Läsa jorden runt: 10 minuter och 30 sekunder av Elif Shafak från Turkiet

10 minuter och 38 sekunder i en märklig värld

Då har jag diskuterat 10 minuter och 38 sekunder i en märklig värld av Elif Shafak med min Läsa jorden runt-bokcirkel. Vi var för första gången rörande överens om att det var en fantastisk bok! Det var lite jobbigt för mig då min halsvärk från helvetet tyvärr inte blivit mycket bättre. Men det är tur att vi är flera pratglada i cirkeln så att det inte bara är jag som pratar.

Boken handlar om en kvinna som hittats död i en soptunna och hur hon hamnade där. Hur såg ett liv ut för en medelålders prostituerad kvinna i Istanbul? Vilka val i livet och vilka händelser har gjort att hon hamnade där hon hamnade? Vi som pratar är en gupp som ses på zoom och som sett lite olika ut över tid, men vi bor i hela Sverige och numer även Mexiko City och Hamburg. Så även om resten av samhället ställer tillbaka, är vi glada över att pandemin gett oss något bra tillbaka.

Min recension av boken går att läsa här.

Bokens form

Huvudpersonen är död och i 10 minuter och 38 sekunder lever hennes minne vidare. Det greppet gjorde det möjligt för författaren att kunna hoppa fram och tillbaka i tiden och fram växer en bild av den prostituerade kvinna som upphittats i en soptunna. Alla var överens om att det var ett trevligt grepp och att hoppandet fram och tillbaka i tiden i just den här boken aldrig blev jobbigt eller svårläst.

Turkiet

Elif Shafak beskriver kvinnors situation i sitt hemland Turkiet, men också landet som sådant. Vi får följa med in i Istanbuls mörkaste gränder, över Bosporenbron och på en båttur till den asiatiska sidan. Staden är mycket närvarande och jag tyckte att det beskrevs vackert, även om den bild vi får av bordeller och bland stadens fattiga inte är speciellt trevlig. Det var intressant att se författarens fascination för de bortglömdas begravningsplats och hur hon gav människorna bakom siffrorna där nytt liv.

Begravningar i Sverige och Turkiet

I den andra delen får vi följa vännernas kamp för att få begrava sin vän. Det fick de blankt nej på, för den som inte har en familj, måste automatiskt förflyttas till den bortglömda begravningsplatsen. Min invändning var att hon ju var änka och därmed borde redan ha haft en plats, men det kanske inte funkar så i Turkiet? Och hur fungerar det i Sverige, undrade något? Kan man som vän ordna med en begravning hur som helst, även om inga släktningar finns i livet?

Lite mer action

Vi pratade också om vännernas actionfyllda resa för att få tillbaka vännen. Det blev kanske mer dramatiskt än många förväntat sig. I en annan diskussion och på Goodreads har jag sett att många inte gillar den här delen av boken, men i min cirkel höll alla med mig om att den var bra och lättade upp boken efter den mycket tunga inledningen.

Nästa bok

Vi valde aldrig bok den här gången, men vi sa att vi skulle läsa något från Israel. Så nu är det bara att bombardera oss med tips. Vilken israelisk bok borde vi läsa?

Läsa jorden runt: Vilken svensk bok ska man läsa?

Feministisk bokhandel i Wien

Feministisk bokhandel i Wien säljer svensk litteratur.

Jag läser mig jorden runt och nu i skrivandets stund är det fortfarande Sveriges nationaldag, så jag tänkte skriva om ett för mig intressant ämne. Jag fick nämligen igår en kommentar på bloggen vilket tips man ska ge till läsare från andra länder som läser sig jorden runt och har kommit till Sverige. Jag tänkte att frågan är större än bara ett futtigt svar i en kommentar, så frågan får bli ett helt blogginlägg.

Vad ska en person från USA, Tyskland eller Egypten (som det handlade om i det aktuella fallet) läsa när hen kommer till Sverige i sin jorden runtutamning? Frågan har dykt upp mer än en gång när jag läst på forum och bloggar där folk vill läsa sig runt jorden. Min spontana tanke är att det bör vara något modernt, inte Selma Lagerlöf eller Vilhelm Moberg. Om personen i fråga inte läst så mycket svensk litteratur så vill jag tipsa om något som speglar det svenska samhället såsom det ser ut nu.

