Lucka 18: Feministiska böcker skrivna av män

Lucka 18

Jag har under åren uppmärksammat en hel del feministiska böcker som är skrivna av män. Ibland har det kommit som en överraskning och ibland har jag läst en bok med vetskapen om att den har ett feministiskt drag. Ofta när det handlar om världslitteratur har jag faktiskt blivit tagen på sägen. Idag skiver jag om manliga författare som skrivit feministiska böcker, eller böcker som ifrågasatt den rådande mansrollen.

Europa

Den isländska nobelpristagaren Halldór Laxness överraskade mig rejält med sin bok Salka Valka från 1931. Boken hade ett tydligt budskap om kvinnofrigörelse och var inte allt så karg och trist som jag hade trott att den skulle vara.

En annan islänning, Jón Kalman Stefánsson, har en tydlig kritik mot mansrollen i den betydligt nyare boken Som universum, ungefär från 2015.

Federico García Lorca var en homosexuell dramatiker från Spanien som mördades under Franco. Hans Kvinnodramerna är oerhört progressivt och feministiskt.

Jag köpte en diktsamling i Portugal, Lisbon poets och fann att Mário de Sá-Carneiro skriv oerhört nyskapande på 20-talet. Om han var ironisk, vill säga.

Den georgiska författaren Lasha Bughadzes har skrivit en ironisk novell, som finns publicerad i Bokförlaget Tranans novellsamling Georgien berättar. Novellen heter Korrektur och är precis det. En man berättar om sitt havererade äktenskap och förskönar sin del. Någon har korrigerat texten i marginalen, kanske hans fru?

Afrika

Nuruddin Farah kommer från Somalia och har skrivit mycket om kvinnlig frigörelse i hemlandet. I Boken i Dolda i det fullt synliga skriver han om kvinnor som går emot strömmen. Men i vår bokcirkel tyckte många att hans kvinnoporträtt inte var helt trovärdiga.

Asien

Ak Welsapar bor i Sverige, men skrev sin roman Legenden om Aypi på sitt modersmål turkmenska. Boken är dock bara utgiven översatt till svenska (såklart på Tranans förlag). Jag blev överraskad när jag läste den att den så tydligt tog avstånd från en män som inte ser kvinnor som sin jämlike.

Palpasa café av Narayan Wagle från Nepal var också en bok som överraskade mig.  Här står kvinnlig frigörelse i centrum.

Kevin Kwan som ursprungligen kommer från Singapore, skriver om snorrika asiater i trilogin Crazy rich Asians. Han kritiserar gamla strukturer i sin kultur som missgynnar kvinnor.

Love, lies and Indomee av Nuril Basri  från Indonesien var kanske inte den bästa bok jag har läst, men det gjorde inte så mycket då vi fick en härlig feelgood som utspelar sig i Jakarta och dessutom med en kvinna i huvudrollen som vill leva sitt eget liv och inte tar någon skit.

Oceanien

Jag gör ett undantag här. Philip Ells är engelsman, men hans fantastiska bok om sina två år som folkets advokat på Tuvalu är en fin skildring av en mans resa från ganska så blind för sitt eget privilegium till att bli någon som kämpar för kvinnors rättigheter. Han beskriver sitt liv på ön i Where the hell is Tuvalu?

Sydamerika

Joao Paulo Cuenca ifrågasätter mansrollen boken Kroppsligheten som beskriver den undre världen i Rio de Janeiro.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.