Vårt främsta syfte med Berlinresan var att ha en trevlig stadssemester och göra roliga saker med barnen. När valet nu föll på Berlin blev ett annat syfte att förklara vår samtid med vår historia och det blev fokus på närhistorien. Vi fokuserade på Berlinmuren, det delade Tyskland och människors frihetslängtan på fel sida muren. Det är klart att det är stort och kanske obegripligt för en sexåring att ta in, men tioåringen som visat stort intresse för Ukraina, tyckte att det blev mer och mer spännande när vi berättade och visade Berlin.

Första gången Hugo fick se Berlinmuren på riktigt. Här på Oberbaumbrücke och muren finns bevarad i ett öppet museum på Sprees strand på den östra sidan.

Oberbaumbrücke går över Spree mellan Kreuzberg och Friedrichshein. Mellan 1945 och 1989 gick den mellan Väst- och Östberlin. Bron hade bombats under kriget och börjat restaurerats, men när muren började byggas 1961, upphörde byggnationerna eftersom det var praktiskt att bron var trasig. Mina barn var förundrade över allt klotter. Det känns bra att de växer upp i en stad som tar klotter på allvar så att de slipper se det!

En bit av muren står kvar på östsidan av Spree, efter Oberbaumbrücke. Här ser ni graffitikonsten, Den socialistiska brödrakyssen. Det är en bild där Leonid Brezhnev kysser Erich Honecker och den bilden är ritad på den sida av muren som vette mot ingenmansland, dvs den är målad efter murens fall.

Visdomsord på Berlinmuren, Du har lärt dig var frihet är och det glömmer du aldrig. Även detta nedpräntat efter murens fall.

Vi besökte murmuseet vid Spree (det finns ju några olika liknande på andra platser) och här fick vi möjlighet att berätta om muren samtidigt som barnen fick se bilder och uppleva känslan av 80-talet. Någon sa att mina barn är för små för den historien och jag kan hålla med om att min sexåring inte hade behövt höra allt detta än. Nu har jag en tioåring också och han är definitivt redo. Det går bra för en sexåring att hänga med och hon kommer säkert komma ihåg saker som hon kan plocka fram ur minnet när det är dags. Vi har inte berättat ingående för henne om alla dödsoffer, om någon oroar sig för det (vi fokuserade inte på det över huvud taget).

Min stora ville köpa en bit av Berlinmuren. Han tog sina egna pengar och valde en bit. Lilla fick också en som hon valde. Efteråt var Hugo tagen av historien när han tittade på betongbiten och jag struntar i om det finns bitar att köpa tillräckligt för att resa en mur runt hela jorden, för detta var symboliskt så oroligt viktigt för honom. Hela besöket; att höra historien, att se muren och att sedan få en bit av den, var effektivt för att väcka ett historiskt intresse. Det kan vara oerhört värdefullt för framtiden.

På vår dataspelspromenad (läs om den här) såg vi också en hel del mur och murhistoria. Här är ett vakttorn och en vägspärr som finns bevarad. Den ligger precis bakom Potsdamer Platz och har illustrerats med några väl valda fordon för att ge en äkta känsla. i alla fall tror jag inte att det var en slump att dessa gamla bilar stod just här.

Spelet vi spelade handlade om flykter över Berlinmuren och här fick vi se en serie med ett lyckat flyktförsök illustrerat som en serie. All historier om flykt som vi läste upp för barnen den här dagen, gav dem en känsla för att det är viktigt att bo i en demokrati. Vi kunde också dra paralleller till Ryssland och kriget i Ukraina ville med den här resan ge en bakgrund till vad som händer och då börja med kalla kriget. Jag tror att den stora börjar förstå. Med sin lilla betongbit kommer han att påminnas om vår resa och om vad han lärt sig.