okt 07

Noblelpriset i litteratur går till Mario Vargas Llosa

Det blev inte Joyce Caol Oates eller Margaret Attwood som fick nobelpriset i litteratur i år. Det blev inte en kvinnlig feminist över huvud taget. Man kan dock inte, som feministiskt bokbloggare, kräva att det bara ska vara kvinnor eller feminister som får priset, även om vi hoppas på det varje år. Jag tycker personligen att valet av pristagare är intressant och jag ser fram emot spännande läsning framöver, för vid sidan av min passion för feministisk och kvinnohistorisk litteratur, finns en strävan efter att läsa samtliga nobelpristagare.

Jag har inte läst Vargas Llosa, men jag ser som sagt fram emot det. En särskilt rolig sak, tycker jag är att han är politisk och dessutom liberal. Jag hoppas att Joyce Caol Oats någon gång får nobelpriset, men just nu glädjer jag mig åt att årets pristagare verkar bjuda in till fantastisk läsning!

Läs om nobelpristagaren Mario Vargas Llosa:
Aftonbladet
Dagens Nyheter
Expressen
Göteborg-Posten
Svenska Dagbladet
Sydsvenska Dagbladet

okt 07

Jedvik, Hanna; Snart är jag borta; 2010

Snart är jag bortaSnart är jag borta är den första ungdomsbok jag recenserar som är nyläst. Boken handlar om två tonårstjejer, Lina och Maja, som båda lider av olika tonårsproblem.  Boken börjar med att Lina blir våldtagen på en efterfest och det är något hon inte kan berätta för någon, inte ens för Maja. I början trodde jag att det skulle bli en svart ungdomsbok med mycket missär, men jag kunde inte ha mer fel. Det är feel-good-bok, även om den tar upp viktiga problem som många unga tjejer har. Maja har tidigare skurit sig i armarna, men har nu fått nya saker att leva för. Hon vill ta studenten och flytta bort från stan, till Göteborg. Lina, som är ett år yngre än Maja, vill inte ha förändring och kämpar för att överleva vardagen, men får samtidigt nya vänner och nya perspektiv på livet.

Jag gillade boken och sträckläste den och det bästa av allt var historien om Maja, som hade mycket av mig i sig, Jag har aldrig skurit mig i armarna, men jag har vaknat varje morgon i ett helt år och tänkt att snart tar jag studenten och snart får jag flytta till Göteborg.

Boken är utgiven på Rabén&Sjögren.

Läs också:
Bokhora
En bok om dagen
Göteborgs-Posten
Svenska Dagbladet

sep 29

Rädd att flyga i nytryck

Norstedts förlag har gett ut Erica Jongs klassiker från 1973, Rädd att flyga. Jag har redan läst den och recenserat den här, men alla ni som inte har gjort det och vill ha ett ex i er hylla kan jag varmt rekommendera att köpa ett nytt fräsch exemplar.

Här är min recension som jag skrev för flera år sedan i Feministbibliotekets begynnelse:

Isadora Wing är rädd för att flyga, men hon är också rädd för att bli ensam i livet. Hon passar inte in i normen som säger att kvinnor ska vara hemmafruar och föda barn. Isadora vill vara självständig. Hon vill skriva och hon vill ha mycket sex. Denna bok som under min uppväxt var en symbol för det förbjudna och det lite snuskiga är en mycket djup bok om en kvinna som inte passar in i den rådande normen. Jong använder ord som fitta och knulla, annars är hennes sexuella skildringar inte grövre än vad manliga kollegor som Jan Guillou eller Peter Høeg har skildrat.

Här kan du läsa recensionen på fortsättningen Rädda livet!

Nu i september gav Norstedts även ut Erica Jongs memoarer. Jag ska självklart läsa den, och återkommer med recension.

Läs även intervju med Erica Jong i dagens DN.

sep 28

Milles, Karin; Kung Karl och kärleksgrottan; 2010

Kung Karl och kärleksgrottanHur många ord finns det egentligen som är synonymer till kuk och fitta? Det försöker Karin Milles att ta reda på i Kung Karl och kärleksgrottan, som har undertiteln Lek, lust och ideologi i de svenska könsorden. Hon konstaterar att det finns fler ord för fitta och att det framförallt finns fler negativa ord för fitta än för kuk. Sedan kommer hon in på diskussion som var aktuell för några år sedan, att det inte finns något vardagligt ord för det kvinnliga könsorganet, d v s en synonym till snopp. Idag är snippa vedertaget men det är ett ord som har konstruerats efter en feministisk debatt. Milles redogör för debatten och för utfallet, som trots allt får ses som lyckat. Andra aspekter på könsorden som tas upp är att det kvinnliga könsorganet ofta är passivt och att det sällan njuter och att det finns ordböcker och liknande som försöker ändra på det.

En fantastik liten bok för alla språkälskare och det var intressant att få läsa historien om hur alla små flickor fick en snippa.

Boken är utgiven på Norstedts förlag.

