gissa så säger jag Kroatien då den är en riktigt härlig mischmasch och jag tror det är rockens tur i år. En annan lite bortglömd favorit är Tyskland som för en gång skull skickar ett väldigt starkt bidrag.

Kulturkollo har vi skrivit om våra bästa Eurovisionlåtar genom tiderna och det var mycket nostalgi i ett enda inlägg. Jag skrev bland annat:

Jag brukar beskriva mina favoriter i ESC som hjärta och smärta på slaviska språk. Höjdaren var såklart den serbiska vinnarlåten Molitva från 2007. 

Ikväll hejar jag på Kroatien, men det är knappast en hjärta och smärtalåt. Bra likväl!

Europadagen och Eurovision Song Contest

Eurovision

Eurovision Song Contest i Malmö 2024. Foto: EBU

Idag är det Europadagen och även semifinal två i Eurovision Song Contest. Vad är mer europeiskt än just Eurovision. En helt underbar folkfest med låtar från alla (eller de flesta iaf) Europas hörn. Trots politiska kontroverser har tävlingen en enande effekt. Hela Europa kan enas om vad som var ett riktigt skitbidrag eller vilken som ska vinna. Eller så enas vi om att vi är oense.

Jag hejar på Kroatien i lördagens final. Jag tycker att det är en riktigt hit som växer varje gång jag lyssnar på den. Någon skrev att det var en mix av Rammstein och Sean Banan, men jag vet inte om det är riktigt så illa som Sean Banan.  Jag gillar även Finland och Nederländerna. Barnen hejar på Nederländerna och har gjort en stor flagga att vifta med i vardagsrummet ikväll när de deltar i semifinalen. Vi får se vem som blir gladast på lördag.

Kulturkollo skriver jag idag om mina bästa Eurovisionlåtar genom tiderna. Det blev såklart inte heltäckande, men det är svårt att begränsa sig när man har varit ett så stort fan så länge som jag varit. Minnena från festivalen är många och av olika karaktär. Om jag ska se till hela festivaler så är 1990 minnesvärd, året då alla sjöng om ett enat Europa. 2021 var också en jag kommer att komma ihåg länge. Året efter pandemiavbrottet kom flera länder tillbaka med full kraft och var bättre än någonsin. Så många låtar som skulle kunna vinna i en och samma tävling var längesedan vi skådade.

Förra året slog jag på stort i tidningen NU om Eurovision och intervjuade den gamla Eurovision-chefen Svante Stockselius och Eurovision-forskaren Dean Vuletic. Läs om det här.

Recension: Lindroth, Ditte; Flickvänsprovet 2024

FlickvänsprovetJag fick nys om en serieroman om en resa som förändrat ett förhållande. Flickvänsprovet är Ditte Linderoths debutserieroman och är utgiven på Kartago och handlar om en resa på Transsibiriska järnvägen. Det lät för spännande för att låta bli. Dessutom är jag mycket förtjust i serieromaner.

Ditte är 19 år när hon bestämmer sig för att vara den perfekta flickvännen och följa med sin pojkvän Axel på hans drömresa. Han romantiserar kommunismen och vill resa genom Ryssland på Transibiriska järnvägen. Hon är oerhört tveksam inför resan och förstår nog innerst inne att det inte kommer att bli fantastiskt. Ändå spenderar hon den enorma summa pengar det kostar och följer med.

Resan ska bli det perfekta parprovet. Klarar de det, kommer de att klara allt. Men de går inte alls som de har tänkt sig. Ryssland är ganska hemskt och Ditte längtar mest hem. Dessutom läser hon kärleksromaner istället för att fördjupa sig i Tolstoj och Dostojevskij. Hon är helt enkelt inte så engagerad som Axel önskat.

Axel och Ditte är så otroligt unga och naiva och som en vuxen kan det kännas extra smärtsamt att läsa om den serösa Ditte som verkligen försöker hålla ihop sitt förhållande. Axel är oerhört pretentiös och vill uppnå någon slags meningen med livet på sin resa. Med sig vill han ha någon som vill samma sak, men det vill inte Ditte.

