Jag fick många kommentarer på mitt inlägg om Eric Amarillos låt Om sanningen ska fram. Jag tänkte först skriva något mer, men så blev det en krönika i Tidningen NU istället. Här kommer den i sin helhet. Fortsätt gärna debatten här.

Om sanningen ska fram

Den nya manligheten verkar vara något som män har svårt att förhålla sig till. En man ska vara trygg och omhändertagande och vara beredd att kunna försörja sin kvinna, samtidigt som han väntas kunna gråta och ta halva föräldraledigheten. Allt detta illustreras i årets sommarplåga Om sanningen ska fram med och av Eric Amarillo.

Vid en första genomhörning av låten är det lätt att tro att det är fråga om en ironisering av hur raggandet går till på krogen. Textrader som om jag inte är så matcho, men försvarar dig ändå eller om jag är säker på mig själv, men aldrig är för självgod, vittnar på ett humoristiskt sätt om en osäkerhet som säkert många killar känner och som visar på det absurda i de krav som män kan känna av i raggningen på krogen. Det är såklart dragit till sin spets och många andra textrader i låten skulle lika gärna vara skriven av en kvinna. Om jag inte är så svartsjuk, inte håller dig så hårt eller om jag alltid håller med dig, fast jag tycker du har fel är rader som jag själv skulle kunnat ha författat när jag var singel och raggade på krogen. När jag hörde låten första gången skrattade jag gillande.

Nu stannar det tyvärr inte där. När jag läste en intervju med Eric Amarillo i DN (17/6 2011) förstod jag att han är som många gnälliga antifeminister. Hans poäng är att alla tjejer får ligga och killar har det otroligt svårt att passa in eftersom att det är mängden testosteron som avgör vilken man som får ligga.

Jag tycker att det är viktigt att diskutera den nya manligheten och vilka konsekvenser en mer jämställd syn på könsroller för med sig. Jag förstår att många män känner en vilsenhet och man ska inte sticka under stolen med att det finns många kvinnor som är ambivalenta i hur de ställer sig till ett uppluckrande av de traditionella könsrollerna. Det finns kvinnor som vill leva ett rikt lyxliv och när det har funnit den rätta blir det helt tagna på sängen av att den rika maken inte tänker ta halva föräldraledigheten. Det finns kvinnor som kräver full jämställdhet och sedan sitter och väntar och väntar på det perfekta, romantiska frieriet. Det är klart att det måste känna svårt att passa in när man som man ges sådana dubbla signaler. Men för att kunna diskutera denna nya situation kan vi inte hamna i ett läge där vi utgår från att alla tjejer får ligga och att killar som inte kan spelet får gå hem ensamma, för så ser inte riktigt verkligheten ut.

Både feminister och antifeminister kan lätt glida in på att det är mest synd om det ena eller det andra könet, men jag tror att det är svårt för alla när det kommer till att hitta en partner, eller för den delen, bara någon att dela natten med. Förmodligen stämmer de empiriska, ovetenskapliga undersökningar som många gjort på krogen att kvinnor har lättare att få napp. Detta kan bero på många saker, men en orsak är säkert att kvinnor är aningen återhållsamma på raggningsfronten eftersom vi är uppfostrade med att inte ta så mycket plats och hålla på oss. Män kan kosta på sig att vara urskiljningslösa utan att riskera att få en slampa-stämpel på sig. Men trots det är saken inte så enkel som att alla tjejer får ligga.

Krav finns på både män och kvinnor och kraven kan kännas ouppnåeliga och dubbeltydiga. Många textrader i Amarillos låt vittnar om det och som sagt skulle många rader även kunna gälla för tjejer. Men vi ska ha klart för oss att alla inte gillar spelet på krogen och att alla inte gillar de könsstereotypa raggningsknepen. Att vara sig själv borde vara ett bra första steg för att lyckas bättre. Ok, om att ligga är ditt ända mål så kanske du lyckas sämre eller inte lika ofta, men om du vill ha kvalitet för mödan så kommer det garanterat att fungera bättre. Ju fler som våga gå bort från raggningsspel enligt traditionella könsroller, desto fler kan få napp som bättre matchar det de är intresserade av.