sep 04

Grattis Hugo på åttaårsdagen och det är inte klokt så stor du är!

Grattis Hugo på åttaårsdagen!

Nu har min lilla pojke fyllt åtta år. Det är inte klokt vad han har blivit stor. Blir lika förvånad varje födelsedag. I år kan vi eventuellt kvala in på topplistan över årets föräldrar, för Hugo fick det han önskade sig så mycket att han  nästan kräktes – ett TV-spel. Det blev en Nintendo Switch och spelet Minecraft.

Här ser Hugo rätt sammanbiten ut, men det gör han ofta när han är med om roliga saker. Han är eftertänksam och begrundar.

Jag hämtade Hugo tidigt, precis när skolan var slut, för att vi skulle göra precis det han ville. Vi gick och fikade en prinsessbakelse och sen ville han spela. Han låg såhär ganska länge och tog sedan en paus för att hämta bästa vännen Elsa som är bättre på Minecraft än han. Som tur är behövs ingen skärmtid än. De spelade glatt en stund för att sen komma på att de ville leka annat. Då hade lillasyster hunnit komma hem och hon fick vara med, vilket såklart värmer ett mammahjärta lite extra.

Vi avslutade kvällen på den lokala pizzerian och Hugo fick en pizza som en 8:a! (Men vet restaurangen inte om att så små barn inte tål något som är grönt och kan tas för sallad???). Sedan blev det myskväll för tre av oss och bums i säng för minsta busfröet.

Min lilla pojke, när blev du såhär stor?

(Och för den som undrar och hänger med i debatten så kan jag meddela att Hugo har godkänt alla bilder.)

sep 03

Recension: Yazbek, Samar; Nitton kvinnor; 2018

Nitton kvinnorSamar Yazbek är en syrisk journalist och författare som jag läst förut och uppskattat. Tidigare i år kom hon ut med Nitton kvinnor på svenska på Ordfront förlag. Nitton kvinnor är en reportagebok om kvinnor i den syriska revolutionen och vad som hände sedan.

Sara, Dima, Rula, Ayla och alla de andra har på olika sätt varit delaktiga i motståndsrörelsen i Syrien. De har alla mött på det förkrossande motståndet och flera av den har suttit fängslade och blivit utsatta för extrem tortyr. De har sett sina medsystrar bli våldtagna och sina bröder bli mördade. De har själva blivit utsatta för sexuella trakasserier och alla har de inte bara bekämpat diktaturen, utan även det patriarkala samhället.

Nitton kvinnor är verkligen ingen nöjesläsning. Det är ren feelbad rakt igenom och tyvärr är det helt sanna berättelser. Det är historier som går rakt in i hjärtat och de är svåra att skaka av sig. Sådant totalt mörker som Syrien är och har varit de senaste åren är nästan svårt att ta in. Assad-regeringen och sedan IS på det och ingen är intresserad av att kvinnor ska få något att säga till om. Ändå kämpar kvinnorna på.

Det som gör mest ont är att läsa om hopplösheten. Kvinnorna bor inte sällan i andra länder och försöker gå vidare i sina liv. De som är äldre säger att de förmodligen aldrig får komma hem igen och aldrig få se ett demokratiskt Syrien. Några som blivit hårt torterade är skadade för livet och kommer inte att få frid förrän de dör. Men dessa kvinnor är sanna hjältar och det är viktigt att deras historier berättas.

Samar Yazbeks bok är viktig. Hon ger en röst åt det motstånd som fanns och som nu finns någon annanstans.

Läs mer: Aftonbladet, GP, DN, SvD, Expressen

sep 02

Jag är en bookinfluencer!

Bookinfluencer

Jag har blivit inbjuden till bokmässan i år som bookinfluencer. Nu är det ju inte bara bloggare som snackar böcker, utan även till exempel instagramare och poddare. Så blev jag en influencer, trots att jag är samma gamla vanliga bokbloggare. Roligt är det! Jag får går på vilket seminarium jag vill och dessutom kommer alla inbjuda bookinfluencers träffas på en frukost. Det ska bli superspännande!