Jag känner såklart med Ditte, men samtidigt förstår jag pojkvännens besvikelse över den bristande entusiasmen. På en sådan resa behövs entusiasm för att klara av sunkiga hotell och brist på god mat. Jag vet, för jag har gjort liknande resor själv. Är man inte på samma våglängd kan man känna sig otroligt ensam, vilket både Ditte och Axel förmodligen gör. Vi får bara Dittes perspektiv, men jag antar att resan inte heller var helt lätt för Axel. Å andra sida känner jag extremt lite med Axels politiska åsikter och kommunismnostalgi.

Flickvänsprovet är en fin serieroman om en resa och jag tyckte mycket om både bilder och text. Skulle gärna läsa mer av Ditte Lindroth i framtiden. Lite kuriosa: Ditte är Emma Hambergs dotter och att jag har läst om förlossingen då hon och hennes tvillingsyster Nåmi föddes.

Kultursvep: Nytt tema och lite spekulationer på Kulturkollo

Europa

Den här veckan har jag skrivit på Kulturkollo. Det är nytt tema eftersom det är ny månad och temat är Europa. Det passar ju bra eftersom det både är Eurovision den här månaden och när månaden är slut är det inte många dagar kvar till det är val till Europaparlamentet. Jag skrev inledningstexten på Kulturkollo som du kan läsa i sin helhet här.

Jag har också spekulerat i vem som nomineras till årets bok. Jag brukar aldrig ha läst många av dem, för mitt läsintresse ligger kanske inte direkt i nyutgivet. Men jag ”gissade” i alla fall på Innan fåglarna vänder åter av Merja Mäki. Den kom tyvärr inte med.

Kom med gjorde inte heller Tigerkakshjärta av Lina Nordquist, som jag precis skrivit en lång text om till det tryckta numret av NU.

 

Kulturkollo: Just nu i maj 2024

Just nu

Det är redan maj och för en gångs skull känner jag att jag ligger efter med inlägg, snarare än att jag inte vet vad jag ska skriva för att det inte händer något. Första lördagen i varje månad betyder Just nu på Kulturkollo. Som en del av redaktionen hänger jag självklart på. Svara gärna själv på frågorna och posta på din blogg eller i sociala medier.

Just nu läser jag: Jag är precis mellan böcker och läser den tyska serieromanen Irmina av Barbara Yelin , som jag inte riktigt fastnat i. Beror nog mest på språket, som alltså är original. Sedan läser jag Amanda Romares Halva Malmö består av killar som dumpat mig som jag fick av min man i födelsedagspresent. Jag känner mig bara så himla gammal när jag läser den och konstaterar att jag inte är en del av det livet längre. Jag tror att jag idag ska ta tag i tegelstenen Det åttonde livet av georgiska Nino Haratischwili. Med tanke på vad som händer i Georgien vill jag läsa något från en författare därifrån.

Just nu lyssnar jag på: Rent hus av Alia Trabucco Zerán är nästa bokcirkelbok och Jorden runt-cirkeln träffas redan på tisdag. Kanske sträcklyssning idag för att få den klar! Efter den ska jag läsa den fd proffsboxaren Åsa Sandells bok I själ och hjärta för att komplettera en intervju jag gjorde med henne förra veckan.

Just nu tittar jag på: Jag har precis avslutat en total genomtittning på alla avsnitt av danska Badhotellet. Nu i maj kommer den tionde och definitivt sista säsongen och det ser jag orimligt mycket fram emot.

Just nu längtar jag efter: Kort och gott sommaren.

Just nu njuter jag av: Varmt väder och vår nya sovrumstapet som vi fixade förra helgen.

Från snöhelvete till sommartemperaturer – aprilsummering 2024

Isbaren

April har handlat mycket om väder. För att det har varit skit. Men när detta skrivs sitter jag i shorts och känner kvällskylan komma in genom den öppna altandörren. Nu återvänder livet (även om jag sett att det tydligen ska snöa nästa vecka).

I april blev jag en del av Kulturkollo när det startade upp igen och det är otroligt roligt. Jag ska passa på att använda den bloggenergin till att ta tag i mitt avsomnande Instagramkonto. Eller jag har redan gjort det, men det finns fortfarande en hel del att jobba med där.

Jag känner också att det är något som lossnat på jobbet i april. Vi har haft lite extra hjälp och det har gjort att jag fått mer energi och mer lust att skriva. Hemma längtar vi efter Eurovision och den stora hämtar sig från nationella prov, som vi hoppas går bättre än de gjorde sist. I april tyckte vi inte att det räckte med iskyla så vi tog med ungarna till isbaren. En spännande utflykt!

