dec 08

Lucka 8: Eileen Chang

Eileen Chang

Eileen Chang föddes som Ailing Zhang i Shanghai. Hon studerade i Storbritannien och där ändrades hennes namn för att vara mer gångbart. Hennes föräldrar skildes för att pappan var opiumberoende och tagit sig en konkubin. Detta har påverkat hennes författarskap. Hon romandebuterade 1948 i sitt hemland, där hon skulle bli omåttligt populär som författare.

Chang emigrerade till USA 1956 efter att ha bott några år i Hongkong, men hennes böcker på engelska blev aldrig lika populära som dem hon skrivit på kinesiska. Flera av hennes böcker har blivit film. Det är de tidigare böckerna som hon är mest känd för, men novellen Lust, försakelse är den som finns översatt till svenska och som efter hennes död gett henne erkännande i och med att den också filmats.

Enligt Dominic Cheung, poet och professor i Asienstudier, i den här artikeln från New York Times, skulle Eileen Chang säkert kunnat få nobelpriset i litteratur om det inte varit för de politiska motsättningarna i Kina. Två av hennes med kända böcker är skoningslösa i sin kritik mot kommunismen.

Att läsa

Love in a fallen city

The Rice Sprout Song 1954

Naked Earth 1956

Little reuinons

Lust, försakelse 1975

dec 07

Lucka 7: Ingeborg Bachmann

Ingeborg Bachmann

Ingeborg Bachmann var en österrikisk poet och författare. Hon nominerades till nobelpriset i litteratur 1963, men mig veterligen har hon aldrig varit på tapeten. Det borde hon dock ha varit. Bachmann är kanske ingen lättillgänglig författare, hennes verk har ofta filosofiska inslag. Hon var inspirerad av Ludwig Wittgenstein och hade ofta teman med jaget och jagets existens.

Ingeborg Bachmann ingick i en litterär krets som kallades Gruppe 47, där de senare nobelpristagarna Heinrich Böll, Günter Grass och Peter Handke också ingick. Hon är en av Österrikes stora författare och hade absolut kunnat vara aktuell nu, när Handke fick det. Men hon dog tyvärr redan 1973, endast 47 år gammal.

Att läsa

Ungdomen i en österrikisk stad (ur Österrike berättar) 1959

Simultan 1968-72

Malina 1971

dec 06

Lucka 6: Buchi Emecheta

Buchi Emecheta

När jag försökte leta efter kvinnor utanför västvärlden som skulle kunnat få nobelpriset i litteratur fick jag tips om Buchi Emecheta. Hon kom från Nigeria och är en föregångare till författare som Chimamanda Ngozi Adichie (som såklart borde få nobelpriset en vacker dag).

Buchi Emecheta har inte blivit nominerad till något pris, men hon har skrivit viktiga och älskade böcker om sitt hemland Nigeria och om hur det är att leva som invandrare och i ett utanförskap i ett rikt land som Storbritannien. Hon hade kvinnor och kvinnors situation i fokus.

Att läsa

Andra klassens medborgare 1974

En kvinna, en mor 1979

dec 05

Lucka 5: Edith Wharton

Edith Wharton

Den amerikanska författaren Edith Wharton var nominerad till Nobelpriset i litteratur tre gånger mellan 1927 och 1930. Då hade priset aldrig gått till någon amerikan, men den första amerikanen som skulle få det blev inte Edith Wharton. Det blev Sinclair Lewis som fick det 1930.

Wharton var den första kvinna att tilldelas Pulitzerpriset. Hon fick det 1921 för sin roman Oskuldens tid. Akademien gav henne alltså inget nobelpris och ledamoten Per Hallström skrev som motivering att hon var ”en av de mest bildade och mångsidiga [författare] som Amerika äger”, men att hon saknade ”sådana mått som diktare, att hon kan anses representativ för romanens kraftigaste och högsta utveckling, vare sig i hennes fosterland eller i tävlan med den samtida alstringen överlag”.

