Ingeborg Bachmann var en österrikisk poet och författare. Hon nominerades till nobelpriset i litteratur 1963, men mig veterligen har hon aldrig varit på tapeten. Det borde hon dock ha varit. Bachmann är kanske ingen lättillgänglig författare, hennes verk har ofta filosofiska inslag. Hon var inspirerad av Ludwig Wittgenstein och hade ofta teman med jaget och jagets existens.
Ingeborg Bachmann ingick i en litterär krets som kallades Gruppe 47, där de senare nobelpristagarna Heinrich Böll, Günter Grass och Peter Handke också ingick. Hon är en av Österrikes stora författare och hade absolut kunnat vara aktuell nu, när Handke fick det. Men hon dog tyvärr redan 1973, endast 47 år gammal.
Att läsa
Ungdomen i en österrikisk stad (ur Österrike berättar) 1959
Simultan 1968-72
Malina 1971