Min läsning

Jag läser inte så mycket som jag skulle vilja. Det är alltid något som tar stryk när något annat seglar upp som roligare. Jag ser rätt mycket på TV eftersom jag jobbar så mycket. Borde helt enkelt läsa mer. Jag har i vilket fall kommit igång med lyssnadet igen och det känns bra.

Läsa jorden runt: Jag ska läsa från 40 länder och läste från två nya länder i april, fortsatt inte så imponerande.  Länder lästa i april:

  • Ukraina
  • Ryssland

Omläsning: Jag läste The color purple av Alice Walker, men den tar förvånansvärt lång tid.

EU-läsning 2.0: Jag har läst Ett överlagt mord av Slobodan Selenic från Serbien (text kommer).

Bokcirkel: Vi läser just nu Rent hus av Alia Trabucco Zerán från Chile i Läsa jorden runt-cikeln. Vi cirklar även på kulturkollo där vi läste Han Kangs Jag tar inte farväl.

Kulturkollo: Europa är månadens tema

Europa

Nu är det ny månad och det betyder ett nytt tema på Kulturkollo. Maj månads tema är Europa och det är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat, som nog de flesta av er redan vet. Jag är den i gänget som har skrivit inledningstexten och gå gärna in och läs.

Jag har läst mig Europa runt ett antal gånger och som mest ambitiöst runt 2014-16 då jag läste flera böcker från varje EU-land. Jag har såklart inte bara hållit mig till länderna inom EU, utan även läst från resten av Europa. Nu är mitt projekt att läsa från de nio kandidatländerna. Jag avslutade precis en roman från Serbien, så jag kommer att återkomma till det inom kort.

2016 hade jag en stor Europafest på bloggen, med tävlingar, inbjudna gästbloggare och massor av tips på europeisk kultur. Det var bara några månader från att jag skulle bli tvåbarnsmamma. Det var en mycket ambitiös fest och så kommer det inte vara på Kulturkollo nu, men förhoppningsvis kommer vi att kunna ge er läsare en massa spännande böcker, filmer och musik. Det är ju Eurovision nästa vecka!

Själv planerar jag en resa till Östersjöns södra kust och läser kandidatländer. Dessutom ser jag mycket, mycket fram emot Eurovision. Som sångtävling alltså. Jag är livrädd för vad som kan hända i Malmö under veckan, men den oron är en annan del av mitt liv.

Häng med på en tur runt Europa i maj!

Recension: Bjärbo, Lisa; Inuti huvudet är jag kul; 2018

Inuti huvudet är jag kulNär jag skulle välja en ny bok till tolvåriga sonen gjorde jag en sökning på Storytel och fann Lisa Bjärbos Inuti huvudet är jag kul. Vi körde utan att egentligen ha någon in om vad vi kunde förvänta oss. Det viktigaste för sonen är att det inte ska vara en massa kärlek och det verkade inte vara fokus i den här så det fick gå. Boken är utgiven på Rabén och Sjögren.

Liv är en blyg tjej som har flyttat från Stockholm till långt utanför Växjö. Hon kan inte förstå hur hennes pappa kunde släpa med henne dit, men hon känner att efter allt hennes pappa gjort för henne och framförallt avstått, kunde hon inte säga nej. Hennes mamma minns hon inte och det har bara varit hon och hennes pappa så länge hon kan minnas. Pappan är hennes allt, men hon irriterar sig på att han inte kan fatta att alla inte är lika sociala som honom.

Flytten till Växjö är fruktansvärd enligt Liv, men vi vuxna läsare förstår så småningom varför pappan drivit igenom flytten. Medan Liv kämpar för att få allt att fungera för pappans skull, brakar allt åt skogen. Men vid det laget har hon personer omkring sig som faktiskt bryr sig, även om Liv inte själv förstår det.

Inuti huvudet är jag kul var en mycket fin bok om att vara blyg, panikångest och hur det är att leva utan minnen av den ena av sina föräldrar. Jag och Hugo tyckte om boken, även om den kanske var för något äldre personer än honom. Den är markerad för åldersgruppen 12-15 och det är ett tema som absolut passar åldersgruppen, så ingen kritik mot det. Liv har klimatångest ovanpå allt annat och var politiskt medveten, vilket har svårt att relatera till. Sådant mognar ju olika tidigt hos olika barn.