Vilka böcker gör det? Det är såklart supersvårt att peka ut EN bok som uppfyller allt det man vill förmedla, men eftersom en jorden runt-läsare kanske bara gör ett stopp i Sverige så måste det ju vara en bok som uppfyller en del. En bok som dyker upp i mitt huvud är Pappaklausulen av Jonas Hassen Khemiri. Kanske inte så typiskt för mig att lyfta fram en manlig författare, men den handlar om pappaledighet och att bli som en förälder åt en förälder, något som väl är ganska centralt i det svenska samhället.

Sverige är känt för sina deckare och det kan ju vara en idé att läsa det. Nu tycker inte jag att personen i fråga bör få med sig Camilla Läckberg eller Mari Jungstedt som den enda boken från Sverige, men varför inte Ann Rosman, Anna Lihammer eller Christoffer Carlsson? Leif GW Persson är ärligt talat inte heller helt fel om man vill lära sig något om Sverige. Malin Persson Giolitos bok Störst av allt är en annan bok jag kommer att tänka på. Lättläst och säger något om vår tid. En bestseller är ju också ett säkert kort.

Jag tycker att det skulle vara lite trist om den enda boken var Gösta Berlings Saga eller Utvandrarna, trots att det är enorma klassiker. Kanske ännu tristare skulle vara Ondskan eller En komikers uppväxt. När jag läser från andra länder är det kanske inte den kända 1800-talsförfattaren som jag vill läsa. Vad tycker du? Vilken svensk bok bör bokälskaren från Egypten läsa?

Sveriges nationaldag: Mina svenska bokfavoriter

Powerwalk på Landsort maj 2022

Idag är det Sveriges nationaldag och jag befinner mig återigen på Landsort. Den här helgen har det inte blivit lika mycket läst som förra helgen och det beror främst på att det pågått ett Pokemonevent samt att jag har rent fasansfullt ont i halsen. Jag har sprungit omkring och jagat värktabletter hos grannar. Ikväll eller imorgon är det jag som uppsöker vård. Hur som helst, det är nationaldagen idag och jag tänkte skriva om svenska favoriter som betytt mycket för mig.

Svensk litteratur är något jag konsumerar mycket. På senare år är det kanske mest svensk feelgood och svenska debutanter. Det var länge sedan jag läste en svensk klassiker. Annars var det Utvandrarserien av Vilhelm Moberg som en gång fick mig att börja läsa. Jag trodde att jag skulle gilla böckerna när vi läste om dem i skolan och lånade dem därför av morfar. Min mormors kommentar om att jag var tvungen att skumma om jag skulle ta mig igenom dem, var förmodligen anledningen till att jag aldrig gav upp.

I skolan läste vi mycket klassiker men Per-Anders Fogelströms Stockholms-svit hittade jag till själv. När vi skulle välja en svensk klassiker i tvåan på gymnasiet, föll valet på Det går an av Carl Jonas Love Almqvist. Självklart ville jag läsa den enda boken jag kände till som Lidköping finns med i. Det visade sig också var en feministisk bok. Eller ja, det hade jag koll på före jag läste den.

När jag senare skulle starta en feministisk bokblogg, eller en hemsida som det var först, ville jag läsa gamla svenska feministiska böcker. Pennskaftet av Elin Wägner var en sådan bok och jag blev alldeles lyrisk. Spå bra och så lättläst, ändå var boken skriven 1910. Jag läste också Kvinnor på gränsen till genombrott av Ulrika Knutson, som skriver om Elin Wägner och alla andra coola kvinnor som drev medborgarskola för kvinnor för att rusta dem för politiken.

Sådär, några svenska klassiker på Sveriges nationaldag. Hoppas ni alla får en fin dag och att ni alla har mindre ont i halsen än vad jag har.

