dec 18

Lucka 18: Marianne Fredriksson

Marianne Fredriksson

Marianne Fredriksson var en författare jag upptäckte i mina sena tonår och älskade. Sedan kom hon att bli en av alla de kändisar som dog under min och Andreas första långresa till Asien 2007. Det började med Anna Nicole Smith och under den knappt tre veckor långa resan var det fler än hon och Marianne Fredriksson, vars dödsrunor vi kunde läsa i nättidningarna (Johanna Sällström var också en av dem, vill jag minnas).

Jag började med att läsa Anna, Hanna och Johanna som jag fick av mina föräldrar i julklapp, just för att mamma gillade Marianne och för att jag heter Hanna. Ibland kan val av bok vara så enkel. Det är en historia om tre generationer kvinnor i Göteborg och jag minns att jag blev oerhört berörd av boken.

Annars är nog min favoritbok Enligt Maria Magdalena, som jag fick av Andreas i ett påskägg vår första påsk tillsammans. Jag fick boken för att jag hade en idé om ett feministiskt bibliotek och Andreas tyckte att den borde finnas med. Jag älskade boken, som är en berättelse om Maria Magdalena, men med henne som utgångspunkt och med en möjlig förklaring till varför kristendomen inte har varit så trevlig mot kvinnor.

dec 17

Lucka 17: Tua Forsström

Tua Forsström

Tua Forsström var den första finlandssvenska författaren att ta plats i den svenska akademien och du som följt den här kalendern förstår att jag anser att det verkligen vara på tiden. Det har funnits flera genom åren som förtjänat en plats och kanske fick de inte en plats för att de kom från Finland, men en annan lika trolig förklaring är ju tyvärr att de också var kvinnor.

1972 kom Tua Forsström ut med sin första diktsamling En dikt om kärlek och annat och det har blivit totalt 12 sedan dess. Hennes första diktsamling mottogs väl av kritiker (jämför med Märta Tikkanen, som jag skrev om igår). Hon skriver ofta med influenser från naturen och skriver på ett lättillgängligt språk. Viktiga diktare som hon influeras av är Verner von Heidenstam och Rainer Maria Rilke. Hon skriver på ett sätt som verkligen tilltalar mig, så jag kommer att läsa mer än den enda diktbok av henne jag läst hittills.

Hon har varit förlagsredaktör på Schildts och Söderström och för sin diktsamling Efter att ha tillbringat en natt bland hästar fick hon 1997 Nordiska rådets litteraturpris. 2019 tog hon över Katarina Frostensons stol i Svenska Akademien. Om du inte har stiftat bekantskap med hennes diktning, så tycker jag att du ska göra det. Hon är inte svår att ta till sig.

dec 16

Lucka 16: Märta Tikkanen

Märta Tikkanen

Märta Tikkanen är en av mina absoluta favoritförfattare. Hon har skrivit lyrik, skönlitteratur och självbiografier som jag läst och älskat. Hennes självbiografiska lyriska verk Århundradets kärlekssaga är bland det vackraste jag någonsin läst. Den handlar om hennes äktenskap med Henrik Tikkanen, som också han var en framgångsrik författare, men också alkoholist.

Män kan inte våldtas är nog ändå Märta Tikkanens mest kända verk. I den tar hon ställning mot sexuellt våld och låter sin hjältinna hämnas på sin våldtäktsman genom att våldta honom. Eftersom män inte kan våldtas enligt finsk lagstiftning kan kvinnan inte straffas för det hon gör och med detta visar Märta på det absurda i lagen. I boken anmäler sig huvudpersonen själv till polisen, men döms då följaktligen inte.

När Män kan inte våldtas kom ut, var det inte någon hyllande kritikerkår som tog emot den. Folk blev äcklade och ämnet var för tabubelagt för att ta till sig, inte heller Århundradets kärlekssaga var någon succé när den kom. Alkoholism var också tabubelagt i Finland. Idag är det två fantastiska feministiska klassiker, som båda två självklart är med i min feministiska litteraturkanon.

dec 15

Lucka 15: Gun-Britt Sundström

Gun-Britt Sundström

Idag presenterar jag en författare som jag förstår är en av Sveriges främsta kvinnliga författare, men som jag inte helt kommit överens med – Gun-Britt Sundström. Eller jo, jag tycker att hon skriver underbart, men jag föll inte för hennes mest kända bok Maken. Jag vet att många håller den för ett riktigt mästerverk, men jag blev mest trött på Martina och Gustavs velande. Jag ville bara ta dem i örat och be dem göra slut en gång för alla. Samtidigt förstår jag dess storhet.

