nov 01

Smygläsning av nya Liberal Debatt med Birgitta Ohlsson

Feministbiblioteket sammarbetar Liberal Debatt och man kan i varje nummer av den tidskriften läsa ett par feministiska recensioner. Därför skulle det vara roligt om mina kära läsare skulle vilja komma på detta arrangemang:

Smygläsning av nya Liberal Debatt med Birgitta Ohlsson

Tid den 17 november · 18:00 – 19:30
Plats Liberala tankesmedjan FORES, Bellmansgatan 10, Stockholm 

Vi fortsätter med våra smygläsningar. Missa inte chansen att läsa nya Liberala Debatt, dricka vin och lyssna på EU-minister Birgitta Ohlsson. OSA på Facebook eller till red@liberaldebatt.se senast den 15/11.

okt 31

Läslista november

Imorgon är det en ny månad och det vanligtvis ruggiga vädret i november duger inte till så mycket annat än till läsning. Därför har jag samlat en del nya böcker och några gamla som jag tänkt läsa. Här är de av feministiskt intresse (för så klart ska jag även sätta tänderna i årets nobelpristagare Mario Vargas Llosa):

Förföra demonen av Erika Jong
Jag är mycket spänd på Jongs självbiografi.

Under Ytan av Margaret Atwood
Atwoods debutroman känns som en bok jag verkligen vill läsa.

Imamens fall av Nawal El Saadawi
En gåva från en vän. Alltid lika roligt att läsa andras favoriter.

Dikter 1957-1965 av Sonja Åkesson
Jag ska börja att läsa feminsitisk lyrik och varför inte börja med en jag redan läst om?

okt 27

Berggren, Jonna; Isporten del 1- Väktaren & Stenarna; 2008

Boken är utgiven på Olika förlag, som är ett förlag som ger ut barnböcker som är testade ur ett jämställdhet- och mångfaldsperspektiv. Isporten är en serie på tre böcker och vänder sig till barn 6-12 år. I boken får vi träffa Johanna och Mads som både vet att de har speciella förmågor och som därigenom blir vänner. Tillsammans med klassmorfar Ingvar upptäcker de en värld där djur kan prata och som kommer att leda dem till Islandet.

 Jag tycker att det är svårt att recensera barnböcker när jag inte själv har barn. Dessutom är det knivigt att sätta ett omdöme på en bok i en genre jag inte är så förtjust i och inte heller så var när jag var yngre. Dock kan jag säga att det är intressanta karaktärer och en medryckande handling. Jag läste förstås boken med genusglasögon och jag får säga att det är spännande att se hur mycket man faktiskt reagerar på; busschauffören är en hon, de elaka barnen är både pojkar och flickor och flickorna är värst, den snällaste läraren är en han osv. Jag ser fram emot fler böcker från Olika förlag och såklart ska jag läsa även del två och tre i Isporten.

Bloggar: Kim M. Kimselius är här nu!
Media: Svd, SR

okt 24

Larsson, Anita & Jalakas, Anne; Jämställdhet nästa!, 2008

Jämställdhet nästa!Jämställdhet nästa!, utgiven på SNS förlag, är en handbok för politiker och tjänstemän som arbetar med samhällspanering. Boken har undertiteln Samhällsplanering ur ett genusperspektiv och den handlar om hur man kan få ett mer jämställt samhälle genom att utjämna de fysiska ojämlikheterna i vardagen. Författarna, en som är docent i arkitektur (Larsson) och en som är journalist (Jalakas), menar att det råder ojämställdhet i hur samhället fysiskt är uppbyggt och att det därför behövs genustänk i samhällspaneringen. Det kan handla om mäns och kvinnors olika vanor att resa med bil eller kollektivtrafik, närhet till dagis och livsmedelsbutiker för att underlätta för två föräldrar som jobbar heltid eller trygghet att vistas i det offentliga rummet. För att komma till bukt med problemen måste man, enligt författarna, utgå från kvinnor och mäns erfarenheter snarare än behov. Om man utgår från behov blir det lätt att man fastnar i gamla könsrollsmönster och därför är dialog med medborgare är ett sätt att få bra input när man ska bygga ett samhälle. Exempel på kommuner som gjort det, och lyckats bra, finns med i boken.

