Panoramabild över stranden i Nida på Kuriska näset i Litauen. Juli 2012.

Idag på självaste långfredagen går fredagsresan till Litauen. En underbar oas tämligen nära oss är Kuriska Näset. Det är ett näs som går från Klaipeda i Litauen till enklaven Kaliningrad i Ryssland. Lite drygt halva näset tillhör Litauen (och resten Ryssland) och längst ner, precis vid ryska gränsen, ligger Nida. Det är en riktig pärla som jag hoppas att ni alla efter det här inlägget vill besöka. Vi var där 2012 med ett barn som inte riktigt var ett år.

Det går båtar från Sverige till Klaipeda om man inte vill flyga, men de är kanske inte så roliga. Bättre är då att ta en båtresa till Riga och därifrån ta sig ner till Klaipeda. Det finns mycket att se på vägen, så det vore verkligen ett bra alternativ. Vi flög till Palanga, en badort norr om Klaipeda via Köpenhamn. Jag kan inte tänka mig att den rutten finns kvar.

2012 gick det utmärkt att ta sig kollektivt från Klaipeda till Nida. Först kunde man ta en färja över som gick ofta och var lätt att ta sig till. Sedan gick det bussar. Nästa gång vi åker hit kommer vi nog ha med bil eller hyra bil. Att ha en flexibilitet på näset skulle göra möjligheterna att se mer betydligt större. Annars tog det en timma till Nida med buss och det gick lätt att åka dit.

Nida i bilder

Hela Nida är fullt med pittoreska hus, många har rum att hyra ut. I detta bodde vi och rummet var enkelt, men fint. Vi kunde köpa frukost i en tämligen välsorterad affär vid torget. När vi kom hit med två stora väskor och en bebis i vagn, frågade värdinnan om hon skulle visa var vi kunde parkera bilen. Hennes min när jag sa att vi kom med bussen var oslagbar.

Omgivningarna är fantastiska! Överallt underbara så hus och gröna parker med massor av blommor och buskar. Näset har två sidor där det ena är en strand och det andra byar på ett pärlband. I mitten finns skog. Idag är skogen fridlyst eftersom näset försvinner om för många träd huggs ner.

Överallt  kan du köpa hantverk eller bär och grönsaker. Jag tror jag köper bigarråer och gula hallon här.

På det lilla torget ligger kommunhuset. Nida är centralorten (fast den ligger längst bort) i kommunen Neringa. Neringa är för övrigt det litauiska namnet på Kuriska Näset. Nida är verkligen inte stort, men det fanns 2012 tre finkrogar, en pizzeria och några fler krogar med bra litauisk mat. Det fanns en tämligen välsorterad mattaffär och en övervåning med prylar som ofta brukar finnas på Ica Maxi och liknande ställen (kläder, husgeråd, badringar med mera). Sedan fanns det, som jag skrev ovan, en mängd olika stånd där du kunde köpa muggar, handdukar, smycken mm mm.

Det finns en strandpromenad! Just på den här stranden skulle jag dock inte bada (såg ingen annan göra det heller). Här finns utsikt (om det är bra sikt) mot litauiska fastlandet och här finns hamnar med båtar. Stranden ligger på andra sidan näset genom skogen.

Skogen mellan byn och stranden är märkt av väder och vind. Det ligger ett stort hotellkomplex mellan byn och stranden, men det är ett ganska stort område att det finns mycket orörd natur också.

Stranden är fantastisk! Det var lite dåligt väder när vi var här, men vi badade ändå. Om ni ser att det är sol på andra bilder kan jag säga att vädret var mycket omväxlande och det gick inte riktigt att planera efter det. Här skulle jag gärna stanna en vecka och gå till den här stranden varje dag. Det får bli snart känner jag, för mina barn är stora nog nu.

Det här var en underbar restaurang! Huset var ett fult sovjetbygge, men den här terrassen var helt underbar. Resten av inredningen var också fin. Vi hade en liten bebis och det blåste lite väl mycket för honom, så vi fick sitta inne. Utsikten är magnifik. Det sandiga ni ser i fjärran är de stora dynorna, en av de stora sevärdheterna i Nida.

Stora dynorna. Du får gå upp för en miljon trappor (känns det som), men väl uppe är det värt allt. Du ser över till fastlandet och åt ett annat håll kan du se ryska gränsen. Det finns många fina promenadstråk här uppe genom sand och buskage. Vi tänkte först inte gå upp för att vi hade Hugo med, men så gick Andreas och hämtade vår bärsele så att vi kunde gå upp. Så glad att vi gjorde det!

Här är kanske vår roligaste familjebild ever. Två glada och en sur på toppen av Stora dynorna.

Kultur i Nida

Nida har en stor kulturattraktion – Thomas Manns sommarhus. Författaren och nobelpristagaren Thomas Mann var i Nida 1929 och blev så hänförd av landskapet. Han byggde sig en sommarstuga i Nida som stod klar sommaren 1930. Där tillbringade han tre somrar innan nazisterna tog makten och han emigrerade.

Huset ligger på en helt underbar plats! Det är också byggt enligt samma stil som de gamla fiskarstugorna på näset. Hade jag haft en sådant plats att skriva på hade jag helt klart funderat på att bli författare. Huset är ett museum sedan 1996 och det är lika mysigt inuti som man skulle kunna hoppas på med tanke på hur det ser ut utanför.

Det finns ett museum till i Nida, eller fanns 2012. Ett av det underbara husen är ett museum över hur fiskehusen såg ut förr. Dagen vi var där ösregnade det och i förgrunden ser ni min man med ett rosa paraply som inte hjälpte mycket den här dagen då det även blåste massor.

Det fanns ett bibliotek i byn! Jag var tyvärr inte inne.

Har du tur kan du få se och lyssna på gatumusikanter!

Litteratur från Nida eller Kuriska näset är nog inte jättelätt att finna. Thomas Mann har jag redan nämnt, men tror inte att någon av hans böcker utspelar sig i Nida. Det finns en novell i Litauen berättar, men eftersom jag inte har boken här i mitt andrahandsboende, kan jag inte ta fram författare och titel (och jag fann inget när jag googlade).