Familjen Mitchell mot maskinerna på Netflix

Familjen Mitchell och maskinerna

Vi ser en del tecknade filmer och filmer för barn hemma med familjen. Familjen Mitchell mot maskinerna på Netflix var den senaste i raden och det är verkligen en trevlig familjefilm. Jag hade inte hört om den innan så det blev en fin överraskning. Maskinerna tar över världen och de enda som kan rädda dem är den galna familjen Mitchell.

Katie tycker om att sitta hemma och göra film, medan hennes pappa önskar att hon vill göra saker tillsammans i skogen. När hon kommer in på en filmutbildning på ett universitet på andra sidan USA, ökar konflikten mellan far och dotter. När det väl ska resas är Katie supertaggad och ska gå på fest redan på kvällen, medan pappan tagit ledigt å hennes vägnar för att hela familjen ska kunna bila tillsammans.

Stämningen blir inte direkt bättre när Katie inser att hon kommer att missa en stor produktlansering. Den lanseringen ska dock bli startskottet för den stora katastrofen. Pal, filmens motsvarighet till Iphones Siri, blir förbannad när en IT-kung presenterar en robot som ska ersätta Pal. Istället för att få robotarna att göra saker för en, ser Pal till att alla robotar hämtar in alla människor på jorden så att inga ska finnas kvar.

Familjen Mitchell hamnar mitt i ett bråk med robotar, men undviker att bli tillfångatagna för att deras fula hund kan misstas för en gris och det gör robotarna så förvirrade att det blir syntax error. Till sin hjälp får de två omprogrammerade robotar och de inser att de är de enda som kan rädda världen. Innan de kan göra det måste Katie och hennes pappa börja samarbeta.

Det är en fin far-dotter-relation om det problematiska med frigörelseprocessen. Det ska också vara ett hinder i teknikintresse, då pappan är överdrivet okunnig och inte vet vad YouTube är. Han skickar också friendrequests i pappersbrev. Samtidigt har familjen Mitchell grannar som är Instagramfenomen och bara är så himla lyckade.

Allt upplagt för roliga scener och igenkänningsfaktorn är hög. Katie är en fin förebild som är duktig på det hon gör och nördig på ett härligt sätt. Sedan undrade vi om det inte var så att det i slutscenerna antyuds att hon är lesbisk. Det skulle ju i så fall vara unikt i genren! Och ja, vid en snabb googling verkar så vara fallet. Mycket roligt, även om det inte sägs något i den vägen under filmens gång.

Recension: Schreiber, Johanna & Malmgren, Frida; Skolavslutningen; 2022

SkolavslutningenJohanna Schreiber, som skriver feelgood i vanliga fall, och illustratören och serietecknaren Frida Malmgren har gett ut en barnbok tillsammans, Skolavslutningen. Det är den första boken i en tänkt serie om Hemliga klubben. Boken är utgiven på B Wahlströms förlag och jag har läst boken tillsammans med min sexåring, som ska börja skolan till hösten.

Elvira, Leo och Alfred har en hemlig klubb tillsammans. Största hotet mot klubben är Leos elaka storasyster Li. När boken börjar är barnen på väg till sin första skolavslutning. Den ser ur att sluta i fiasko för Elvira då hon är pollenallergisk och inte inte har tagit sin medicin. Hon glömmer sedan hemliga klubbens portmonnä med pengar, som hon tagit med sig för att Li inte ska ta klubbens pengar. På kvällen smyger sig kompisarna in i skolan genom ett öppet fönster för att leta redan på portmonnän. De blir tillfångatagna av den elaka rektorn, rektorn som Li påstår klipper av barnen lillfingrarna om de är olydiga.

Sommaravslutningen är en härligt somrig barnbok med ett grönskande grönt omslag. Känslan för skolavslutning infinner sig omedelbart. För min sexåring var det spännande med en pollenallergisk huvudperson eftersom hon själv har en pollenallergisk bror (och mor). Det hon tyckte var bäst var att sommarlovet börjar och det är ju något vi alla kan relatera till, Om en vecka är det dags för henne.

Jag tyckte mycket om de färgsprakande bilderna och den humoristiska texten. Jag och Selma hade fina stunder tillsammans när vi läste boken och jag tyckte att det roligaste var den karaoke som lärarna hade efter skolavslutningen. Selma var bekymrad över varför Li var så elak och kanske lie ockra varför de trodde att rektorn klippte av fingrar. Sen blev hon sugen på pizza!

