Feministisk kanon

Feministisk litteraturkanon

Kanonen består av 49 böcker + Det andra könet av Simone de Beauvoir. Juryn som satt samma listan är: Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap vid Helsingfors universitet, Karin Olsson, kulturchef på Expressen, Anna Wåglund, kommunikationschef på Stockholms Stadsbibliotek, Mia Latvala, bokbloggare och bibliotekariestudent, Hanna Lager, redaktör för Feministbiblioteket.

Böckerna är listade i kronologisk ordning:

500-talet f Kr Dikter och fragment – Sapfo (Grekland)

1792 Till försvar för kvinnans rättigheter – Mary Wollestonecraft (Storbritannien)

1839 Det går an – Carl Jonas Love Almqvist (Sverige)

1847 Jane Eyre – Charlotte Brontë (Storbritannien)

1856 Hertha – Fredrika Bremer (Sverige)

1869 Förtrycket av kvinnorna – John Stuart Mill (Storbritannien)

1879 Ett dockhem – Henrik Ibsen (Norge)

1885 Pengar – Victoria Benedictsson (Sverige)

1890 Den gula tapeten – Charlotte Perkins Gilman (USA)

1910 Pennskaftet – Elin Wägner (Sverige)

1916-25 Samlade dikter – Edith Södergran (Finland)

1923 Arbetsbiens kärlek – Alexandra Kollontaj (Sovjetunionen)

1929 Ett eget rum – Virginia Woolf (Storbritannien)

1930 Av samma blod – Agnes von Krusenstjerna (Sverige)

1934 Kris – Karin Boye (Sverige)

1936 Mor gifter sig– Moa Martinson (Sverige)

1945 Pippi Långstrump – Astrid Lindgren (Sverige)

1949 Det andra könet – Simone de Beauvoir (Frankrike)

1962 Den femte sanningen – Doris Lessing (Storbritannien/Rhodesia)

1963 Den feminina mystiken – Betty Friedan (USA)

1963 Glaskupan – Sylvia Plath (USA)

1969 Mörkrets vänstra hand – Ursula Le Guin (USA)

1970 Den kvinnliga eunucken – Germanine Greer (Storbritannien/Australien)

1973 Samlade dikter – Sonja Åkesson (Sverige)

1973 Fräls oss ifrån kärleken – Susanne Brøgger (Danmark)

1973 Rädd att flyga – Erica Jong (USA)

1974 Häxringarna – Kerstin Ekman (Sverige)

1975 Män kan inte våldtas – Märta Tikkanen (Finland)

1975 Älskarinnorna – Elfride Jelinek (Österrike)

1976 Det mest förbjudna – Kerstin Thorvall (Sverige)

1976 Vinterbarn – Dea Trier Mørch (Danmark)

1976 De fem härskarteknikerna – Berit Ås (Norge)

1977 Egalias döttrar – Gerd Brantenberg (Norge)

1977 Kvinnorummet – Marilyn French (USA)

1978 Århundradets kärlekssaga – Märta Tikkanen (Finland)

1982 Purpurfärgen – Alice Walker (USA)

1987 Bübins unge – Mare Kandre (Sverige)

1988 Imamens fall – Nawal el Saadawi (Egypten)

1991 Förbjuden betraktelse – Nina Bouraoui (Frankrike/Algeriet)

1992 Vilda Svanar – Jung Chang (Kina)

1993 Det kallas kärlek – Carin Holmberg (Sverige)

1994 Den mörka kontinenten – Karin Johannisson (Sverige)

1995 Diva – Monika Fagerholm (Finland)

1996 Under det rosa täcket – Nina Björk (Sverige)

1999 Min mosters migrän – Hanne-Vibeke Holst (Danmark)

1999 Ställd – Susan Faludi (USA)

2003 Lila hibiskus – Chimamanda Ngozi Adiche (Nigeria)

2006 Drömfakulteten – Sara Stridsberg (Sverige)

2007 Bitterfittan – Maria Sveland (Sverige)

2008 Utrensning – Sofi Oksanen (Finland)

Läs alla inlägg om feministisk litteraturkanon här.

