jul 10

Nederaas, Torborg; Av måneskinn gror det ingenting; 1947

Av måneskinn gror det ingentingHar man som jag läst nordiska språk, så går det faktiskt att damma av sin gamla kurslitteratur för att finna bra litteratur om och av kvinnor. Jag mindes faktiskt ingenting av Torborg Nederaas bok mer än att jag speedläste den inför hemtentan 1997. Därför läste jag den en gång till.

En man träffar en kvinna och hon följer med honom hem. Han får välja om han vill ha hennes kropp eller hennes själ och han väljer hennes själ. Hon berättar då sin livs historia. Av måneskinn gror det ingenting är en historia om en ung kvinna kärlek till en man som bara vill ha henne på hans villkor i ett samhälle där en kvinna måste vara gift för att räknas. Boken behandlar viktiga frågor som abort, ogifta kvinnors rättigheter och önskade barns rätt att finnas oavsett föräldrar.

Jag tyckte om boken, vilket jag vill minnas att jag gjorde även när den stod på min kurslitteraturlista. Tidigare har jag skrivit om berättartekniker jag stör mig på och då måste jag passa på att lyfta fram formatet i den här boken. Berättelsen är i jag-form och mannen som möter henne fungerar som ramberättare och han skjuter in små kommentarer då och då. Otroligt bra, jag gillar skarpt!

Läs mer: Boken finns på svenska och då heter den Månen ger icke liv. Vid en snabb koll finns ett ex på Stockholms stadsbibliotek. För den som kan tänka sig att läsa på norska finns den att köpa: Adlibris

Andra bokbloggar: Ingrids boktankar, Boktanker

jul 10

Feministbrud på kulturjakt på Landsort

Nu är jag på landet och kopplar av och på två dagar har jag gått den årliga konstrundan här (men vi kom inte åt alla verk pga barnvagnen). Jag tänkte visa er några duktiga kivnnliga konstnärer.

På vår mystiska dimtur genom ön i förrgår såg vi detta ståtliga verk (”titta en snippa”, som vi sa till Hugo). Konsverket heter Quinna och konstnären Ingrid Enarsson. Hon är född 1945 och är bosatt i Skåne. Läs mer på hennes webbplats.

Dessa fina händer i betong kallas Växtkraft och är skapade av Annelie Wallin, en landsortsdotter som numer bor i Stockholm. Här kan ni läsa mer om henne.

Konstnären Anita Brusewitz-Hansson kallar detta verk Vinklar och det är en liten skulptur av en kivnnokropp. Det var lite svårt att med ett foto göra den rättvisa, för att det just var lite mycket olika vinklar. Måste upplevas live! Anita Brusewitz-Hanssons hemsida verkar ligga nere, men här kan ni läsa om henne på Svenska konstnärer.

Här är mina favoriter. Tre konsverk av Britt-Ingrid Persson. Från vänster: Kropp med krets, Samtal med elementpensel och Utvidgning – Sammandragning. Figuren som pratar med en pensel är helt klart roligast. Fantstiskt att få uppleva dessa, som stod på drad nere på ön vid vandrarhemmet. Britt-Ingrid Persson kan du läsa mer om här.

Den här skulpturen gllade jag också väldigt mycket. Även den var lite svår att göra rättvisa på bild. Den heter Jättens kliv och är skapad av Kerstin Ahlgren. Hennes webbplats hittar du här.

Jag rekomenderar starkt ett besök på Landsort. Du tar pendeln från Stockholm till Nynäshamn. Därefter buss 852 mot Torö. På ändstationen Ankarudden går båten Stångskär till Landsort. Du kan också ta dig hit med bil eller egen båt. Säga bara till när du kommer så att vi kan ses!

jul 09

Vebæk, Mâliâraq; Navaranaaq og andre; 1990

Navaranaaq og andreDå var jag äntligen klar med den här boken som jag enbart läste för att jag var sugen på att inkludera Grönland i min Norden-utmaning. Den var inte jättespännande, men jag lärde mig ändå ett och annat, som till exempel att de grönländska kvinnorna inte själva krävde rösträt utan det var något som gavs dem ändå (1948).