Läs också:
Arbetarbladet
Sydsvenskan

sep 28

Ny genre – Språk

Nu utökar jag mitt bibliotek med ytterligare en genre – Språk. Tidigare har jag lagt in språktips under Feministiska handböcker, men nu får de en egen genre. Jag har läst Nordiska språk och Retorik på Göteborgs universitet och det var bland det roligaste jag har pluggat. Hur vi talar till varandra och hur vi uttrycker oss i skrift är dessutom oerhört intressant ur feministisk vinkel. Med andra ord är Språk en kategori jag hoppas kan expandera.

sep 23

Sveland, Maria; Att springa; 2010

Att springaMaria Sveland skrev Bitterfittan som nästan har blivit en modern feministisk klassiker. Att springa är hennes andra bok och den är utgiven på Norstedts förlag.

Boken handlar om två tonårsflickor, Emma och Julia och deras respektive familjer. Emma lever med sin mamma Annika, som är vårdbiträde på ett ålderdomshem, och Julia lever i en familj med stereotypa könsroller. Mamman sköter om hemmet fastän hon har ett jobb, och pappan jobbar och förväntar sig mat på bordet när ha kommer hem. I början ger boken presenteras de olika familjerna och vänskapen mellan flickorna. I mitten av boken uppdagar sig det fruktansvärda, nämligen att pappan våldför sig regelbundet på Julia. Hennes familj splittras Julia och hennes mor och bror flyttar in hos Annika och Emma. Det blir sedan en berättelse om samhällets svek, om herrklubbars makt och om hur övergrepp på en ung flicka inte tas på allvar.

Temat i boken är viktigt och det är bra att det är den unga flickan som helt och hållet står i centrum. Men någonstans kan jag tycka att det trots allt blir lite överdrivet. Jag tror att många delar i boken, som beskriver hur människor från de sociala myndigheterna och polisen inte tar sitt ansvar, tyvärr är korrekta bilder av verkligen. Dock tror jag inte på gigantiska manliga konspirationer som styr hela samhällen. Boken var spännande och tog som sagt upp ett mycket viktigt tema, men jag blev lite väl irriterad i slutet för att tycka att den var fantastisk.

Läs också:
Aftonbladet
Bokhora
DN
Expressen
GP
SvD

sep 12

Atwood, Margaret; Kattöga, 1988

KattögaKattöga är en gripande bok om en flickas uppväxt. Berättelsen ramas in av att huvudpersonen Elaine återkommer till sin hemstad Toronto där hon ska ha en vernissage. Hon är konstnär och numer bosatt i Vancouver.

I sin tidiga barndom har Elaine vuxit upp på Canadas gator med motell och campingplatser som bas. Hon har endast haft sin bror och hans vänner som sällskap. När familjen tillslut slår sig ner i Toronto, vet Elaine inte hur man umgås med flickor. Att världen delar upp pojkar och flickor i olika läger, är för henne ofattbart.  Detta illustreras med att Elaine anser det märkligt att skolan har två ingångar, en för flickor och en för pojkar. Hon finner vänner, men med tiden känner hon sig mer hotad av dem och vill inte leka med dem. De har makt över henne och allt kulminerar med att Elaine är nära att frysa ihjäl efter ett litet spratt av de andra flickorna. Hon vänder dem då äntligen ryggen och får nya vänner. Trots allt blir Elaine och Cordelia, den flickan som var värst mot henne, vänner igen i high school och hon kommer att vara närvarande i hela Elaines liv, trots att de inte ses så ofta efter att de har gått ut skolan. Som vuxen träffar Elaine många konstiga män, gifter sig, får barn, skiljer sig, flyr till Vancouver, gifter om sig och forsätter att måla. Hon engagerar sig också i olika kvinnogrupper och bli bland annat attackerad på en feministisk konstutställning.

Boken är fantastiskt bra och det är en njutning att läsa den. Den är självklar i feministbiblioteket då den tar upp många aspekter på könsskillnader och könsförtryck. Jag har fått så många tips om att läsa Margaret Atwood och jag blev inte besviken.

sep 11

Ferry, Odette; Sissi – den oövervinnerliga; 1957

Sissi den oövervinnerligaMin mamma gav en av sina favoritböcker som barn till mig när jag var liten. Det var boken om den österrikiska kejsarinnan Elisabet, eller Sissi som hon kallades. Jag är inte något fan av varken kungligheter eller femtiotals-romantik, men denna bok har något mer, och det var nog därför som den har funnits med mig så länge. Jag läste den när jag var runt 12 år. Boken bygger på Ernst Marishkas film Sissi, face a son destin.