Ni kommer att kunna följa min förberedelse för bokmässan här och på Feministbibliotekets nya Instagramkonto (man måste ju hänga med). Hjälp mig gärna att skaffa fler följare.

Ses vi på bokmässan?

sep 01

Recension: Luik, Colette van & Nordlund, Anna; Svenska hjältinnor; 2019

Svenska hjältinnorDå var turen kommit till Sverige. Efter Godnattsagor för rebelltjejer 1 och 2 kommer här Svenska hjältinnor – 100 berättelser om smarta, starka & modiga kvinnor. Upplägget är detsamma, ett uppslag med en text om en kvinna och en illustration av henne gjord av en kvinna. En historiebok för de lite större barnen. Texterna står Colette van Luik och Anna Nordlund för och boken är utgiven på Max Ström.

Urvalet är lika blandat i den svenska versionen som i sina förlagor. Det är superkändisar som Astrid Lindgren Robyn och Greta Thunberg och det är mindre kända, men ack så viktiga kvinnor som gjort avtryck i historien. På flera håller kan författarna konstatera att många kvinnor faktiskt fått upprättelse i historien, som tex Maria Christina Bruhn, som är den första kvinnliga uppfinnaren i Sveriges historia. Hon glömdes bort eftersom hennes uppfinning stals av en man, och hennes erkännande kom först efter ett tag då Kungliga Vetenskapsakademien gett henne rätt. Den upprättelsen glömdes bort och har legat begravd sedan 1700-talet.

Jag tyckte att det vara ett bra urval, men några gånger höjde jag lite på ögonbrynen. Drottning Margareta var ju dansk, även om hon var drottning av Sverige. Texten om henne är dessutom raljant skrivben om att hon som drottning ville lägga fler länder under sig. Är hon då verkligen en hjältinna? Det var också några politiker med i boken och jag förvånas inte, men blir ändå lite fundersam över, att socialdemokraten Nelly Thüring får vara socialdemokrat, medan liberalerna Kerstin Hesselgren och Marit Paulsen bara är politiker.

Jag gillar formatet och var helt lyrisk när första godnattsagorna för rebelltjejer kom. Men nu undrar jag om det inte går lite inflation i böckerna. Det ska dock inte ses som en kritik just mot denna. Den är välskriven och bra och det är viktigt att lära sig även om svenska hjältinnor. Däremot efterfrågar jag fortfarande en blandad bok för barn med modiga människor som gått emot strömmen. Det är dags för en sådan nu. (Eller nu kanske jag pratat emot mig själv som precis skrev att det går inflation i denna typ av böcker, jaja.)

Läs mer: Adlibris, Bokus

aug 31

Landsort, Lidköping och åter till vardagen – augustisummering 2019

Hugo och Selma på Gröna Lund

Hugo och Selma på Gröna Lund. Augusti 2019.

Nu är det sommarens sista dag. Eller i alla fall augustis sista dag. Augusti började med Landsortsvistelse och sedan blev det en sväng till Lidköping igen och så var semestern slut. Efter sex långa veckor var det lite jobbigt att komma tillbaka till vardagsrutinerna. Nu är siktet inställt mot ett nytt boende i form av att köpa ett hus och det känns också lite extra motigt. Inte att köpa hus såklart, utan att sälja lägenheten. Dessutom är det förenat med massa ångest över sonens skolgång. Kommer det att funka att byta? Får han nya vänner? Är den nya skolan bra?

Augusti blev inte någon lässuccé. På semestern gjorde jag helt enkelt annat. Men så fick jag åter ont i mitt knä (inte kul) och var tvungen att lägga cykelplanerna på is ett tag och jag inhandlade ett månadskort. Pendlingsläsningen är nog dagens mest effektiva läsning! Jag har satsat mycket på recensionsböcker eftersom det 1 kommer ut massa nytt nu och 2 snart är bokmässa och jag kommer att kunna lyssna på många författare där.

Instagram

En stor nyhet i augusti var att jag skapade ett Instagramkonto för Feministbiblioteket och därmed renodlar det till litteratur och kultur-relaterade bilder. Mitt vanliga består till 90% av bilder på mina barn så jag tänkte att det var dags att skaffa två konton.