är en berättelse om de grönländska kvinnornas historia. Navaranaaq var en kvinna i en legend som var handlingskraftig, men brutal. Enligt Vebæk säger berättelsen mycket om den grönländska kulturen. Idag bygger den grönländska historien inte bara på legender och för att berätta den verkliga historien intervjuar Vebæk grönländska kvinnor. Kvinnorna representerar många olika områden som arbetare inom sälfångsten, politiker, konstnärer och författare. Vi får också en historik över när det var möjligt för kvinnor att utbilda sig på Grönland. Tidigare fanns de bara två möjligheter för kvinnorna, gifta sig eller bli tjänstefolk i danska familjer. Idag är möjligheter mycket större.

Jag antar att när den här boken är återlämnad till Stadsbiblioteket kommer den att åter förpassas till magasinen för att stanna där. Inte nog med att boken är rörig (den är på danska så det är möjligt att jag skulle uppfatta den annorlunda om jag läste på svenska), den är också okorrad och innehålla många stil- och layoutfel (som att halva boken är skriven med svenskt ö och halva med danskt och att kapitlen inte stämmer överens med innehållsförteckningen). Förhoppningsvis finns det bättre böcker som berättar grönländska kvinnors historia.

jul 09

Norden-utmaning: en revidering

Tidigare meddelade jag att jag skulle utmana mig själv och läsa en bok från varje nordiskt land fram till Bokmässan i september, som har ett Norden-tema. När jag började läsa på om nordisk kvinnolitteratur* blev jag mer intresserad och det stannade inte vi en bok. Se själva här på webbplatsen för Nordisk kvinnolitteraturhistoria. Där finns mycket att botanisera bland!

Min nya reviderade Norden-utmaning lyder:
* Läsa minst fem böcker från varje nordiskt land (alternativt om en feminist från det landet, skriven av någon från ett annat land).
* Det måste vara minst två olika författare.
* Minst en bok/ett verk ska vara på originalspråk.
* Läsa minst en bok från de nordiska de självstyrande områdena Grönland, Färöarna och Åland.
* Försöka hitta en bok om eller av samiska kvinnor.
* Uppmärksamma nordiska kvinnor under Veckans feminist, minst två från varje land och gärna en från de andra nordiska områdena.
* Avsluta med en sammanfattning om verk, författare och feminister från varje nordiskt land (redogöra för vad jag läst, vad jag läst tidigare och vad jag kommer att läsa i framtiden).

Sammanfattningsvis: Det lär bli fler turer till Stadsbiblioteket.

* Kvinnolitteratur är inget bra ord eftersom kvinnors författarskap inte utgör ett undantag och därmed inte bör särskiljas från böcker skrivna av män. Dock finns det inget bra ord för det jag menar och därför använder jag det tillsvidare. Vad tycker ni att jag ska kalla böcker skriva av kvinnor och som handlar om kvinnor/har ett feministiskt tema?

jul 08

Jag har semester

Jag har semester. Förutom lite jag måste fixa när jag kommer hem från landet är jag helt ledig fram till den 20 augusti. Det känns hur bra som helst. Vi är två vuxna på ett barn och bara det är semester.

Jag älskar Visby. Synd bara att jag är så uppbokad varje gång jag är där.

Min familj har begett sig till landet, det vill säga Landsort i Stockholms skärgård. Här är familjens skor.

Hugo tog semester från sitt sedvanliga energiska humör och somnade snällt i mammas famn. Semesterfrid.

Idag visade sig inte vädret från sin bästa sida. Spindlarna var nöjdare än oss.

Ön var magisk i dagens dimma. Det kändes nästan som Cameron Higlands; svalt, fuktigt, dimmigt och mystiskt. Vi tittade på årets konstrunda och det fanns en hel del intrassanta verk där. Jag återkommer om det i en sedvanlig kulturjakt.

Nu sitter jag och lyssnar på en isländsk deckare och njuter av språket. Jag läser två böcker i min Norden-utmaning och kommer strax att komma ut med en revidering av den utmaningen. Det finns mycket att skiva om och jag har uppkoppling på landet. Dock prioriterar jag inte alltid att blogga nu när jag väl har semester. Det tror jag ni har förståelse för.

jul 06

Stéenhoff, Frida; Den smala vägen; 1910

Den smala vägenFrida Stéenhoff skrev många dramer under pseudonymen Harold Gote. Den smala vägen skevs 1910, men sattes aldrig upp under Stéenhoffs livstid. 2008 sattes den tillslut upp på Stockholms Stadsteater. Boken är utgiven efter ett samarbete med det feministiska bokförlaget Rosenlarv och Stockholms Stadsteater.