#kaffeochkulturvärlden: Irland

Irlands flagga

Nu måste jag ta och skärpa mig gällande utmaningen #kaffeochkulturvärlden. Förra månaden var vi i Egypten och jag ansträngde mig inte ens för att hitta något att läsa. Dock njöt jag av Mettas alla reseberättelser på Instagram.

Nu i juni åker vi till Irland och det ska ju inte vara så svårt att delta. Jag vill inte läsa Sally Rooneys senaste eftersom hon vägrar att översätta boken till hebreiska, så då går jag på det jag förknippar Irland och irländsk litteratur mest med – feelgood.

Jag har en känsla av att Irland blivit lite omsprungen av Storbritannien i att komma fram med bra feelgoodförfattare, men Marian Keyes är och för blir den första och skulle kanske kunna varit den  största. Fast nu är det ju så att Mhairi McFarlane är ohotat störst och hon är inte från Irland. Jag har börjat ifrågasätta min egen tanke om att Irland och feelgood hör ihop.

Jag har senare stiftat bekantskap med Sheila O’Flanagan, men var inte så imponerad. Sen tappade Marian Keyes det helt och skrev om spöken och döda makar. Så, om jag vill läsa feelgood och författaren ska komma från Irland och det helst ska utspela sig på Irland och helt inte vara någon av ovanstående författare, vad ska jag läsa då?

Semester 2022: En rejäl läshög att beta av

Böcker i kvällssol på Landsort

En mindre läshög, som för övrigt redan är avbetad. Maj 2022.

Efter min återfunna läsglädje bestämde jag mig för att göra en rejäl läslista till semestern. Listan är lång, men det ska gå att gå tillbaka till den och titta när det känns som att jag inte har något att läsa. Borta är alla de där trista böcker som jag tänkte att jag skulle orka med på semestern och fram kom böcker att längta till. Det är en blandning av köpta, fådda och betalade för.

Jag lyssnar på böcker i telefonen och tycker ofta att det är otympligt att läsa där samtidigt. Jag har nu sett till att min Storytel reader åter är min och ska försöka ha någon bok igång på den. Jag har även laddat upp min Kindle för lite utmaningsläsning från avlägsna länder på engelska. Jag lägger in ursprungsland, eftersom jag nog kommer att ha någon form av länder-utmaning i sommar och böckerna från Kindle/Amazon oftast är införskaffade för att de kommer från spännande länder. Det är mest för min egen skull så jag ska komma ihåg varför boken är med på listan.

Läsa

Böcker

Denise Rudberg – Den fjärde doktrinen (Sverige)

Jens Nordqvist – Baader-Meinhof (Sverige om Tyskland)

Lauren Marie Grech – Love happens (Malta)

Mhariri McFarlane – Mad about you (Storbritannien)

Milena Michiko Flašar – Jag kallade honom Slipsen (Österrike)

Rebecka Edgren Aldén – Svarta segel (Sverige)

Samanta Schweblin – Kentukis (Argentina)

Tsitsi Dangarembga – En kropp att sörja (Zimbabwe)

Yoko Ongawa – De förlorade minnenas ö (Japan)

Storytel reader

Carlos Ruiz Zafon – Andarnas labyrint (Spanien)

Florence Apiyo Oloya – HIV and Me for 30 Years (Uganda/Storbritannien)

Ida Ronvall Ömalm – En hemlig syster (Sverige)

Mareike Krügel – En nästan perfekt dag (Tyskland)

Patjim Statovci – Min katt Jugoslavien (Kosovo/Finland)

Peppe Öhman – Vackra människor (Finland)

Rosa Liksom – Kupé nr 6 (Finland)

Kindle

Amanda Michalopoulou – Why I killed my best friend (Grekland)

Maria Fernanda Ampuero – Cockfight (Ecuador)

Rashimi Bell – My Walk to Equality (Papua Nya Guinea)

Christine Lim Suchan – The lies that biuld a marriage (Singapore)

Lyssna

Anne Holt – Operation fosterland (Norge)

Ragnar Jónasson – Mörkret , Ön, Dimma, Vit död (Island)

Sonali Dev – A bollywood affair (Indien)

Recension: Rönnow Pessah, Sofia; Välj mig; 2022

Välj migDå är det dags att recensera boken med den fantastiska inledningen ”När jag var tolv år blev jag folkpartist.”, Välj mig av Sofia Rönnow Pessah. Jag har inte läst henne förut, men blev såklart nyfiken av den starka inledningen. Men någonting sa mig att jag eventuellt skulle bli besviken på utvecklingen. Boken är utgiven på Wahlström och Widstrand.