Feministbiblioteket på Instagram

Gå in och följ om du inte redan gör det! Snart 200 följare fast kontot bara har varit uppe i två veckor, inte illa!

Månadens läsning

Månadens språk: Jag kände att jag prioriterade annat, så jag får läsa min finska bok någon annan gång.

Nobelpristagare 2: Efter att jag avslutade hela nobelpristagarprojektet gick luften lite ur mig, men jag har börjat förbereda min stora nobelfest på bloggen. Den kommer att vara från början av december fram till julafton så det är mycket att skriva!

Jorden runt på 90 dagar: Jag sammanfattade den läsningen här.

Lyrik: Inget nytt.

En hemsk dag att uppmärksamma i augusti

En hemsk sak i augusti var att det nu är ett år sedan min väns dotter Linnea gick bort i cancer. Mina barn skickade upp ballonger till henne i himlen som hon kunde ha på sitt åttaårskalas, två dagar efter dödsdagen.

aug 29

Jorden runt på 90 dagar – hur gick det?

Karta över lästa böcker

Jag tänkte läsa mig runt jorden i sommar och nu tänkte jag berätta hur det gick. Jorden runt på 90 dagar ska avslutas i och med att augusti tar slut. Är det någon annan som hängt på eller som vill flera med sig av vad du läst i sommar från andra länder än de ”vanliga”?

Det kändes som att jag inte alls läste mycket, men när jag skrev ihop listan så blev den ändå rätt imponerande. Det var mycket fokus på feelgood och rika asiater i sommar, men jag läste faktiskt en hel del annat också. Vad läste du?

Läst i sommar

Frankrike: Frédéric Mistral – Sången om Rhône

Grekland: Margharita Karapanou – Sömngångaren

Kina: Xiao-Mei Zhu – Det hemliga pianot

Lesotho: Mpho ‘M’atsepo Nthunya – Singing Away the Hunger

Lettland: Vizma Belševica – Tidens öga

Nigeria: Oyinkan Braithwaite – My sister, the serial killer

Polen: Henryk Sienkiewicz – Quo vadis?

Singapore: Kevin Kwan – China rich girlfriend och Rich people problems

Spanien: José Echegaray – Mariana

Vietnam: Duong Thu Huong – Romanen utan namn 

Läser just nu

Syrien: Samar Yazbek – Nitton kvinnor

Tadzjikistan: Andrej Volos – Hurramabad

aug 27

Kulturkollo: Din bästa dikt

I write you a poem

Den här veckan är temat lyrik på Kulturkollo. Veckans utmaning handlar om att dela med oss av våra bästa dikter eller diktstrofer. Jag valde tre feministiska klassiker som alla har funnits med mig sedan jag upptäckte lyrik på högstadiet. Idag läser jag massor av lyrik från hela världen och min främsta inspirationskälla till ny lyrik är min vän @adjunktyra på Twitter och Ellerströms utgivning.

Edit Södergran

Förmodligen har fler än jag dessa rader som favoritstrof:

Du sökte en kvinna
och fann en själ – 
du är besviken

Eeva Kilpi

Denna dikt är inringad i mitt tummade ex av Kärlek och uppror. Så fantastisk bra.

Kunde man få knulla för en hundring? Sa han till mig
vid busshållplatsen klockan 0.42
med de tomma frostiga gatorna omkring oss.
Först skakade jag på huvudet, men sa sen:
inte för pengar, men om du dammsuger och diskar.
Då vägrade han i sin tur
och vände sig nedslagen bort för att gå sin väg.

Sonja Åkesson

Det här kan vara världens bästa dikt. Samma tema som Kilpis ovan, men desto mer obehaglig.

Vara Vit mans slav.

Vit Man vara snäll ibland, javisst
dammsuga golven och spela kort
med barnen i Helgen.

Vit Man vara på för jävligt humör
och svära fula ord
många dagar.

Vit Man inte tåla slarv.
Vit Man inte tåla stekad Mat.
Vit Man inte tåla Dum mening.
Vit Man får stora Anfall
snubbla barnens pjäxor.