Sissi var gift med Frans Josef, kejsare av Österrike och kung av Ungern. Sissi var således kejsarinna av Österrike och drottning av Ungern. Boken börjar med att Sissi besöker Ungern ensam samtidigt som en arg och traditionsbunden svärmor sitter i Wien och muttrar över att en kvinna ska stå vid sin makes sida. Frans Josef vill inte inskränka på sin hustrus frihet genom att be henne komma hem.  Förhållandet mellan kejsaren och kejsarinnan är kärleksfullt och man får intrycket av att kvinnans list styr mycket, även politiken. Boken är en roman, så den gör med andra ord inte anspråk på att vara sanningsenlig. När jag läste boken som barn gav det mig en känsla av att kvinnor också kan har haft betydelse i historien, samtidigt som jag blev oerhört intresserad av att åka till Wien och lära mig mer om Österrike-Ungern.

Det är inte sanningshalten i boken som är det väsentliga, utan den känsla som den för med sig. För mig har den inneburit ett större intresse för drottningar bakom de stora kungarna. Och så ett intresse för Wien, såklart. Dit flyttade jag 10 år senare för att plugga.

sep 06

Montgomery, Lucy Maud; Anne på Grönkulla; 1908

Anne på GrönkullaFå litterära figurer har jag älskat så mycket om den hemlösa flickan Anne, som fick komma till Grönkulla. Syskonen Marilla och Matthew ville egentligen hellre ha en pojke som kunde hjälpa till på gården men Matthew blev förtjust i den ensamma flickan och tog henne med hem, trots att det hade råkat bli fel kön på barnet han skulle hämta.

Marilla är den stränga och till synes ibland elaka kvinna som kommer att ta hand om Anne. I början har flickan det inte lätt i det nya hemmet, men Matthew står alltid på hennes sida och så småningom mjuknar Marilla upp och blir en varm mor för henne. Anne får så småningom vänner, däribland bästa vännen Diana, och hon lär sig också att stå emot gliringar från unga pojkar som retas för att få hennes uppmärksamhet.

I Anne på Grönkulla står kvinnorna i centrum och det är inga mjäkiga eller viljelösa kvinnor. Marilla är den starka kvinnan som vet vad hon vill och aldrig viker en tum för det hon tror på, samtidigt som hon är en varm och godhjärtad person (även om hon verkade lite skrämmande i början). Anne är den smarta och duktiga tjejen som senare ska komma att gå långt i livet. Så mycket bättre kvinnliga förebilder är svårt att få för unga tjejer!

sep 04

Feministbrud på kulturjakt i Frankrike

I somras var jag på semester i Frankrike tillsammans med min man, min bror och min svåger, och av många saker som vi gjorde där var flera saker av kulturell natur och jag delar här med mig av det som var av feministiskt intresse.

Simone de Beauvoir och Jean Paul Sartres grav

Jag vid Simone de Beauvoir och Jean Paul Sartres grav

Såklart var den feministiska höjdpunkten Simone de Beauvoirs grav på Montparnasse-kyrkogården i Paris. Det finns många gravar på samma kyrkogård där det ligger berömda personer, men alla kyrkogårdens få besökare dagen då vi var där, verkade ha samma mål som oss.

Kyrkan vid platsen där Jeanne d'Arc brändes på bål 1431

Här brändes Jeanne d'Arc på bål 1431

Resan började med en tredagars bilsemester i Normandie. På väg tillbaka till flygplatsen utanför Paris besökte vi staden Rouen. Här blev Jeanne d’Arc bränd på bål 1431.  På den översta bilden syns den moderna kyrka som ligger vid platsen där Jeanne d’Arc brändes. Taket ska symbolisera flammor. Den nedre bilden visar blomsterrabatten och den lilla skylt som talar om att det var här det skedde.

Jag och posters av Guerilla Girls

Vi besökte det moderna konstmuseet Centre de Pompidou och det var ett fantastiskt museum. Jag älskar konst, och särskilt modern konstr. En utställning om kvinnor och kvinnors konstnärskap, elle@pompidou, pågick och jag fastnade särskilt för Guerilla Girls. Den fantastiska filmaffischen fanns tyvärr inte att köpa i museebutiken, men jag har beställt den på nätet. En bok om utställningen köpte jag och den får ni hålla utkik efter här!

Mona Lisa och hysteriska turister

Såklart besökte vi även Louvren. Att se Mona Lisa där är ingen konstupplevelse, man får snarare än känsla av att vara på presskonferens. Helt hysteriskt.

Magdalena vid nattlampanI andra rum på museet kan man nästan vara ensam med konsten. Här blir jag fotad vi en av mina favoriter på Louvren, Magdalena vid nattlampan, som är målad av George de la Tour. Jag vet egentligen inte vad jag älskar med denna tavla, men det är kanske den blandningen mellan melankoli och olycklig kärlek som jag tycker mig utläsa av bilden (Magdalena är Maria Magdalena och bilden har förmodligen en mer religiös tolkning än det jag som amatör och icke religiös, har sett när jag betraktat den).

Jag och Andreas på Pont Neuf

Slutligen en bild som får symbolisera De älskande på Pont Neuf, min favoritfilm när jag pluggade i Göteborg. Vi såg den tillsammans vi i korridoren på Kjellmansgatan 7.