Gun-Britt Sundström har även skrivit boken För Lydia, som är Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken fast ur kvinnans perspektiv och flyttad 60 år framåt i tiden. Hon har ofta en feministiskt perspektiv i sina böcker också jag borde verkligen läsa För Lydia.

Gun-Britt Sundström är hedersdoktor vid Stockholms universitet och har varit verksam som översättare. Hon satt också i Nobelpriskommittén fram till 2019, då hon avgick i protest mot att priset det året gick till den kontroversielle författaren Peter Handke. Kontroversiell för att han stått på Serbiens sida i Bosnienkriget knappt tre årtionden tidigare.

dec 14

Lucka 14: Inger Alfvén

Inger Alfvén

Inger Alfvén var en stor feministisk författare som var produktiv under flera årtionden. Hon avled sommaren 2022, 82 år gammal. Min egen favorit bland hennes böcker är Elefantens öga från 1992 som beskriver hur dåligt beteende kan ärvas ner och ge sår till kommande generationer och där en ung man tillslut hittar sin egen väg i livet. Jag läste den på gymnasiet och vill minnas att jag till och med höll föredrag om den.

Hennes mest feministiska verk är nog Dotter till en dotter från 1977. Där visar hon också på hur könsroller kan ärvas och att den sista i kedjan har ett ansvar att bryta mönstret. När vi satte samman den feministiska litteraturkanonen 2013 pratade Ebba Witt-Brattström varmt om Dotter till en dotter, men det fanns begränsad plats och den hamnade utanför. Det skulle inte vara märkligt om vi kommit fram till att den borde varit med.

Den mest kända boken Inger Alfvén har skrivit borde vara S/Y Glädjen från 1979, som också filmatiserats (1989). Jag har inte läst den, men sett filmen med Lena Olin och Stellan Skarsgård. Det är ett relationsdrama som utspelar sig på en båt efter att paret förlorat en son. Senare ska familjen råka ut för en fruktansvärd olycka i Biscayabukten.

dec 13

Lucka 13: Kerstin Ekman

Kerstin Ekman sitter inte längre i Svenska Akademien, men hon var en gång invald i den församlingen som man då skulle sitta i tills man avled. Hon valdes in 1978 som den tredje kvinnan genom tiderna (endast Selma Lagerlöf och Elin Wägner hade suttit före henne). Hon slutade att delta i akademins arbete 1989 efter Salman Rushdie-affären.

Kerstin Ekman romandebuterade 1959 med en deckare och hon har skrivit många deckare genom åren. Mest känd är kanske Händelser vid vatten som brukar toppa listor som utser Sveriges bästa deckare. Jag håller också den högt på en sådan lista. Den utspelar sig i Norrland, som många andra av Kerstins böcker. Hon har även skrivit kvinnohistoriska böcker varav jag har läst Häxringarna, som ingår i min feministiska litteraturkanon.

Salman Rushdie-affären från 1989 fick Kerstin Ekman att lämna Svenska Akademien. Akademien valde att inte ställa sig bakom en appell till regeringen att de skulle agera i Salman Rushdie-frågan. Akademien hänvisade till att de inte tagit ställning i politiska konflikter och detta gjorde att Kerstin Ekman och Lars Gyllensten lämnade Akademiens arbete. Vi vet att det då inte gick att avgå från Akademien vid den tiden och att Kerstin Ekman avgick först efter skandalen kring den så kallade kulturpersonligheten, som fick Akademien att öppna för att kunna avgå.

dec 12

Lucka 12: Sonja Åkesson

Sonja Åkesson

På 1960-talet var Sonja Åkesson en av de ledande poeterna i Sverige. Hon skrev på ett nytt sätt och använde mycket talspråk. Hennes mest kända dikt, Äktenskapsfrågan, börjar med orden Vara vit mans slav och vi är många som läst den hundratals gånger som tonåringar i boken Kärlek och uppror. Även dikten Åkej fanns med där och var en av mina favoriter.

1966 gifte sig Sonja Åkesson med poeten och kulturpersonligheten Jarl Hammarberg. De var båda aktiva i kulturlivet. När Jarl startade ett kollektiv började Sonja att må dåligt, då det livet inte passade henne alls. De hade en dotter tillsammans och var gifta fram till Sonjas död 1977. Hon dog i levercancer och var bara 51 år. Före Jarl var Sonja gift två gånger och hon fick fem barn med tre olika män.

