apr 15

Veckans feminist: Joyce Banda

Kort fakta

Född 1950 i Malemia, Malawi.
Medlem av Malawis regering från 2006.
Malawis president från 7 april 2012

Joyce Bandas feministiska gärning

Joyce Banda växte upp i den lilla byn Malemia i dåvarande Nyasaland, nuvarande Malawi. Hon har läst på flera universitet i världen och har bland annat en examen i management. Hon var gift med en man som slog henne och hon hade tre barn med honom. När hon var 25 inspirerades hon av den internationella kvinnorörelsen och lämnade mannen och startade en liten klädaffär och ett litet bageri för att klara sig själv. Affärerna gick mycket bra och framgången har hon använt till att hjälpa andra kvinnor. Idag är hon är gift med Richard Banda tidigare överdomare i Malawi och Swaziland.

1990 startade hon National Association of Business Women och 1997 Joyce Banda foundation för bättre utbildning för flickor. Hon säger att det viktigaste för henne är att jobba för familjeplanering och för att fler kvinnor ska komma in i beslutande församlingar. Det var dessa frågor som gjorde att hon tog steget och började engagera sig politiskt.

Banda kom in i parlamentet för Zumba-regionen (där Malemia ligger) och blev senare jämställdhetsminister. 2006 blev hon utrikesminister i Bingu wa Mutharikas regering. 2009 kandiderade hon till vicepresident och blev vald av folket. 2010 kickades Banda från vicepresident för att ha ägnat sig åt saker som missgynnat partiet, oklart vad det innebar. Talmannen uppmanade henne att avgå, vilket hon inte gjorde, och när hon ville starta ett eget parti motarbetade Mutharika detta och ville förbjuda henne att registrera det nya partiet. Det nya partiet fick många anhängare, bland annat många avhoppare från det styrande partiet, och flera ville se Banda som ny president efter valet 2014. Presidenten förnekade att det handalde om massavhopp och bagatelliserade partiets framgångar . När han dog den 7 april kunde Banda svära presidenteden och är nu Malawis president.

Joyce Banda och jag

Jag hade inte hört talas om henne innan jag läste att hon blivit president. Jag skrev om att hon blev president det här. Nu ser jag med spänning fram emot att följa Malawis utveckling, förhoppningsvis mot demokrati. Klippet nedan hittade jag på Ms blog och det är verkligen inspirerande och ger hopp om en bättre framtid för malawiska kvinnor.

[youtube http://www.youtube.com/watch?v=ga0KBvu9xkg]

apr 15

Bokbloggsjerka v 15

Veckans fråga på Annikas litteratur- och kulturblogg:

Pusha för en nordamerikansk författare som du gillar.

Jag har många favoriter, men min största favorit av dem alla är Marilyn French. Jag tänkte att det vore förutsägbart att nämna henne, men så kom jag på att folk är inte så inlästa på min blogg som jag ibland tror 😉 En av kvinnorörelsens främsta företrädare och en briljant författare, kan  det bli bättre? I hennes böcker står förtrycket av kvinnorna alltid i centrum och hon har skrivit såväl skönlitterärt som akademiskt. Mest känd är Kvinnorummet från 1977. Hon gick bort i maj 2009.

Jag har skrivit om French i olika sammanhang och du kan läsa mer här:

Artikel i Tidningen NU 2009 (angående hennes bortgång)

Dagens feminist 111209

Recensioner:

Kvinnorummet 1977

Det blödande hjärtat 1980

Sin mors dotter 1987

Det eviga kriget mot kvinnan 1992

En förälskad man och andra berättelser 1997

From Eve to dawn vol 1 2002

apr 14

Låtar vi minns – de töntigaste texraderna i mannaminne

Istället för att vara seriös och skriva om någon bra feminist tänker jag såhär en lördagskväll bli helt oseriös. jag bjuder ner här de tre absolut töntigaste textrader jag kommer på.