Mathilde lever ett inrutat liv, såsom hon alltid har gjort. Hon är läkare, har en pojkvän som är engagerad politiskt och hon har en fin och bra egen lägenhet där Love kan få bo den dagen de bestämmer sig för att flytta ihop. Det är bara det att Love inte vill flytta ihop och han vill inte leva enligt Mathildes inrutade liv. Det är 2015 och flyktingkris och Mathilde bestämmer sig för att göra en insats. För sin egen skull. Där träffar hon Malik, som är vänster och även han engagerad politiskt. Efter hand börjar Mathilde märka att det blir allt jobbigare på jobbet och allt svårare att somna och hon stor en dag inför det faktum att hon är utbränd och börjar ifrågasätta hela sin tillvaro.

Välj mig var en lättläst bok som gick snabbt att komma in i. Mathilde är ju allt annat än lätt att tycka om, men ju längre in i depressionen, desto mer känner jag för henne. Love är väl egentligen inte en dum kille, men han är inte rätt för Mathilde, iaf inte den hon har blivit. När hon vill bli älskad vill han ha ett ”organiskt” förhållande. Han säger bara hur mycket hon betyder för honom när han är full eller arg. Love har också en kollega som är vulgär och som Mathilde är lite svartsjuk på.

Hela tiden i boken är politiken närvarande. Mathilde och Love är liberala och diskuterar politik mycket. Love sitter i LUF:s förbundsstyrelse (sägs inte rakt ut, men efter att ha misstänkt MUF listar jag snart ut att det måste vara LUF) och jobbar på Timbro (sägs inte heller, men det finns liksom inga alternativ här). Mathildes resa mot ett nytt liv är också en politisk resa. Mathilde har inga problem med n-ordet, har bara läst vita män och är helt blind vad gäller klasskillnader. Om Love är med i LUF och pratar politik med sin flickvän borde han, lika mycket som Malik, kunna hjälpa Mathilde på traven här.

Det är detta som skaver så enormt för mig som liberal. Att liberalismen står för det omedvetna och ibland direkt onda, medan vänstern är upplyst och ser orättvisor. Love och Malik är båda tämligen osympatiska och själviska personer, när det kommer till politik. De är båda totalt inne i sin egen politiska bubbla och kan inte resonera utanför den. Mathilde ombeds tex hålla inne med sina åsikter på Maliks fest för att gästerna kände att de ville vara på en säker plats (fri från elaka liberaler). Ändå är Malik den fina och bra och Love den onda.

Nu sägs det inte rent ut att Mathilde lämnar sin ideologiska övertygelse och jag hoppas att hon inte gör det. Hennes nya åsikter och erfarenheter ryms mycket väl inom liberalismen. Dessutom verkar ju käftande med Malik göra henne gott. Välj mig är en trevlig bok om att resa sig efter en livskris, men för mig står den politiska biten i vägen. Jag hade också tyckt att för Mathildes skull borde hon ju välja en politisk väg som är hennes egen. Inte sina föräldrars, Loves eller Maliks.

Vårrunda och vardagsglädje – majsummering 2022

Vårrundan 2022

Maj började och avslutades med vackra vårvyer. Vårrunda på Kinnekulle inledde och besök på Landsort avslutade och däremellan hade jag kul på jobbet, vi såg Eurovision, vi firade att Selma blev sex år och vi såg trädgården grönska framför våra ögon. Maj är en underbar månad och maj 2022 var inget undantag. Att åka in till stan mer eller mindre varje vardag gör mig gott, likaså att träffa kollegor och prata politik. Det enda som jag saknade var värme. Det har varit ok varmt, men lite väl svala kvällar.

