Utøya – nu börjar rättegången mot Breivik

På måndag börjar rättegången mot Anders Bering Breivik som mördade 77 personer i juli förra året. Jag orkade inte skriva någonting om det då eftersom allt kändes allt för hemskt och overkligt. En orsak till att det kändes så jobbigt var att jag kände mig personligt berörd. Inte för att jag kände någon som omkom eller var där, men jag har också varit på politiska läger. Jag har också befunnit mig mitt ute i ingenstans (Barnens ö) och bott i primitiva hus och bara pratat politik i flera dagar. Liberala ungdomsförbundet skrapade såklart inte ihop 600 ungdomar på sina läger, men bara tanken på att en tiondel av alla som var där skulle försvinna är så fruktansvärd hemsk att det är svårt att ens tänka tanken.

Det är inte alla som har positiva tankar om folk engagerade i ungdomsförbund. Ofta är vi titelkåta, tror att vi är lite bättre än alla andra eller tror att vi bara genom att ha varit aktiva i ungdomsförbundet borde vara självskrivna till höga politiska poster. Den bilden är till viss del sann, det ska jag inte förneka, men att ha varit politiskt aktiv som ung har gett mig mycket mer än bara allmänt otrevlig dryghet. Jag har lärt mig att tänka kritiskt, att pröva mina argument, att debattera, att hålla politiska tal och inte minst så är jag en fena på mötesteknik. Jag tror inte att jag hade varit en feministisk bloggare idag om det inte varit för alla åren i LUF.

Jag gick med i LUF för att jag ville förändra världen. Det låter pretto, men så var jag väl det också. Nu är det självklart inte värre att man mördar politiskt aktiva personer, men för mig kändes det så hemskt att ett gäng ungdomar som alla har det gemensamt att de vill kämpa för en bättre värld blir mördade just på grund av detta. Vår demokrati bygger på att vi har människor som är beredda att lägga sitt engagemang på politik och att alla andra röstar på dem som bäst företräder deras åsikter. Ska vi slå ihjäl dem som tycker olika förvaldas vi snart till en terrorstat. Jag tror inte att de som tänker och tycker som Breivik är många, men det är tillräckligt skrämmande att en person gör det och dessutom lyckades genomföra sina fasansfulla planer.

Som sagt börjar rättegången nu och jag ska inte gå in på hur det måste kännas för alla anhöriga som mist en nära, för sedan jag blev mamma gråter jag så jag hulkar varje gång jag hör om döda eller döende barn.

Läs mer om Breivik och rättegången i svensk media: DN, DN (läs gärna hela reportaget i del ett i pappersupplagan idag), SvD

Och så lite osmakligheter: Bilderna på advokaterna (SvD) och så Expressens rubrik om lyxcell (alltså va fan, han ska bo där resten av sitt liv, vill någon byta?)

1 kommentar

  1. Deprecated: get_user_by_email har upphört sedan version 3.3.0! Använd get_user_by('email') istället. in /customers/3/5/e/feministbiblioteket.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 4861

    Hej
    Jag har följt rättegången nu i 2 dagar.
    Skrämmande!
    Anders Behring Breivik får mig att tänka på Adolf Hitler.
    Varför?
    Båda två kan rimligen inte ingå i rasen Homo Sapiens. De är misslyckade mutationer.

    http://stigberglund.wordpress.com/2011/07/23/anders-behring-breivik-norge/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.