I går kväll gick jag med dej på en snyftare
Fast jag ville gå på pang-pang
Och se’n satt jag och hörde på en stråkkvartett
Jag som bara gillar dang-dang

Claes-Göran Hedenström – Det börjar likna kärlek banne mig

Kommentar: Den berömda dang-dang-musiken. Behöver jag säga något mer?

Går på bio
Spelar squash
När jag får lust
Och käkar sent och dyrt och gott
Har det rätt bra på kvällen

Björn Skifs – Det blir alltid värre framåt natten

Kommentar: Björn Skift berättar i Eurovision 1978 vad han gör när det tagit slut med hans tjej. Man brukar sjunga om sinnesstämningar, men Skifs väljer den konkreta vägen. Det blir alltid värre framåt natten får tävla med Det börjar likna kärlek banne mig om vilken som är Sveriges töntigaste låt i Eurovision ever. Jag tror det blir oavgjort.

She said ’I’m sure we must be perfect for each other,
And if you doubt it you’ll be certain when you meet my mother…

ABBA – Two for the price of one

Kommentar: Jag älskar ABBA, men den här låten är verkligen en bottennapp. Nu är inte ABBA kända för sina skarpa texter, men vad Björn och Benny tänkte när det skrev Two for the price of one är oklart. Texten handlar om en man som nappar på en kontaktannons där det utlovas två för priset av en. Texten ovan är slutklämmen. Kan det bli töntigare?

apr 14

Utøya – nu börjar rättegången mot Breivik

På måndag börjar rättegången mot Anders Bering Breivik som mördade 77 personer i juli förra året. Jag orkade inte skriva någonting om det då eftersom allt kändes allt för hemskt och overkligt. En orsak till att det kändes så jobbigt var att jag kände mig personligt berörd. Inte för att jag kände någon som omkom eller var där, men jag har också varit på politiska läger. Jag har också befunnit mig mitt ute i ingenstans (Barnens ö) och bott i primitiva hus och bara pratat politik i flera dagar. Liberala ungdomsförbundet skrapade såklart inte ihop 600 ungdomar på sina läger, men bara tanken på att en tiondel av alla som var där skulle försvinna är så fruktansvärd hemsk att det är svårt att ens tänka tanken.

Det är inte alla som har positiva tankar om folk engagerade i ungdomsförbund. Ofta är vi titelkåta, tror att vi är lite bättre än alla andra eller tror att vi bara genom att ha varit aktiva i ungdomsförbundet borde vara självskrivna till höga politiska poster. Den bilden är till viss del sann, det ska jag inte förneka, men att ha varit politiskt aktiv som ung har gett mig mycket mer än bara allmänt otrevlig dryghet. Jag har lärt mig att tänka kritiskt, att pröva mina argument, att debattera, att hålla politiska tal och inte minst så är jag en fena på mötesteknik. Jag tror inte att jag hade varit en feministisk bloggare idag om det inte varit för alla åren i LUF.

Jag gick med i LUF för att jag ville förändra världen. Det låter pretto, men så var jag väl det också. Nu är det självklart inte värre att man mördar politiskt aktiva personer, men för mig kändes det så hemskt att ett gäng ungdomar som alla har det gemensamt att de vill kämpa för en bättre värld blir mördade just på grund av detta. Vår demokrati bygger på att vi har människor som är beredda att lägga sitt engagemang på politik och att alla andra röstar på dem som bäst företräder deras åsikter. Ska vi slå ihjäl dem som tycker olika förvaldas vi snart till en terrorstat. Jag tror inte att de som tänker och tycker som Breivik är många, men det är tillräckligt skrämmande att en person gör det och dessutom lyckades genomföra sina fasansfulla planer.

Som sagt börjar rättegången nu och jag ska inte gå in på hur det måste kännas för alla anhöriga som mist en nära, för sedan jag blev mamma gråter jag så jag hulkar varje gång jag hör om döda eller döende barn.

Läs mer om Breivik och rättegången i svensk media: DN, DN (läs gärna hela reportaget i del ett i pappersupplagan idag), SvD

Och så lite osmakligheter: Bilderna på advokaterna (SvD) och så Expressens rubrik om lyxcell (alltså va fan, han ska bo där resten av sitt liv, vill någon byta?)

apr 12

Malawi har fått en feministisk president!