Lite bilder från när juryn träffades:

Ebba Witt Brattström och Anna Wåglund

Anna Wåglund och Mia Latvala

Karin Ohlsson och Hanna Lager

17 kommentarer

Gå direkt till kommentarformuläret

  1. Biggan

    Tack, hade läst ungefär hälften men blev väldigt inspirerad att läsa fler. Framförallt Den gula tapeten, då Herland/Jungfrulandet tillhör mina absoluta favoritböcker. Väldigt roligt och bra urval. Tack igen kära medsystrar för att ni gjorde detta jobb.

    1. feministbrud

      Åh tack för den fina feedbacken! Och mycket roligt att du blev inspirerad att läsa mer.

  2. Haralampos Karatzas (@HaralamposK)

    Ingen John Fowles? Hmm!

    1. feministbrud

      Kanske nästa gång 🙂

  3. Biggan

    Gula tapeten helt suverän, men Jungfrulandet fortfarande i topp. Ska läsa några till. Tipsar om en bok jag och Irene Ivarsson skrivit, miljö-och hälsovänligt samt feministiskt. ”Grönt är skönt – miljösmart födelsekontroll.” Recito förlag 2012. På antikvariat kanske Bippans och Francines bok finns kvar, ”Din bok om kvinnohälsa och självhjälp”, där jag stulit uttrycket ”En sur fitta är en glad fitta”.

  4. tantaugusta

    Vad kul att se resultatet! Har förvisso bara läst åtta av böckerna men fler lockar måste jag säga. Min mosters migrän. Den läste jag för exakt tio år sedan och den vore roligt att läsa om nu (efter man, hus och barn…). Kommer sannolikt att se helt andra saker i den nu.

    1. feministbrud

      Ja, det kanske jag också skulle ta att göra! Jag läste den för nio år sedan 🙂 Jag jobbar hårt på att läsa alla! Håller på med Vinterbarn just nu. Hade inte hört talas om den innan, men min mamma läste den tydligen på BB när hon väntade mig.

      1. tantaugusta

        Läste om migränen när vi var på bröllopsresa och minns att jag då tyckte mycket om den men kände att ”så där blir det aldrig”. Det var då det ;). Ska se om jag kan hitta den i mina gömmor igen.

      2. feministbrud

        Ja herrgeud 🙂 Jag läste den när jag precis träffat min man. Tänkte samma sak.

  5. Biggan

    Ja min migrän har fortsatt trots livsförändringar, men bra bok. Och alla Dea Trier Mörschs böcker har så fina illustrationer. På nåt sätt så är det spännande med denna kanon för jag kommer ihåg hur livet var då jag läste dessa böcker. Och jag skulle säkert se andra saker idag. Men jag ska i stället läsa dem jag INTE har läst än.

    1. feministbrud

      Ja, jag håller med, jag satsar också på dem jag inte har läst. Det är åtta kvar och jag håller på med Vinterbarn. Håller med om att det är roligt med vackra illustrationer från författare själv!

  6. Irene Iversen

    Hvorfor er ikke noen av de svært gode norske, feministiske skjønnlitterære forfatterne (før og etter Gerd Brantenberg) med i deres kanon? Jeg kunne nevne flere, men mener at i alle fall Amalie Skram, Cora Sandel, Torborg Nedreaas burde være representert.

    1. Hanna

      Allt är ju en fråga om prioriteringar. Tre norska författare är med i kanonen och Sandel och Skram var med i diskussionerna. Vi kommer nog att utöka så småningom och då är det inte omöjligt att fler norska författare kommer med! Men jag tar gärna emot tips på bra feministiska norska författare. De du nämnt ovan har jag redan läst. Finns det fler jag borde ha koll på?

      Här kan du se vad jag har läst: http://feministbiblioteket.se/kvinnor-i-varlden/norge/

  7. Ninni

    Använder idag den här listan till att göra en monsterskyltning i biblioteket inför internationella kvinnodagen!

    1. Hanna

      Åh vad roligt att höra! Du får jättegärna ta en bild och skicka så kan jag lägga ut den.

  8. Caro

    Åh vilken fantastiskt inspirerande lista! Några har jag läst, men har väldigt många kvar. Vilket mål!

    1. Hanna

      Vad roligt att du tycker det! Det är meningen att fungera som inspiration.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kan använda följande HTML etiketter och attribut: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>