Att läsa

Kvicksand 1902

Oskuldens tid 1920

Lycksökerskorna 1938 (färdigställdes efter hennes död av Marion Mainwaring)

dec 04

Lucka 4: Karin Boye

Karin Boye

Karin Boye är en av vårt lands största poeter och hon var verksam efter att nobelpriset i litteratur började delas ut. Således borde hon ha varit aktuell för priset mer än en gång, men hon kanske var för ung. Nu är det många svenskar som fått priset, några för många än vad som känns bekvämt med vår befolkningsmängd, men i den här julkalendern tar jag inte sådana hänsyn.

Karin Boye levde ett kort liv och valde själv att avsluta det. Hennes mest hända dikt är förmodligen Ja, visst gör det ont när knoppar brister. Hon har också skrivit den fantastiska dikten I rörelse, som svenska fotbollslandslagets förbundskapten Tommy Svensson läste upp när sverige skulle möta Rumänien i fotbolls-VM 1994.

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd –
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.

Boye skrev också romanen Kallocain som var en föregångare till George Orwells 1984. Hon var före sin tid på många sätt.

Att läsa

Härdarna 1927

Kris 1934

För trädets skull 1935

Kallocain 1940

dec 03

Lucka 3: Katherine Mansfield

Katherine Mansfield

Tillsammans med Janet Frame anses Katherine Mansfield vara Nya Zeelands bästa författare genom tiderna. Katherine Mansfield är känd för sina noveller och hon var nyskapande i sitt sätt att skriva noveller. Istället för att bygga berättelserna på handling så byggde hon dem på stämningar och impulser.

Mansfield har inte varit aktuell för nobelpriset i litteratur, så vitt jag vet, men hon borde varit det. Hon tillhörde sin tid stora författare och umgicks i kretsar med D. H. Lawrence och Virginia Woolf. Det tråkiga är att hon fick tuberkulos och avled endast 34 år gammal. Vem vet hur stor hon hade blivit om hon hade fått leva längre?

Att läsa

Bliss 1920

Den nya Isabel 1921

Trädgårdsfesten 1922

dec 02

Lucka 2: Marina Tsvetajeva

Marina Tsvetajeva

Marina Tsvetajeva anses vara en av Rysslands främsta poeter på 1900-talet. Hon fick visserligen störst erkännande först efter sin död, men en progressiv Nobelkommitté hade absolut kunnat se till hennes verk och gett henne nobelpriset i litteratur. Hon levde ett hårt liv för att komma undan regimen i Sovjetunionen efter revolutionen och levde flera år i exil i Europa. Där skrev hon många dikter och pjäser.

Tsvetajeva är känd för sina passionerade dikter. Hon har också porträtterat kvinnors situation under den ryska revolutionen och tiden och kaoset efter den. Hennes dikter följer en ganska ovanlig syntax och hon har stora influenser från gamla folkvisor.

Tsvetajevas verk gillades inte av Stalin och kunde därför inte nå stor uppmärksamhet i hemlandet. När hon och hennes son återvände till Sovjetunionen efter flera år utomlands, såg Stalin inte med blida ögon på folk som tillhörde intelligentsian. Vid den tiden satt både hennes make och dotter fängslade. Staten ville göra Tsvetajeva till informatör och hon såg sig tvungen att ta sitt liv.

Att läsa

Med gröna ögon

Slutdikt

dec 01

Lucka 1: Karen Blixen

Karen Blixen

Karen Blixen har varit nominerad till nobelpriset i litteratur flera gånger, men aldrig fått priset. Hon nominerades första gången 1950, men var närmast att få det 1959. Då var hon Nobelkommitténs förstahandsval, men Eyvind Johnson ansåg att det varit för många nordiska pristagare den senaste tiden, speciellt då Halldór Laxness fått det 1955.

Karen Blixens mest kända verk är Den afrikanska farmen (1937), som boken heter. Den är också känd under filmtiteln Mitt Afrika (1985). Blixen bodde i många år i Kenya och drev en kaffeplantage tillsammans med sin make. Det är den tiden som ligger till grund för innehållet i Den afrikanska farmen.