Den smala vägen är en pjäs om kvinnor och barns rätt i samhället. Aina Rosdal vill inte att hon och hennes man ska ta emot ett arv efter Ainas bror. Hon tycker istället att arvet ska gå till broderns oäkta son som bott hos sin far i hela sitt liv. Ainas make vägrar så länge det inte finns ett testamente. Aina ger inte upp och engagerar sig politiskt för oäkta barns rättigheter. Pjäsen slutar med att testamentet återfinns och den oäkta sonen ärver allt samtidigt som maken accepterar förlusten av förmögenheten utan omsvep.

Den uppenbara kritiken i boken är de oäkta barnens rättigheter, men det finns även en kritik mot att kvinnors plats är i hemmen. Flera gånger gör sig Ainas man sig lustig över fruns politiska engagemang och han påpekar också att kloka män har stiftat lagarna och de bör därför inte ifrågasättas. Det är en fantastik pjäs med en medryckande handling. Än en gång blir jag imponerad av en gammal svensk pjäs, skriven av en kvinna som knappast uppmärksammats för mycket i svensk litteraturhistoria, och som nu är utgiven på Rosenlarv förlag.

Läs mer: Adlibris, Bokus

jul 01

Feministbrud goes Almedalen

Nu sticker jag till Almedalen en vecka och tar med min hela familjen. Hela som i mamma och pappa också. Jag har haft huvudet på helt andra ställen och att planera en vecka med spännande seminarier har kommit i sista hand (=blev aldrig av) och det jag vet är att jag ska jobba en hel del när familjen åkt hem och innan dess ska jag försöka att göra spännande saker. En sak vet jag och det är att jag imorgon kl 16 ska jag gå på detta:

Kvinnoförbunden – blåslampa eller falnande glöd?
Arrangör: Talmannens referensgrupp för jämställdhetsfrågor
Tid: måndagen den 2 juli kl. 16.00-17.30
Plats: Värdshuset Lindgårdens trädgårdsservering.
Om seminariet: Samtliga kvinnoförbund eller motsvarande organisationer deltar i panelen och 0ch fil dr. Katarina Barrling, Uppsala universitet är moderator.

Har jag inte bokat en tidig båt på fredagen hade jag gått på det här:

Torskarna runt Östersjön måste stoppas – Hur kan ett ökat samarbete minska sexhandeln?
Arrangör: Folkpartiet Liberalerna/Svenska Folkpartiet i Finland
Tid: Fredag 6 juli 09:00-10:00
Plats: Wallers, Wallers plats 2
Om seminariet: Välkommen till ett samtal med EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) och Finlands justitieminister Anna-Maja Henriksson (Svenska Folkpartiet) om åtgärder mot traffickning runt Östersjön. Moderator: Bonnie Bernström, ordförande Liberala Kvinnor.

Sedan har jag såklart fullt upp på torsdag då¨det är Folkpartiets dag.

I år ska jag inte spela innebandy.

Jag har massor av recensioner på G men de får vänta. Nu får ni hålla till godo med referat från Almedalen. Vi ses lite sporadiskt under hela juli!

jun 30

Bokbloggsjerka v 26

Veckans fråga på Annikas litteratur- och kulturblogg:

Vad läser du just nu?

20120630-090600.jpg

Jag sitter just nu på ett tåg som ska ta mig till Göteborg. Det är tyvärr bara en blixtvisit och jag har inte familjen med mig. Det vankas bröllop och jag ska även passa på att speed-dejta två andra nära vänner.

Min reslektyr: tre böcker, tre författare och tre språk.

Mâliâraq Vebæk Navaranaaq og andre: en bok om de grönländska kvinnornas historia som fanns långt ner i stadsbiblioteks magasin. Vebaek bor sedan länge i Danmark men är född på Grönland. Jag ska erkänna att boken kommer att läsas ut mest på vilja.

Frida Stéenhoff Den smala vägen: ett drama utgivet på det underbara förlaget Rosenlarv. Jag har inte börjat på dem än, men tänkte göra det så fort jag skrivit klart.