Vara Vit Mans slav.

Föda Annan Mans barn.
Föda Vit Mans barn.
Vit Man taga hand
Bekosta alla barnen.
Aldrig bliva fri Stora Skuld
till Vit Man.

Vit Man tjäna Lön på sina Arbete.
Vit Man köpa Saker.
Vit Man köpa hustru.

Hustru diska sås.
Hustru koka lort.
Hustru sköta grums.
Vara Vit Mans slav.

Vit Man tänka många Tankar bliva tokig?
Vara Vit Mans slav.
Vit Man supa full slå sönder Saker?
Vara Vit Mans slav.

Vit Man tröttna gammalt bröst gammal mage
Vit Man tröttna gammal hustru
ber fara åt Helvetet?
Vit Man tröttna Annan Mans barn?

Vara Vit Mans slav.

Komma krypa knäna
tigga
vara Vit Mans slav.

aug 26

Månadens feminist: Sook-ja Hong

Sook-ja Hong

Kort fakta

  • Född 1933 i Seoul.
  • Hon var Sydkoreas första kvinnliga diplomat 1965.
  • Hon var även Sydkoreas första kvinnliga presidentkandidat 1987.

Sook-ja Hongs feministisk gärning

Sook-ja Hong är nog för det flesta i Sverige tämligen okänd. Hon är en sydkoreansk författare, professor och feministisk aktivist. Som barn fick hon tidigt insikt i ojämställdheten mellan könen. Efter hennes födelse blev modern hårt ansatt för att hon inte fött någon pojke. Bland annat ville man att maken skulle skaffa sig en konkubin. Sook-ja Hong fick senare en lillebror, men hon levde alltid med vetenskapen om könens olika värde.

Hon läste vid Donggukuniversitetet i Seoul och senare på Boston University. Efter examen i Boston började hon jobba för det koreanska utrikesdepartementet. 1965 blev hon vicekonsul på Sydkoreas konsulat i New York. Det var första gången i landets historia som en sådan post gått till en kvinna.

1987 var det presidentval i Sydkorea och det är sedan dess som landet betraktats som en demokrati. Sook-ja Hong  ställde upp i presidentvalet för det socialdemokratiska partiet, ett parti hon varit med och startat. Hon hade inte så stor chans och det var män som fick mer medieutrymme än hon. När hon lämnade valkampanjen sa hon att hon inte haft för avsikt att bli vald utan hon ville göra ett politiskt statement (källa Wikipedia). Hon sa att hon visste att det socialdemokratiska partiet inte var tillräckligt starka och att Sydkorea var för mansdominerat samhälle för att en kvinna skulle kunna bli vald till president.

Sook-ja Hong har vigt sitt liv till att kämpa för kvinnors rättigheter. Hon har varit pionjär på många sätt, men Sydkoreas första president var en annan kvinna (som det senare skulle bli kontroverser kring och som skulle avsättas, men det är en annan historia).

Sook-ja Hong och jag

Jag googlade sydkoreanska feminister inför seminariet om feminismen i Sydkorea på bokmässan. Sook-ja Hong kommer såklart inte, men det vari roligt att läsa på lite om en förgrundsfigur för jämställdhetssträvan i Sydkorea. Hon verkar helt klart vara en häftig person och det ska bli intressant att höra om hon nämns på seminariet.

aug 25

Recension: Lövestam, Sara; Tillbaka till henne; 2012

Tillbaka till henneJag vet inte varför jag aldrig har läst Sara Lövestams Tillbaka till henne. Boken har stått i bokhyllan, men det är väl de knappt 600 sidorna som avskräckt lite. Nu föreslog jag att vi skulle läsa den i min feministiska bokcirkel och då fick jag äntligen tummen ur!

Hanna lever i nutid i Stockholm. Hon är missnöjd med det mesta i livet, men får lite nytt liv då fyra föremål kommer till henne; ett par glasögon, ett par skor, en linjal och en brosch. Hon får för sig att de hänger ihop och börjar gräva i varifrån de kommer. Hon börjar med glasögonen. De leder henne till en auktionshandlare som hjälper henne med sökandet.

