dec 08

Lucka 8: Moa Martinson

Moa Martinson

Moa Martinson är vår kanske största proletärförfattare. Hon debuterade 1928, men var under flera år ganska bortglömd. Hon återupptäcktes av kvinnorörelsen på 1970-talet och Ebba Witt-Brattström skrev en avhandling om henne och hennes författarskap 1987. Moa var socialist och skrev mycket i tidningen Arbetaren.

När jag gick i skolan fick jag givetvis läsa om Harry Martinson, men inte om Moa. De var gifta under några år på 20- och 30-talen och äktenskapet skildras i Ivar Lo Johanssons bok Tröskeln. Han var god vän med de båda. Det känns mycket typiskt att man så sent som början på 90-talet väljer att bara uppmärksamma den ena av dem, när de båda hade fantastiska författarkarriärer.

Mor gifter sig från 1936 är en av Moa Martinsons mest kända böcker. I den skildrar hon en faderlös flicka som får en styvfar genom sin mammas nya äktenskap. Boken är den första i en romansvit på tre böcker (jag har bara läst den första delen). Familjen är fattig och styvfadern super bort familjens pengar. Boken fokuserar mycket på kvinnlig vänskap och är en reaktion på pojkromaner som fanns många av vid den här tiden.

dec 07

Lucka 7: Karin Boye

Karin Boye

Karin Boye är en av Sveriges mest älskade poeter och även hon dog ung (många jag skrivit om hittills i den här kalendern gjorde det). Hon valde att ta sitt liv 1942, 40 år gammal. Karin Boye gifte sig med en man, men när äktenskapet tog slut valde hon att leva med sin homosexualitet och därmed har forskarna inte behövt grubbla över vilken läggning hon hade.

Det är inte bara för sin diktning som hon blivit känd. Hon skrev boken Kallocain 1940, som skulle kunna sägas är en föregångare till George Orwells 1984. Det är en skrämmande framtidsskildring om en man som hittar en drog som gör att alla talar sanning, även sina innersta tankar. Detta är oerhört värdefullt för den totalitära staten. Hon lär ha hittat influenser till boken både från Nazityskland och Sovjetunionen.

Var hon inte känd innan (det var hon visserligen), så blev hon än mer känd under fotbolls-VM 1994. Förbundskapten Tommy Svensson läste hennes kanske mest kända dikt till spelarna för att få dem att finna den rätta känslan:

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd –
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.

dec 06

Lucka 6: Agnes von Krusenstjerna

Agnes von Krusenstjerna

Idag ska jag skriva om en kontroversiell författare. Agnes von Krusenstjernas von Pahlen-svit ansågs oerhört omoralisk när den kom ut i början på 1930-tralet. Böckerna ledde till fejden som kom att kallas von Pahlenfejden och som handlade om litteraturens relation till samhällets moral. Böckerna innehöll både homosexualitet och sexuell relation mellan syskon. Författare på hennes sida var bland annat Eyvind Johnsson, Karin Boye och Torgny Segerstedt.

von Pahlenfejden nådde sin kulmen 1935, efter att hela sviten hade publicerats. Efter det skrev Anges von Krusenstjerna en ny romansvit som aldrig avslutades. Hon avled 45 år gammal 1940 efter att ha diagnostiserats med hjärntumör. Under sitt liv led hon också mycket av psykisk ohälsa.

Det är för böckerna om fröknarna von Pahlen som Agnes von Krusenstjerna är mest känd. Hon skrev även andra romansviter och den första var en utvecklingsroman om en flicka i överklassmiljö. Jag har läst Fröknarna von Pahlen och det är sju böcker om kvinnor som formar sina liv utan män, vilket måste ses som oerhört feministiskt för sin tid. Böckerna gavs ut 1930-1933.

dec 05

Lucka 5: Edith Södergran

Edith Södergran

Nu kommer vi till den första finlandssvenska författaren i årets kalender. Edith Södergran är en av det största svenskspråkiga poeter som världen skådat. Hon var också en av de första svenskspråkiga modernisterna. Hon debuterade som 24-åring 1916 med diktsamlingen Dikter och hon skulle ge ut fyra diktsamlingar under sitt liv. Hon dog när hon bara var 31 år i tuberkulos.

Edit Södergran hade ett nära förhållande till sin mamma, som ska ha kommit från en släkt där kvinnans ställning var stark. Modern var den som läste dotterns dikter först. De dikter Edith skrev var ofta kopplade till kvinnofrågor och i debutsamlingen finns den kanske mest kända dikten med. Raderna nedan har ni säkert läst flera gånger:

Du sökte en blomma
och fann en frukt.
Du sökte en källa
och fann ett hav.
Du sökte en kvinna
och fann en själ –
du är besviken.