Nu närmar sig sommarsemestern med stormsteg och jag ska försöka att inte göra om förra årets misstag att ta med mig böcker jag ändå aldrig vill läsa till landet, för då ökar spelande och pill på telefonen och läsandet blir obefintligt. Jag återkommer med en gedigen lästlista att längta till och att plocka av. Just nu dammsuger jag Storytel och Kidle samt mina egna bokhyllor efter bra böcker att ha med på en sådan.

Min läsning

Jag har fått upp läsningen bra, men samtidigt är det mycket på jobbet och jag är trött på kvällarna. Det är mycket nu inför semestrarna, men aktiviteterna trappar av i snabb takt och snart slutar skola och förskola. Då börjar istället stressen med att hitta på saker för sommarlovslediga barn och arbetande föräldrar, men det ska nog gå bra. Kanske inte bästa förutsättningar för läsning, men det återstår att se. Jag har i alla fall den senaste veckan läst flera otroligt bra böcker.

Läsa jorden runt: Jag ska läsa böcker från 40 länder och i maj blev det två nya länder så jag är uppe i 16 totalt. Nya länder:

  • Italien
  • Turkiet

#kaffeochkulturvärlden: Månadens land var det Egypten och det bidde ingenting 🙁

Hyllvärmare: Jag koncentrerade mig på nya böcker i maj.

Bokcirklar: Här läste jag den fantastiska boken 10 minuter och 38 sekunder i en märklig värld av Elif Shafak från Turkiet. Vi bestämde oss för den i Läsa jorden runt-cirkeln. Efter senaste boken från Ukraina ville vi stanna i regionen. Samtalet hålls om en vecka och återkommer om det!

Recension: Shafak, Elif; 10 minuter och 38 sekunder i en märklig värld; 2019

10 minuter och 38 sekunder i en märklig världElif Shafak är en författare jag verkligen har tyckt om. När jag tecknade Tranans årsprenumeration av böcker var just utgåvan av 10 minuter och 38 sekunder i en märklig värld, en av orsakerna till att jag bestämde mig för att prenumerera. Elif Shafak har tidigare getts ut på förlaget 2244, som inte finns som varumärke längre, men den här boken är utgiven på bokförlaget Tranan. Elif Shafak kommer från Turkiet, men bor i Storbritannien.

Leila hittas i en tunna, mördad. I tio minuter och 38 sekunder lever hon i någon slags mellanläge mellan liv och död och tänker tillbaka på sitt liv. Vi får en berättelse om en prostituerad kvinna, som kom från landet. Hennes liv byggde på lögner redan från början, men värre blir det när hennes farbror tar sig friheter och ingen i hennes familj är på hennes sida. Hon får ett kämpigt liv i Istanbuls skumma kvarter, men tack vare sina fem vänner är livet ändå uthärdligt. Efter hennes död anser hennes vänner att en kvinna som har vänner, inte borde begravas på de bortglömdas begravningsplats. Myndigheterna är av annan åsikt.

10 minuter och 38 sekunder var verkligen en fantastisk bok! Vänskapen stod i centrum och allt elände runtomkring dämpades därmed en aning. Det behövdes, eftersom det inte precis var något enkla saker vi hade att göra med. Ibland var det så orättvist att jag bara ville skrika. Eilf Shafaks kritik mot det turkiska samhället och gamla traditioner är mycket tydligt och det är inte svårt att förstå att hon inte är särskilt populär i hemlandet bland vissa grupper.

Jag tänkte under läsandets gång att jag tyckte så mycket om boken för att det är hög litteratur, men samtidigt lättläst med ett bra flyt. Det är lätt att engagera sig i karaktärerna och jag var hela tiden nyfiken på hur allt kunde gå så snett i Leilas liv. Boken gjorde mig också intresserad av Turkiet och dess lagar för hur döda begravs samt på när det är rimligt att tillsätta en mordutredning. Leila dör 1990, men det skulle vara spännande att få veta hur mycket som har ändrat sig i inställningen till kvinnor där släkten inte är intresserad av att ta hand om kvarlevorna.