Ms Magazine uppmärksammar att Malawis nya president, Joyce Banda, är feminist.

Malawi är ett av världens fattigaste länder och de har påbörjat en väg mot demokrati. I söndags avled president Bingu wa Mutharika i en hjärtattack. Han hade tidigare uteslutit vicepresident Banda, ur det styrande partiet, men hon kunde inte sparkas som vicepresident. Därför kunde hon svära presidenteden efter att presidenten gått bort. Bingu wa Mutharikas önskan var att hans bror skulle ta över och för Malawis befolkning får man säga att det var tur att man tog ett steg närmare demokrati än ett steg tillbaka.

Joyce Banda har länge varit aktiv för kvinnors rättigheter i sitt hemland. Ms Magazine skriver att hon tror att lyfta kvinnor kommer att lyfta hela nationen. Frågor som hon driver är mot könsrelaterat våld, för fler kvinnor i parlamentet, bekämpandet av HIV, familjeplanering samt att stärka kvinnors ekonomiska inflytande. Banda är Afrikas andra kvinnliga president och södra Afrikas första.

Det återstår att se om det blir bra, men det känns som ett stort steg framåt för det malawiska folket och för de malawiska kvinnorna att få Joyce Banda till president.

Läs mer i svenska tidningar: Aftonbladet, DN, Expressen, SvD, SVT

apr 11

Wirsén, Stina; Vem är ensam?; 2007

Vem är ensamJag älskar Stina Wirséns små figurer som inte är könstypiska och som leker med varandra över könsgränserna. I Vem är ensam? får vi möta nallen från Vem är arg? som inte har någon att leka med. Hon ringer några vänner, men ingen har tid. Då blir hon ledsen och sätter sig och ritar. Efter ett tag blir det roligt och när katten kommer och vill spela fotboll säger hon nej. Hon är då ensam för att hon vill det.

Boken tar upp en viktig fråga för barn. Alla blir förr eller senare utsatta för ofrivillig ensamhet och då kan det vara bra att veta att det går över och att man alltid kan gör något som man tycker är roligt ensam.

Läs mer: Bonnier Carlsen, Adlibris, Bokus, Boksidan

apr 11

Kvinnor och barn först – bara på film

Är det något som antifeminister gillar att påpeka är det att kvinnor får förtur när det handlar om livräddning. Det har jag skrivit om tidigare. Då köpte jag bilden om att det var så förr, men att kvinnosynen som låg bakom är oerhört förtryckande då kvinnor anses inte klara sig själva. Den är förvisso till fördel för kvinnor i detta enskilda fallet.

Igår skrev Andreas Bergh på in blogg att han tidigare trott detsamma, men nu har det kommit forskning som visat motsatsen. Mikael Elinder och Oscar Erixson har analyserat hela 18 båtolyckor och kommit fram till att Titanic inte var representativt. De skriver:

Vår slutsats är att kvinnor och barn dör i större utsträckning än män vid fartygsolyckor och att besättningsmän och kaptener överlever i större utsträckning än passagerare. Detta mönster går stick i stäv med normen om ”kvinnor och barn först”. Det ger istället stöd åt föreställningar om att var och en försöker rädda sig själv istället för att hjälpa andra. Utifrån våra resultat blir det påtagligt att evakueringen av Titanic var exceptionell men trots det bidragit till en långlivad myt om att kvinnor och barn räddas först vid katastrofer.

Mycket intressant och det är således bara på film som den gamla devisen stämmer. Om Pär Ström fortfarande hade bloggat hade det varit roligt att höra vad han hade att säga om det.