Det var inte bara skrivande som intresserade Edith Södergran. Hon ägde också en kamera och tyckte om att fotografera. Nedan kan ni se en bild av ett vinterlandskap i Raivola i Karelen, dit familjen flyttat från S:t Petersburg, där Edith är född. Det finns oerhört mycket forskning om hur hennes dikter ska tolkas och vilka politiska sympatier hon hade. Jag rekommenderar den långa Wikipedia-artikeln om henne, om du vill veta mer.

Vinter i Raivola av Edith Södergran

dec 04

Lucka 4: Elin Wägner

Elin Wägner

Elin Wägner är en av mina författarfavoriter. Hennes böcker Pennskaftet och Norrtullsligan, om unga yrkesarbetande kvinnor i Stockholm är helt fantastiska. De är skrivna runt 1910 och känns betydligt mer moderna, om det inte vore för avsaknaden av rösträtt för kvinnor, som är ett viktigt trema i böckerna. I senare böcker är det Småland som står i centrum av hennes litteratur. Hon bodde i Stockholm i början av sin karriär, men efter sin skilsmässa bosatte hon sig i Småland.

Det var inte bara Elin Wägners bokkaraktärer som var rösträttsskämpar och kvinnorättsskämpar i stort. Även hon själv var engagerad för kvinnors rättigheter och var en av dem som startade medborgarskolan på Fogelsta för att utbilda kvinnor som nyligen fått rösträtt i politik. Hon var journalist och arbetade bland annat på Dagens Nyheter. På 20-talet var hon chefredaktör för kvinnotidskriften Tidevarvet, som gavs ut av Frisinnade kvinnors riksförbund (idag Liberala kvinnor).

När Selma Lagerlöf gick bort 1940, fick Elin ta över hennes plats i Svenska Akademien. Hon skrev även en biografi över hennes liv som fick stor uppmärksamhet då. Jag fick inte läsa om henne när jag gick i skolan och vi läste om Sveriges mest kända författare. Det är konstigt tycker jag idag. Nu finns det åtskilliga biografier som tar upp hennes liv och gärning och det förtjänar hon verkligen!

dec 03

Lucka 3: Selma Lagerlöf

Selma Lagerlöf

Det finns såklart hur mycket som helst att skriva om Selma Lagerlöf, vår kanske allra främsta författare genom tiderna, men jag ska försöka begränsa mig. Nobelpriset i litteratur fick hon redan 1909 och hon har skrivit många böcker som räkans till den svenska litteraturskatten. Min personliga favorit är Kejsarn av Portugallien och den mest lästa posten om Selma här på bloggen är den om novellen Spökhanden.

1881 romandebuterade Selma Lagerlöf med Gösta Berglings saga som är en skröna om livet i Värmland. Vid den här tiden försörjde hon sig som lärare, men hon kunde säga upp sig från sin tjänst 1895 för att på heltid försörja sig på sitt författarskap. Efter en resa till mellanöstern skrev hon Jerusalem, som fick vamrt mottagande och vi vet ju alla att hon skrivit boken om Nils Holgersson som är oerhört känd i hela världen.

1909 blev Selma Lagerlöf den första kvinna att motta Nobelpriset i litteratur. För pengarna hon fick köpte hon tillbaka sitt älskade Mårbacka, som idag är ett museum för hennes liv. Vid sin sida genom livet hade hon Valborg Ohlander, men eftersom homosexualitet var förbjudet vid den här tiden och Selma är en av våra allra största författare, har många litteraturhistoriker inte tagit i frågan om hennes kärleksliv.

dec 02

Lucka 2: Victoria Benedictsson

Victoria Benedictsson

Victoria Benedictsson levde ett kort liv från 1850 till 1888 då hon valde att ta sitt liv. Eftersom kvinnliga författare inte var jättepopulärt på den här tiden skrev Victoria under pseudonymen Ernst Ahlgren. Böcker som är utgivna av henne idag bär hennes riktiga namn.

Victoria Benedictsson skrev om kvinnor och äktenskap och var tidigt en feministisk röst, även om det ordet knappast användes på den tiden. I hennes kanske mest kända bok Pengar skriver hon om sina egna erfarenheter av att nekas åka till Stockholm för att tjäna egna pengar. Trots att hennes författarperiod inte var särskilt lång, räknas hon som en av 1880-talets främsta författare.