Jobbar du med samhällsplanering är det viktigt att genusperspektivet är med från början och Jämställdhet nästa! är en bra bok att börja med om du vill veta mer. Boken ger inga tydliga svar om hur det perfekta samhället ska se ut, för sådana finns inte, men den ger en bra bild av vad problemet är och hur man kan arbeta för att göra något åt det.

okt 21

Feministbrud på kulturjakt i Pompeji

För några veckor sedan var jag med min mans familj på resa i Italien, Sorrento med omnejd. Det blev mest natur- och matupplevelser, men en utflykt till Pompeji stod självklart på programmet. Det som var av feministiskt intresse av det vi fick se, var bara bordellen. Förhoppningsvis var det inte bara första, utan även sista gången jag besöker en sådan inrättning (om jag inte kommer tillbaka, vill säga). Jag letade i museeshoppen efter en bok om kvinnornas liv i Pompeji, men hittade bara en och den var på italienska. Eftersom mina språkkunskaper i italienska är begränsade och boken kostade 30 euro, hoppade jag det inköpet. Det blev istället en bok om kristna kvinnors liv i romarriket. Om någon har läst en bok om kvinnor i Pompeji, får ni gärna tipsa mig i kommentatorsfältet. Jag behärskar svenska, engelska och tyska.

Väggmålning på bordell i PompejiHär är en av väggmålningarna inne i bordellen. Enligt myten skulle männen ha pekat på målningarna för att beställa den typ av sex de ville ha. Det var något som vår guide också påstod. Enligt historiken Mary Beard är det en myt och inget historisk faktum. Hennes bok, Pompeji – livet i en romersk stad, kom ut på svenska i våras och kan verkligen rekommenderas för den som är intresserad. Beard slår hål på mer än denna myt.

Jag inne i ett av rummen i bordellen i PompejiHär sitter jag på en säng i ett av rummen. Detta rum låg på bottenvåningen. Det fanns även en övervåning som restaurerats, men dit fick inga turister komma.  Otroligt spännande att få gå in i så gamla hus och känna atmosfären. Jag är dock glad över att tiderna förändras och att bordeller inte är en självklar del av varje samhälle idag.

okt 20

Centerkvinnorna; Kvinnor som gjort skillnad; 2008

CenterkvinnornaCenterkvinnornas bok handlar, föga förvånande, om landbrukskvinnor och deras kamp för en bättre tillvaro. Här står frågor som husmorssemester och utbildningar och kurser för lantbrukskvinnor i centrum. Andra viktiga frågor var kampen för kvinnor skulle få bli präster och mot våld mot kvinnor.  Många av centerrörelsens pionjärer arbetade näst intill dygnet runt med både lantbruket och politiken. De hade, liksom liberalerna, oftast män eller fäder som stödde deras kamp. Centerkvinnorna bildade nätverk som innefattade många kvinnor över hela landet och den rörelse de startade finns kvar än idag. Vad jag vet kan inget av de andra allianspartierna visa upp en lika medlemsrik organisation. Det jag läste med störst fascination var kapitlet om Karin Söder. Synd att hon inte blev mer långvarig som partiordförande!

okt 19

Bokbloggarnas litteraturpris

Bokbloggen Breakfast Book Club har tagit initiativet till ett litteraturpris, som vi bokbloggare ska utse. Alla bokbloggar får göra en nominering och självklart ska Feministbiblioteket passa på att nominera feministiska böcker. Kriterierna är att boken kommit på svenska sedan november förra året och man får nominera fem böcker och ge dem poängen, 5, 4, 3, 2 och 1.

När jag gick igenom vad jag läst som kommit ut under året, så inser jag att jag inte läst så mycket nytt, så jag valde mellan två saker. Antingen nominerar jag bara de två böcker som jag verkligen tyckte var toppenbra, eller så nominerar jag fem böcker där jag kanske inte gett högsta betyg till alla. Jag har bestämt mig för det andra alternativet, eftersom jag tycker att det är viktigt med feministiska böcker generellt.