Andrea Smith Conquest: en bok om sexuellt våld mot indianska kvinnor i synnerhet och våld mot indianer i allmänhet. Skrämmande bok som för tankarna tillbaka till vår egen historia och tvångssteriliseringar mot ”sinnesslöa”. Den är snart utläst så en recension är att vänta inom kort.

jun 29

Arnberg, Klara, Sundevall, Fia & Tjeder, David (red); Könspolitiska nyckeltexter I-II; 2012

Könspolitiska nyckeltexterKönspolitiska nyckeltexterMakadam förlag har i år gett ut en gedigen samling könspolitiska texter från Carl Jonas Love Almqvists Det går an till Gudrun Schymans talibantal. Med könspolitik menas lagar, regler och förbud som varit könsspecifika eller som påverkat könen på olika sätt. Böckerna innehåller bland annat texter om rösträttsrörelsen (Selma Lagerlöf och Elin Wägner), värnplikten (Verner von Heidenstam och Hjalmar Branting) och kvinnans roll i hemmet och på arbetsmarknaden (Eva Moberg). De senare texterna berör sjuttiotalets kvinno- och mansrörelser (bland annat Grupp 8), invandrarkvinnors situation (Fadime Shaindals tal i Riksdagen) och revolten mot heteronormen (Lukas Moodyssons Fucking Åmål). Alla texter kommenteras och analyseras av en forskare.

Vid en första anblick kände jag att jag bubblade av kritik mot urvalet. Vad gjorde Schymans talibantal i en samling viktiga könspolitiska texter? Jag tycker dock att författarna motiverar urvalet väl. De tidiga texterna hade en direkt påverkan på det politiska läget, medan de senare mer representerar snackisar och olika feministiska inriktningar. Och en snackis var onekligen talibantalet. Dessutom är det ofta använts, utan att folk verkar veta vad Schyman egentligen sa.

Att läsa Könspolitiska nyckeltexter är att bli aningen mer bildad. Många av de äldre texterna är fantastisk spännande att få ta del av. Klara Johanssons satiriska texter om könsstereotypa skrivbord och bläckpennor påminner mycket om dagens genusdebatt om barnkläder och leksaker. 70-talets mansrörelse var en annan för mig intressant ny bekantskap. Jag fick verkligen mina egna fördomar prövade när jag läste om män som ”mjukisar” i Handledning för mansgrupper. Läs texterna och ta till dig, diskutera och läs mer om det som intresserar dig mest.

Läs mer: Adlibris 1 och 2, Adlibris 1, Adlibris 2,  Bokus 1, Bokus 2

Se hemsidan och följ nyckeltexterna på twitter.

jun 29

Tikkanen, Märta; Män kan inte våldtas; 1975

Män kan inte våldtasDen är inte lika hatad som SCUM-manifestet, men om den mest hatade nordiska, feministiska klassiker ska utses så ligger nog Män kan inte våldtas rätt så bra till. Jag hörde talas om den på högstadiet när en kompis, som var feminist redan då, hade läst den och älskat den. Varför jag inte har läst den förrän nu är en gåta.

Män kan inte våldtas, de kan bara straffas. När Tova fyller 40 går hon ut på krogen och följer med en man hem som våldtar henne. Hon bestämmer sig för att inte gå till polisen utan ta saken i egna händer. Hon ska våldta sitt offer och hon ska ta sitt straff. Allt går enligt planerna, fram till polisen kommer och vägrar arrestera henne.

Det är i korta drag handlingen, men boken innehåller också många tankar kring äktenskap, barnuppfostran och manligt och kvinnligt. Enligt Tikkanens självbiografi Två var våldtäkt inget man pratade om vid den här tiden, inte ens i kvinnorörelsen, och det var förmodligen en bidragande orsak till att den var så kontroversiell när den kom. Boken har många viktiga inslag och tankarna kring könsroller och våld mot kvinnor kan kännas igen från idag, men med skillnaden att vi faktiskt har kommit lite längre nu. Annars tyckte jag boken var lite ytlig och det känns som att den är skriven i affekt. Som feministisk klassiker ska den såklart läsas, så gör det om du inte gjort det än!

Läs mer: Adlibris (tillfälligt slut), Boksidan