Det finns mycket litteratur om Victoria Benedictsson och det är omdiskuterat om varför hon valde att dö. En förklaring kan vara sitt förhållande med den danska litteraturkritikern Georg Brandes. Hon var också fast i ett olycklig äktenskap och var förbannad över de orättvisor som fanns mot kvinnor, som innebar mer inskränkta liv än mäns. Självmordet med en rakkniv inspirerade den samtida författaren August Strindberg och pjäsen Fröken Julie.

dec 01

Lucka 1: Hedvig Charlotta Nordenflycht

Hedvig Charlotta Nordenflycht

Julkalendern 2022 startar med en fantastisk svenskspråkig författare som jag faktiskt inte har fått tummen ur att läsa (än). Hedvig Charlotta Nordenflycht var en feministisk författare som gav ut sin första bok 1736 och blir därmed först ut i den här kalendern.

För Hedvig Charlotta Nordenflycht var kvinnors skrivande och läsande viktigt. Hon ansåg också att kvinnor skulle vara mer jämställda män och att kvinnor skulle vara myndiga. Hon skrev för kvinnor och om kvinnor, vilket för den här tiden var tämligen ovanligt. Det här var när upplysningstiden hade börjat och saker och ting förändrades i samhället och Hedvig Charlotta var i allra högsta grad en del av den utvecklingen.

Som författare skrev Hedvig Charlotta mest poesi och det är för sina dikter som hon blivit känd för eftervärlden. Så sent som 2020 kom en av hennes böcker ut i nytryck. Det är boken Den sörjande Turtur-Duvan, som hon skrev efter att hennes make dött, som N/L:s poesibibliotek gett ut.

nov 30

Mörker och snökaos – novembersummering 2022

Taxinge julmarknad 2022

November var mörker och tappade sugar och avslutades med ett praktfullt snökaos som lamslog det mesta och som gör att vi måste laga ett balkongräcke och ett cykelskjul. Snön regnade ju heller inte bort, så snö kommer att ligga kvar länge. Vi besökte Taxinge slott när snön började falla och det var ju stämningsfullt om inte annat. Och bara planeringen gjorde att vi fick tummen ur och bytte däck.

Sista helgen valde jag att lämna alla snöhögar och åka på kryssning med kollegor från hela Sverige. Det var dränerande på energi på ett sätt, men i det långa loppet gav det mig massor. Det kostar på att vara 45 och stänga baren halv fyra, speciellt som man fick för sig att gå upp och äta frukost klockan åtta. Men alla samtal, härlig dans och god mat kommer jag bära med mig länge.

Min läsning

Jag har tittat för mycket på TV i november, men ändå läst en del. Jag läste tyvärr inte en rad på båten, men jag är egentligen inte förvånad. Just i skrivandets stund är jag inne i en period när ingen bok jag har igång lockar, så jag måste göra något åt det. Annars riskerar december att bli en dålig läsmånad.

Läsa jorden runt: Jag ska läsa böcker från 40 länder och i november blev det ett nytt land, så tre kvar att läsa i december.

  1. Sydkorea

#kaffeochkulturvärlden: Månadens land var Sydkorea och jag läste Yeon-Sun Kwon och deckaren Lemon.

Hyllvärmare: Numera nedlagd utmaning.

Ukraina: Jag har läst Victoria Belims Röda sirener och så har jag påbörjat Ukrainas nationhjälte Nikolaj Gogol. Av honom läser jag den passande boken Ukrainska noveller.

Bokcirklar: Vi läser Löftet av Damon Galgut från Sydafrika.

nov 29

Fotbolls-VM 2022: Läsa från Qatar

Fotbolls-VM i Qatar

Ingen har kunnat vara mig behjälplig med litteratur från och om Qatar. Jag har sett några böcker om VM flimra förbi, men inget som låter riktigt intressant. Det borde ju finnas något, tänker jag, så jag slänger ut frågan igen om en bra bok om Qatar. Det kan handla om fotbolls-VM, men måste inte göra det.

Jag har hittat en skönlitterär bok av Sophia Al Maria, som är född i USA, men har en qatarisk pappa och har delat sin uppväxt mellan USA och Qatar. Det får duga i den här lilla utmaningen att läsa något från Qatar. Boken heter The girl who fell to earth och handlar om hennes uppväxt i Qatar. Det återstår att se hur länge och hur mycket hon har bott där (tills jag läst boken alltså).

Tidigare har jag läst Qatari voices. Det är en antologi med berättelser från och om Qatar. Där är det oerhört blandat med personer som lever traditionellt och konservativt. Jag vet inte alls om detta är representativt för landet i stort, men möjligen från den klass där det finns möjlighet att delta i en antologi som översätts till engelska.

Jag fortsätter att leta, det är ju något av det bästa med jorden runt-läsningen. Rätt som det är hittar man något som är intressant och jag har ju faktiskt nätverk att fråga i numer.