Imorgon är det dags för min årliga julboksmaraton. I december har jag en kalender som går och har allt fokus på den. Samtidigt läser jag mest romantiska julberättelser och tänker att de kan recenseras i klump då ni i januari säkerligen inte vill ha tips på böcker med jul, glögg och pepparkakor. Alla böckerna imorgon är romantiska böcker med inslag av mys och kärlek.

Idag kommer ni att få en liten försmak i form av en recension av en bok som inte följer mallen, nämligen Jonas Karlssons God jul. Det är min absoluta favoritbok när det kommer till julberättelser. Den har och noll och inget romantisk inslag, däremot utlovas många skratt.

En julbok som håller sig till mallen ska vara julmysig och innehålla minst två människor som först inte och vill och sedan vill få varandra. Eller det var såklart grovt formulerat, men ni förstår. När jag hade julboksmaraton första gången formulerade jag några ingredienser som varje julbok ska ha. Ni kan se kriterierna nedan och jag kommer att förhålla mig till dem i mina recensioner. De är otroligt heteronormativa och jag väntar och väntar och väntar på den första julboken med ett homosexuellt par som huvudpersoner!

Samtliga böcker under morgondagen har jag lyssnat på som ljudbok på Storytel.

Julboksingredienser

1. Kvinnan: Hon får inte vara ett mähä, utan en självständig kvinna som söker eller som inte vet att hon söker kärleken.
2. Mannen: Ja tyvärr verkar det vara hopplöst heteronormativt, så här kommer jag att bedöma mannen och hans kvaliteter som en bra man.
3. Intrigen: För att det ska bli bra behövs en spännande intrig. Det är inte direkt så att man undrar hur det ska sluta, mer hur det ska gå till. För egen del tycker jag också att det måste vara sannolikt. Inte sannolikt som att det skulle kunna hända i verkligheten, utan så att författaren är så pass skicklig att jag vävs in i en illusion om att det är troligt att det skulle kunna gå till just så.
4. Rekvisita: Det måste såklart vara snö och juliga miljöer, men också gärna med andra trevliga saker som ramar in historien.
5. Det obligatoriska exet: Exet eller soon-to-be exboyfriend är alltid ett inslag. Han ska vara hopplös på ett sätt som är uppenbart för alla utom för huvudpersonen själv. Här är det trevligt om han inte är ett fullkomligt monster, utan sannolik enligt definitionen ovan.
6. Feminism: Det behöver inte vara vrålfeminsitiskt och normkritiskt, men det behöver vara en viss grad av anständighet. Borta måste kvinnan vara som räddas av riddaren på den vita hästen och nu vill jag se självständiga kvinnor som väljer själva och hittar sin egen väg.