60-talet var Sonja Åkessons storhetstid och hon nådde stora framgångar med både sin poesi och även dramatik som hon skrev. Hon var en del av kvinnorörelsen, som full förståeligt föll för hennes feministiska diktning. Husfrid, där dikten Äktenskapsfrågan ingår, kom 1963 och var hennes stora genombrott. Idag är den en feministisk klassiker och den som inte läst Vara vit mans slav borde göra det genast. Jag ger er inledningen:

Vara Vit mans slav.

Vit Man vara snäll ibland, javisst
dammsuga golven och spela kort
med barnen i Helgen.

Vit Man vara på för jävligt humör
och svära fula ord
många dagar.

Vit Man inte tåla slarv.
Vit Man inte tåla stekad Mat.
Vit Man inte tåla Dum mening.
Vit Man får stora Anfall
snubbla barnens pjäxor.

Vara Vit Mans slav.

dec 11

Lucka 11: Kerstin Thorvall

Kerstin Thorvall

En riktigt kontroversiell författare från alla håll och kanter var Kerstin Thorvall. Hon var feminist, men var inte helt överens med kvinnorörelsen. Det var hennes utsvävande texter om relationer med barnens kompisar och det som kan likställas med sexmissbruk, som fick recensenterna att gå i taket. Det mest förbjudna är idag en feministisk klassiker, men togs inte emot så väl när den kom 1976.

Senare i sin karriär ska Kerstin Thorvall komma att utveckla sina sexuella relationer i självbiografin Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig och i den boken spar hon inte på krutet. Det är pinsamt, det är chockerande och det är självutlämnande. Den boken blev inte lika skandalomsusad när den kom 2000, som Det mest förbjudna, men nära på. Bland annat ska DN:s Hanne Kjöller kallar Kerstin för sexturist.

Förutom kvinnans rätt till sexuell lust, drev Kerstin Thorvall frågan om kvinnor och äktenskap och rätt till arbetsliv och eget privatliv. Detta är frågor som idag inte är lika kontroversiellt som på 50-talet, men hon var före sin tid på många sätt. Hon var en speciell person som inte förställde sig och för det är hon både älskad och mindre omtyckt av eftervärlden.

dec 10

Lucka 10: Sara Lidman

Sara Lidman

Nu kommer vi till ytterligare en författare som jag ännu inte har läst. Sara Lidman har stått på att-läsa-listan länge, men jag har aldrig fått tummen ur. Tjärdalen är den boken som var tänkt att läsa, bland annat för en bokcirkel på min sommarö Landsort. Tjärdalen är hennes debutbok från 1953 och utspelar sig i Västerbotten.

Sara Lidmans böcker handlar mycket om Västerbotten, men hon har gett ut en bok som utspelar sig i Sydafrika, Jag och min son (1961). Hon bodde under början av 60-talet i Sydafrika, men efter att ha haft en relation med en svart oppositionspolitiker hotades hon av ett mångårigt fängelsestraff för att ha brutit mot landets morallagar. På diplomatisk väg lyckades hon undkomma straff, men fick aldrig återvända till Sydafrika.

I Jernbanesviten (1977-85) skildrar hon ett Sverige i förändring, med järnvägen som kom och vad det innebar för människorna. De sju böckerna utspelar sig i Norrlands inland och har räknats som stora klassiker i den svenska litteraturhistorien. Sara Lidman var en av Sveriges stora arbetarförfattare och hon var engagerad i många politiska frågor såsom apartheid, atomvapen och Vietnamkriget.

dec 09

Lucka 9: Tove Jansson

Tove Jansson

Tove Jansson är den ör kalenderns andra finlandssvenska författare. Hon kommer från Helsingfors och är såklart mest känd för böckerna om Mumintrollen. När jag var barn uppskattade jag inte Mumintrollen så mycket som jag gör idag och Tove Jansson har själv sagt att det inte är några barnböcker, utan är skrivna för alla oavsett ålder.

En av de vackraste böckerna jag läst är Sommarboken som utspelar sig på en ö i den finländska skärgården. Den handlar om en flicka och hennes farmor och den påminde mig mycket om mig och min farmor, som tyvärr dog lite för tidigt när jag bara var sju år.

Den som kan sina mumintroll kanske inte har tänkt på det, men Tove Jansson var en rätt så radikal feminist på sin tid. I sitt eget liv vägrade hon att gifta sig och skaffa barn och hon levde istället med en kvinna. I nästan femtio år levde hon tillsammans med Tuulikki Pietilä, som i Muminböckerna finns återgiven som Too-Ticki (eller i all fall varit modell åt).