Jag fick upp ögonen för den costaricanska poeten Ana Istarú när jag läste detta inlägg på bloggen Narrativa. Efter den här introduktionen av författaren ville jag genast läsa mer: I sina texter konfronterar hon den rådande synen på kvinnors sexualitet inom den latinamerikanska kulturen, där den katolska mytbildningen kring Horan och Madonnan ligger som grund. En av Istarús böcker är översatt till engelska, men den går inte enkelt att få tag på i Sverige. Jag fick då som vanligt hålla till godo med vad jag fann på nätet. Denna recension avser dikterna jag funnit här, här och här.
De dikter jag läst av Ana Istarú är lättillgängliga och mycket engagerande. Jag blev nästan lite ledsen när jag läste dikterna eftersom jag förstod att jag kanske inte skulle få läsa något mer av henne. Den av dikterna som tydligast visar på konfrontation av den rådande synen på kvinnans sexualitet är Open up, genitalia och här ett ett smakprov ur den:
Open up, genitalia
like a consenting flower
Undo the latches of your retreat
allow
the suffering swimmer to escape,
stop, don’t hold back
your fragile prancing,
open up with courage
like a balcony that emerges over the air
and shows off its geraniums.
De var all i lite samma stil och budskapet gick tydligt fram. Ibland när jag läser poesi (och annan litteratur också för den delen) från andra världsdelar kan jag känna att det finns en dimension som jag missar. Det gör det inte här. Jag förstår och jag berörs på djupet. Jag får nog ta och försöka leta rätt på boken Fever Season and Other Poems, för jag vill ha mer!
Idag har jag bara skrivit en recension, 
Ung i Grönland – ung i världen är en novellsamling med tio noveller skrivna av unga grönländska författarämnen, utgivna av Kabusa förlag. De berättar om ungas tillvaro på Grönland och hur de försöker få livet att gå ihop. Tonårsproblemen är inte typiska för just Grönland, utan känns nog igen av människor från hela världen. Men med tanke på antalet alkoholister på Grönland så är det nog ingen slump att problem med alkoholiserade föräldrar förekommer i flera noveller.
Ann-Christine Magnusson har skrivit tre böcker om nallen Bumbum och hennes pappa; Bumbum bygger en snögumma, Bumbum åker fort och Bumbum klättrar högt (Olika förlag). Böckerna är illustrerade med foton på gosedjurr. Bumbum är en flicka och hon är tuff och busig men också lite rädd när det blir läskigt, med andra ord precis som de flesta barn är. Jag älskar den här typen av könsneutrala barn i barnböcker, som ändå får vara ett kön. Jag tycker att en mångfald av personer och egenskaper i barnlitteraturen är det viktigaste och i nalleflickan Bumbum kan många barn känna igen sig, men framförallt är det inte så som flickor brukar porträtteras.
Nu är det tillräckligt många som har påpekat att feministbiblioteket borde uppmärksamma science fiction att jag måste göra något åt det. Hittills har mitt sf-läsande typ begränsats till Margaret Atwood och Ayn Rand. Har max läst tre-fyra böcker beroende på vilka som räknas till genren.