UPPDATERAT

Idag skriver även DN om det 120412

apr 10

De bästa komplimangerna är inte längre desamma som för femton år sedan

Igår delade jag med mig om hur jag såg ut som fjortonåring (fast det var fel, jag måste varit femton vid närmare eftertanke) och då kom jag på att jag ibland kände mig ful och tjock, något jag kan se på bilden verkligen inte stämde. Det är väl ganska typsikt för tonåringar att har dåligt självförtroende och även om jag aldrig var i närheten av att skära mig i armarna så fick jag min beskärda del av tonårsångest. Det är så tråkigt att det ska behöva vara så, men i tonåren var det bara och popularitet som räknades och tillhörde du inte innegänget, så hjälpte det oftast inte ens att vara söt.

En sak jag kom att tänka på var hur komplimanger har förändrats. När jag slutade gymnasiet pratade jag med en kompis som sa att den bästa komplimangen är att höra att man är söt. Jag höll med, det bästa en potentiell pojkvän kunde berömma mig för, var mitt utseende. Jag visste att jag var smart, men jag behövde höra att jag var snygg. Så resonerade jag då.

Idag har jag ett mycket stimulerande jobb och träffar dagligen smarta personer där. Jag omger mig med en mängd smarta människor i min umgängeskrets och på Facebook och Twitter. Idag har jag inte längre dåligt självförtroende när det gäller mitt utseende. Idag skulle jag säga att den bästa komplimangen är att kommentera att något jag skrivit eller sagt. Det är lustigt, men man skulle kunna sammanfatta det med att jag vet jag är snygg, men behöver höra att jag är smart.

apr 09

Feministbrud som fjortis

Jag har varit hemma i Lidköping över påsk, därför har aktiviteten här på bloggen legat lite nere i ett par dagar. Att vara hemma är alltid speciellt, men det blir lättare och lättare för varje år som går. Nu tycker jag att de tär viktigt att Hugo ska få ta del av den stad där jag är uppvuxen och bodde mina första 19 år.

Att vara hemma är inte bara att komma tillbaka till staden man bodde i sin barn- och ungdom, utan det är också en plats att tänka tillbaka på det som varit. Att titta i fotoalbum och prata gamla minnen hör besök hos mina föräldrar till. För att underlätta detta har jag och min bror gett våra föräldrar en diascanner i julklapp och pappa har ägnat årets första månader att scanna alla diabilder vi har hemma. Det är bilder från 1966 och fram till att pappa skaffade digitalkamera. Nu har jag lärt pappa att ladda upp bilderna på picasa och dela dem med mig, vilket gör att jag kan titta igenom bilder från hela min barndom.

Förra veckan fick ni veta 100 helt onödiga fakta om mig, och den här veckan delar jag med mig om hur jag såg ut 1991, då jag var 14 år. Klänningen var gul och från HM och jag älskade den. Tyvärr använde jag den inte så ofta för det fanns inte så många tillfällen för Hanna 14 år att bära klänning. Det tar Hanna 35 år igen.

Jag i gul klänning 1991, 14 år gammal

Fjortisen.

apr 06

Bokbloggsjerka v 14

Veckans fråga på Annikas litteratur- och kulturblogg:

Hur arrangerar du dina böcker? Efter färg, form, författare, genre etc?

Underbar fråga! För mig är det mycket viktigt hur böckerna arrangeras, eller i alla fall var det så. Nu när jag har barn så måste saker rationaliseras och det är möjligt att jag måste resignera och ställa alla pocket för sig.

Hur som helst, jag arrangerar mina så gott som det går efter biblioteksordning. Men eftersom vi inte har jättemånga böcker (eller jo, jämfört med andra har vi det, men inte jämfört med vad som finns i ett bibliotek) så har vi fått slå ihop och hitta på nya kategorier. Feministbiblioteket har en egen kategori – så klart – men många av de feministiska skönlitterära böckerna står bland skönlitterärt. Exempel på påhittade kategorier: Debattböcker (vi äger mycket sånt), Världen (reportageböcker, jag har många sådana) och så Liberalism (med två liberala bokälskare samlar man på sig en del). Inom varje kategori finns underkategorier, men även här är det viktigt att man inte följer bibliotekens ordning in absurdum, för då blir det en bok per kategori. Alla böcker står i respektive kategori, oavsett vilket språk de är skrivna på.