Här kommer Feministbibliotekets nomineringar:

Sofi Oksanen – Utrensning (5 p)
Anders Johnsson – De gjorde skillnad (4p)
Ebba Witt-Brattström – Å alla kära systrar (3p)
Katarina Wennstam – Alfahannen (2p)
Maria Sveland – Att springa (1p)

Andra som bloggat om litteraturpriset: Snowflakes in the rain, Annikas litteratur- och kulturblogg, Bokmania, Tekoppens tankar, enbokcirkelföralla, Lazy’s liberary

okt 16

Feministisk lyrik

Jag slängde ut frågan om det finns bra feministisk lyrik på fansidan på facebook.  Jag vet inte om jag är bra på att analysera och recensera lyrik, men jag funderar på att göra ett försök. Tidigare i mitt liv läste jag mycket lyrik och jag har köpt på mig ganska mycket. På senare år har jag nästan inte läst dikter över huvud taget, men känner mer och mer att det är hög tid att återuppta den läsvanan.

Jag fick många bra tips på feministiska lyriker:

Siv Arb
Bitte Boucht
Edith Södergran
Sanna Tahvanainen
Märta Tikkanen
Heidi von Wright
Sonja Åkesson
Monica Ålgars

Mycket finskt och en hel del som jag har i bokhyllan. Någon som är sugen på att gästrecensera lyrik? Eller någon som ha fler tips?

Här har jag recenserat en biografi över Sonja Åkesson.

Slutligen en sonett av min käre make som han delade med sig av på facebook:

Det är självklart så att dylika finnes
Letar man väl så finns där nog flera
Som skrivit om genus och kvinnor med mera
Fast namnen är svåra att dra sig till minnes  

Dikter är något som stämmer oss milda till sinnes
Men också är viktigt när vi ska debattera
Så könskamp med rimord är fint att studera
Kanske just så alla gubbslem till slut övervinnes?

Så nu hoppas jag fler feminister börjar att dikta
Och skriva på vers om det inte har skett än
Och ge inte upp fast er musa kan svikta

Bara fortsätt skriv på, så går det ju lätt sen
Så till er alla, ett råd till sist jag vill rikta
Gör nu som jag och prova sonetten!

Andreas Ericson

okt 14

Haglund, Ann-Cathrine, Pettersson, Ann-Marie & Ström-Billing, Inger (red); Moderata pionjärer; 2004

Moderata pionjärerDe moderata pionjärerna var också engagerade i rösträttsrörelsen. De har mycket gemensamt med liberalerna, men när man läser vidare i boken finner man vurm för hemmafruar och aversion mot dagis hos många högerkvinnor. Nyckelfrågor för högerkvinnorna var det som vi idag kallar vårdnadsbidrag. Det längsta kapitlet i boken är skrivet av den före detta talmannen Ingegerd Troedsson och handlar om Ebon Andersson som satt i riksdagen mellan 1936 och 1966. Hon kämpade främst för särbeskattning, eller tudelning som var hennes variant. Troedsson menar att Ebon Andersson var sambeskattningens största motståndare, medan Anders Johnsson menar att det var Ingrid Gärde Widemar som avskaffade systemet. Andersson förespråkade tudelning, vilket skulle gynna ett hemmafrusystem. Gärde Widemar ville ha ren särbeskattning. Detta är ett exempel, men det fanns flera, där det var tydligt att författarna gärna ville positionera sig mot folkartister i jämställdhetsfrågor.

okt 13

Partiernas kvinnoförbund

I tidskriften Liberal Debatt kan man som bekant läsa recensioner från Feministbiblioteket i varje nummer. I det senaste numret hade jag temat Alliansens kvinnoförbund. Kristdemokraterna är ett för ungt parti för att har hunnit skriva sådana böcker, enligt dem själva, så därför var de inte med. Jag kommer så småningom att kontakta de rödgröna partierna och efterhand läsa böcker om deras kvinnohistoria också.

Boken om de liberala kvinnorna har jag redan recenserat, men här kommer den skräddarsydda recensionen i senaste Liberal Debatt:

Johnson, Anders; De gjorde skillnad; 2009

De liberala kvinnornas historia är den som är mest kantad av kända svenskar. Här finns Elin Wägner, Victoria Benedictson, Selma Lagerlöf och Fredrika Bremer. Johnson gör ett bra jobb med att visa oss att de faktiskt var liberaler, något som andra historiker försökt bortse ifrån.  Det som förenade många av dem var kampen för kvinnlig rösträtt. De liberala pionjärerna hade också gemensamt att de oftast kom från hem med en akademisk tradition, och att de hade en far eller make som stödde deras utbildning och senare politiska engagemang. Men här finns även exempel på dem som valt en egen väg och som fick kämpa hårt för sin övertygelse, såsom Victoria Benedictson.