Recension: Amat, Nuria; Det mest privata; 1997

Det mest privataNuria Amat kommer till bokmässan i år och när jag såg att hennes bok Det mest privata fanns på svenska så gick jag till bibblan och lånade den. Hon är dessutom från Barcelona och får därmed avsluta min semesterutmaning.

Boken handlar om en kvinna som vuxit upp utan mor mitt emot ett mentalsjukhus i Barcelona. Familjen är mer eller mindre dysfunktionell eftersom de inte lyckas finna ett sätt att leva tillsammans efter moderns död och faderns sätt att lindra sorgen för sin dotter är att leda in henne i böckernas värld. Böckerna blir hennes galenskap och mentalsjukhuset som ligger mitt emot deras hur kommer längre in i boken att smälta samman mer och mer med huset de bor i.

Det låter rörigt och det knepigt och det var det också. Det var stundvis en bra bok, men jag tappade tråden efter ett tag och det kändes som att det kvittade hur den slutade och det är inget gott betyg. Ibland kan lite speciella böcker med speciell berättarteknik bara bli konstiga och så kände jag om den här. Trots besvikelsen ska det bli spännande att få lyssna till Amat på bokmässan.

(Jag tänkte skriva att jag nog inte är så sugen på att läsa något mer av Amat, men så läste jag att bloggen Böcker emellan inte tyckte om Det mest privata men älskade Drottning av Amerika, så kanske ska jag försöka med den!)

Läs mer: Adlibris, Bokus, GP, SvD

1 ping

  1. […] detta seminarium kommer Núria Amat, som jag läst. Hon är dessutom feminist så det finns all anledning att återkomma till henne. […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.