Kritik mot Karen Blixen som kommit efter hennes död var att hon var rasistisk i sin skildring av Afrika och kolonialismen. Hennes försvarare menar att boken måste läsas i sin kontext. Blixen själv har sagt innan hon dog att boken var daterad.

Att läsa

Den afrikanska farmen 1937

Vintersagor 1942

Ödes lekar 1958

nov 30

Mörker och längtan efter jul – novembersummering 2019

Helsingfors domkyrka

Nu är den hemskt tråkiga november snart slut och det är fortfarande status quo på husjakten. Det har varit mycket sjukstuga och allmänt trist så nu ser vi fram emot advent, lucia och jul och framförallt mycket ljus och pynt! Vi var en sväng till Helsingfors och det var trevligt att den resan blev av och att vi fick några fina kulturella minnen från Finlands huvudstad.

Min läsning går bra och nu har ja hittat lite utmaningar till mig själv att roa mig med. Jag insåg att jag statistik ville ha det. Nobelläsningen är som bekant över och imorgon börjar Feministbibliotekets nobelfest, #fembibnobelfest2019.

Min läsning

Jag har gaskat upp mig lite från torftigheten förra månaden. Jag ska fylla på med fler utmaningar när jag känt efter vad jag vill.

Tolv månader – tolv länder: Jag läste Purple Violet of Oshaantu av Neshani Andreas från Namibia. Då har jag bara 11 länder kvar att läsa från i världen.

Nobelläsning: Jag kommer att gå vidare med att läsa så många fantastiska kvinnor jag bara kan, som skulle kunnat fått nobelpriset i litteratur om världen sett annorlunda ut. Vilka det blir kommer ni att se i min kalender som starta imorgon!

nov 29

Nobelfest 2019: Alla nobelpristagare

Feministbiblioteket nobel

Jag har läst alla nobelpristagare i litteratur och det ska firas med en nobelfest i december. Förutom julkalendern med kvinnliga författare som borde ha fått priset, men som nu inte finns mer, ska det bli en hyllning till dem som faktiskt fick det (även om inte alla förtjänar det). Den stora listan med alla nobelpristagare och vad jag läst, kommer på Nobeldagen. Efter och före det så kommer det lite smakbitar, bästa- och sämsta lista och andra saker som rör författarna och deras verk.

En liten bakgrund till mitt nobelläsande

Mitt mål var att läsa ett decennium i taget och börja från nu och gå bakåt. Jag läste på, men för några år sedan lessnade jag och fastnade på 50-talet. 2018 tog jag äntligen tag i det årtiondet, men blev inte klar. Jag läste klart 50-talet i januari 2019 och sen rullade det på. Ni som följt mina uppdateringar om lästa nobelpristagare i år har inte funnit många författare jag gillat. Jag har fått kommentarer på att jag inte direkt säljer in dem. Och så är det, de bästa ligger senare. Men det finns många guldkorn bland de tidigare pristagarna, Selma Lagerlöf inte minst.

Nobelveckan

Under en vecka kommer ni att få läsa om mina favoriter, vilka jag avråder ifrån och vilka överraskningar jag har stött på. Det ni ska ha i bakhuvudet är att jag ibland av lathetsskäl inte valt det mest kända verket, utan kanske det kortaste. Ibland är det tillgång som styrt medan det i andra fall varit ett noga övervägande. Ibland har jag läst flera böcker, ibland bara en novell. Mina omdömen ska ses just som mina och utifrån de urval jag gjort. En bra grej om du vill göra samma sak som jag är att jämföra min lista med lästa böcker med Sannas bokhylla, Nobelprisprojektet och andra som också skrivit om sina läsupplevelser. Vi tycker lika om många, men inte om alla.

Vilken är din favorit?

Har du läst någon bra bok skriven av en nobelpristagare? Tipsa gärna här eller i sociala medier och använd gärna #fembibnobelfest2019 så jag hittar er! Alla era tips kommer att komma i ett eget inlägg.