För mig som vuxen, oberoende barnet jag läste boken för, var det en trevlig bok att läsa som hade en bra syfte och fick en fin upplösning. Boken är i Livs perspektiv, men när jag kunde ana pappan där bakom fick jag oerhörda sympatier för honom. En man som skulle göra precis vad som helst för sin dotter.

Kultursvep: Världsbokdagen här och där

Världsbokdagen

Den här veckans kultursvep blir inte lika långt som det förra veckan. Den här veckan har präglats av världsbokdagen där jag tipsade om böcker både här, på Kulturkollo och på NU. Jag har också diskuterar Han Kangs bok Jag tar inte farväl på Kulturkollo. Sedan har jag haft den äran att få intervjua Lina Nordquist om hennes bok Tigerkakshjärta, men om det får ni läsa senare.

Läs mitt och de andras boktips på Världsbokdagen på Kulturkollo. 

Läs mitt och de andras boktips på Världsbokdagen på NU. 

Här kan ni läsa vår onlinebokcirkel om Jag tar inte farväl av Han Kang.

Veckans baktanke på NU handlar om soft girl-trenden. 

Världsbokdagen med världsboktips

Världsbokdagen

Idag är det världsbokdagen och jag rekommenderar Tiken av Pilar Quintana på Kulturkollo. Pilar Quintana kommer från Colombia och är en fantastisk författare som ni bör läsa. Här på Feministbiblioteket ger jag er ett fantastiskt tips från varje världsdel. Det är blandat gammalt och nytt och förhoppningsvis kan du får tag på boken på ett bibliotek eller någon streamingtjänst.

Europa

Innan fåglarna vänder åter av Merja Mäki (Finland)

Jag väljer en finsk bok om människor på flykt från Europa. Den handlar om människor som hamnade bakom en gräns som ändrades i krig. Finland förlorade Karelen till Ryssland under andra världskriget, fick tillbaka det och förlorade det igen. Invånarna i Viborg och längs Ladogas stränder var tvungna att hitta någon annanstans i Finland att skapa sig en framtid och det var inte det lättaste.

Afrika

Mandeln av Nedjma (Marocko)

En lite äldre bok från Afrika som jag fick tips om via Fredrik Segerfeldts bok om nordafrikansk litteratur och som fick grävas fram ut Kulturbibliotekets magasin. Mandeln är en erotisk roman om en kvinna som finner sexuell glädje i en man,. men som också blir utnyttjad i ett samhälle där äktenskap för kvinnor är allt. Nedjma är en pseudonym, men författaren kommer från Marocko.

Asien

Nakanos secondhandbutik av Hiromi Kawakami (Japan)

En mycket lågmäld roman som egentligen inte handlar om så mycket är mitt val från Asien. Nakanos seconshandbutik är en mycket typisk japansk roman där en antikhandel och de personer som arbetar där står i centrum. Det är lite kärlek mellan två karaktärer, men långt ifrån en typisk feelgoodroman. Lite mer velighet och inget givet slut.

Nordamerika

Den sommaren av Jillian och Mariko Tamaki (Kanada)

Jag tycker mycket om serieromaner och Den sommaren är en mycket fin sådan om att växa upp och bli tonåring. Det är en serieroman som skulle kunna fungera bra att börja med om man i9nte är van att läsa sådana.

Sydamerika

Kentukis av Samanta Schweblin (Argentina)

Samanta Schweblin är en spännande författare från Argentina, som jag verkligen borde läsa mer av. Kentukis handlar om ny teknik och hur den kan gå över styr. Kentukis är en leksak som en person styr och en helt annan har hand om. Genom kentukisens ögon kan den som styr den se en helt annan del av världen, men den kan också att komma att utnyttja sin positi0on och se mer än hen borde,

Oceanien

Hemkomsten av Kate Morton (Australien)

Det här är kanske inte den bästa bok jag läst i år, men det är en av dem jag verkligen sträckläste. Kate Morton skriver böcker som knyter ihop historien med nutiden via något mysterium och hemkomsten behandlar ett tragisk fall där nästan en hel familj dödats och där modern misstänktes för så kallat utvidgat självmord. Mystik och familjehemligheter väs samman och det blir spännande och för genren bra.