Signes liv får vi följa från 1906. Hon är lärarinna i Tierp och vän med Anders. När hon träffar rösträttskvinnan Anna förändras hennes liv. Hon och Anna inleder ett kärleksförhållande och Signe är lycklig fram till att Anna avslöjar att hon ska gifta sig med Anders. Ju mer sökande Hanna och auktionsförrättaren Erik gör, desto närmare kommer de Signes liv. Vem var hon och vad hände henne?

En stor del av boken handlar om rösträttskampen i början av förra seklet. Det är också en bok om sexuellt utanförskap i en tid då homosexualitet var förbjudet. Sara Lövestam har fångat det oerhört fint. Dessutom har hon, som skrivit flera grammatikböcker, på ett fint sätt fått med språket på ett hörn. Där är en bland annat en stavningsreform som kvinnorna diskuterar i sina brev, men språket och språkhistoria är närvarande i hela boken.

Tillbaka till henne är en helt underbar bok som inte alls känns som den stora tjocka tegelstenen den är. Jag älskar hur karaktärernas personligheter växer fram och hur sympatin för den så negativa Hanna blir större ju längre jag läser. Historierna om Signe och Hanna växeldrar, ibland var det mest spännande att läsa om Signe och ibland om Hanna. Det enda som jag önskar är att jag läste förkaptilena om sakerna Hanna kommer över lite noggrannare. Det var inte en helt stark inledning och jag fick inte fokus förrän jag fick läsa om Hanna och Signe.

Det ska bli kul att diskutera boken i min bokklubb om några veckor!

Läs mer: Adlibris, Bokus, Västmanländskan, Som ett sandkorn, Stories from the city

aug 24

Recension: Davies, Kate; På djupet; 2019

På djupetKate Davies är högaktuell med boken På djupet som kom ut både på svenska (Norstedts) och originalspråk i år. Davies kommer också att besöka bokmässan i september. Jag vet att många älskat boken men att många också tyckt att den innehåll för mycket sex, så jag var rätt så spänd på vad jag skulle trycka om den.

Julia har inte haft sex på tre år. När hon äntligen lyckas ha det igen är det ett fruktansvärt ligg och hon funderar på att gå i celibat för alltid. På en fest blir hon uppraggad av en tjej och hon bestämmer sig för att testa det där med att vara lesbisk. Hon upptäcker att det är det hon aldrig vetat att hon längtade efter. Hon går all in för sitt nya lesbiska liv och träffar Sam, en kvinna som både är polyamorös och tycker om SM-sex. Julia vill inte vara fördomsfull och försöker hänga med så gott det går i relationen. Julias bästa kompis Alice blir bekymrad, men när hon påpekar att Sam kontrollerar Julia, vill Julia inte höra på det örat.

På djupet marknadsförs lite som en bok om att bli lesbisk, men det är egentligen inte det som står i fokus. Det är inga dramatiska scener eller folk som sviker. Nej, På djupet handlar om att hamna i en destruktiv relation. Som nyutkommen lesbisk är Julia extra sårbar. Hon vill inte verka oerfaren och hon vill snabbt smälta in i sin nya miljö. Jag tycker att det är fantastiskt bra skildrat och boken berör mig verkligen.

De som läst eller försökt läsa boken inte klarar av de explicita sexscenerna kan jag förstå till viss del. Det är mycket sex och det är mycket konkret. Jag har dock läst så mycket feministisk erotik att jag blivit van. Sexscenerna må vara mycket ingående beskrivna, men trots det tycker jag att de lämnar lite åt fantasin och det känns varken som en lesbisk instruktionsbok eller som om någon försöker berätta allt.

Jag tycker att en stor behållning av boken var de fina vänskapsrelationerna. Julia och hennes lägenhetskompis Alice var den djupaste, men det finns många fler. Julia har en fina relation till sina arbetskompisar, sina nyfunna lesbiska vänner samt till Alice sambo Dave. Sedan fick jag grunderna i fisting och det var ju, tja, intressant.

Läs mer: Adlibris, Bokus