Det dröjde ganska länge innan Mamma Mu introducerades i vårt hem. Jujja Wielanders och Sven Nordqvists speciella ko har nu blivit en av barnets verkliga favoriter. Han pratar inte så mycket, men han säger ofta ”Hej Mamma Mu, är det du? Mu!”. Mamma Mu läser är en underbar berättelse om läslängtan.
Mamma Mu och Kråkan är två udda karaktärer och framförallt ett udda kompispar. Mamma Mu är lugn och mild, men tycker om äventyr, och Kråkan är rastlös och spattig och tycker att allt ska vara som det alltid har varit. Det är lätt att förstå att dessa två har blivit favoriter hos många barn. Sven Nordquists bilder är fantastiska. Bilden nedan är min favorit:
Visst borde det vara såhär härligt med böcker för alla människor? Jag älskar den här bilden och skulle vilja rama in den och sätta den på väggen i sonens rum.
Sofia Karlsson har recenserat Mamma Mu tidigare på bloggen och hon påpekar att Mamma Mu bryter normer, men att författaren aldrig påpekar att det är normbrytande. Det får liksom bara vara. Det gillar jag också. Mamma Mu går inte emot något eller är annorlunda, hon bara är och det är så självklart. I Mamma Mu läser sitter hon lugnt på biblioteket för dit är ju alla välkomna.
Boken Prinsen och pojken är skriven av det äkta paret Isak och Roberth Fearon och handlar om en prins som inte vill ha en flicka utan en pojke som hjärtevän. Boken är tecknad med magnainspirerade bilder. Det känns lite svårt att skriva en recension på den när 
g fastnade för titeln, Malins mamma gifter sig med Lisa, och ville såklart läsa en bok om en annorlunda familjebildning. Boken är skriven av Annette Lundborg och tecknad av Mimmi Tollerup-Grkovic. I den boken står Malin i centrum och hon har en mamma och en pappa och en platsmamma och en plastpappa. När vi träffar Malin ska hennes mamma gifta sig med Lisa, och inte bara det, Lisa har en bebis i magen. Bebisens pappa är Malins pappas pojkvän.
Per Gustavssons prinsessor är fantastiska, rosa eller inte. Jag tycker att det är lite småaktigt att kritisera hans böcker för färgen på omslaget, för det är ju faktiskt vad de rosa prinsessorna gör som är det viktigaste, inte vilken färg boken har.
Stina Wirsén har gjort så många böcker om Nalle och hennes kompisar att det nästan är omöjligt att samla alla. Vems kompis? är från 2010 och behandlar svartsjuka i sandlådan.
Pija Lindebaum skriver barnböcker med genusperspektiv och i Kenta och barbisarna får vi träffa en pojke som inte bara vill spela fotboll, utan också leka med dockor.
De mest kända böckerna för små barn handlar om pojkar. Huvudsyftet med den här bloggen är att lyfta upp böcker av och om kvinnor. I fallet barnböcker så känns det uppdraget ännu viktigare. Ingrid vill bada är en vardaglig bok om ett barn som vill bada. Katerina Janouch och Mervi Lindman har valt en busig flicka som huvudperson i sin bok, som kan fungera som lite stöd för föräldrar vars barn inte tycker om att bada.
Pija Lindenbaums bok Åkes mamma glömde bort är en bok om den stressiga förälderns vardag.
Jag har läst 
Pija Lindenbaums barnbokskaraktär Gittan finns i fyra böcker; 
