Idag presenterar jag en författare som jag förstår är en av Sveriges främsta kvinnliga författare, men som jag inte helt kommit överens med – Gun-Britt Sundström. Eller jo, jag tycker att hon skriver underbart, men jag föll inte för hennes mest kända bok Maken. Jag vet att många håller den för ett riktigt mästerverk, men jag blev mest trött på Martina och Gustavs velande. Jag ville bara ta dem i örat och be dem göra slut en gång för alla. Samtidigt förstår jag dess storhet.
Gun-Britt Sundström har även skrivit boken För Lydia, som är Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken fast ur kvinnans perspektiv och flyttad 60 år framåt i tiden. Hon har ofta en feministiskt perspektiv i sina böcker också jag borde verkligen läsa För Lydia.
Gun-Britt Sundström är hedersdoktor vid Stockholms universitet och har varit verksam som översättare. Hon satt också i Nobelpriskommittén fram till 2019, då hon avgick i protest mot att priset det året gick till den kontroversielle författaren Peter Handke. Kontroversiell för att han stått på Serbiens sida i Bosnienkriget knappt tre årtionden tidigare.
1 kommentar
Tänk jag tyckte precis likadant om Gun-Britt Sundström när jag läste alla hennes böcker som tonåring. ”Oppositionspartiet” älskade jag, fortsättningarna på den var också bra, kåseriböckerna tyckte jag om, ”För Lydia” också (även om jag blev arg på den där Arvid), jag gillade skarpt bilderboken ”Det underbara dagishemmet” – men ”Maken”? Jag kunde inte förstå vad de där två skulle vara ihop för, tyckte bara att de krånglade till saker i onödan.