Jag har läst alla nobelpristagare sedan 1901

Jag har läst alla nobelpristagare i litteratur sedan 1901. Det betyder alla. Fast jag tänker inte slå på stora trumman än. Det är två pristagare som ska annonseras i oktober och dem har jag med stor sannolikhet inte läst. i alla fall inte båda. I december blir det som tidigare utlovats nobelfest på bloggen och då får ni läsa vilka som var bäst och sämst och först och sist och äldst och yngst. Men först ska ni få en sammanfattning av de första pristagarna. 1900-talets första decennium rymde flera olika, typer av pristagare. Från bottennappet Sully Prudhomme (Leo Tolstoj skulle ju fått det!) till höjdaren och kanske fortfarande den största, Selma Lagerlöf.

1909 Selma Lagerlöf, Sverige: Jag har läst mycket av Selma Lagerlöf. Det första jag läste var Kejsarn av Portugallien och den tyckte jag mycket om! Jag kanske inte fastnade helt för Gösta Berlings saga, men hon har skrivit många fantastiska berättelser och är en av våra litterära stoltheter i det här landet. Hon var även feminist och rösträttsförkämpe det en av de främsta nobelpristagarna genom alla tider.

1908 Rudolf Eucken, Tyskland: Eucken var en tysk, religiös filosof. Jag fick tag på Jesu livsåskådning på Projekt Runeberg och läste helt utan entusiasm. Boken handlar om att kombinera kristendomen och sitt leverne och var inte något jag kommer att minnas.

1907 Rudyard Kipling, Storbritannien: Jag läste hans mest kända verk Djungelboken, och det var något helt annat än Disney-varianten. Det var framförallt ingen saga för barn, utan fabler för vuxna, även om karaktärerna går att känna igen från barnfilmen.

1906 Giosuè Carducci, Italien: Nationalromantiska dikter från Italien. Jag hittade på Amazon ett nästan gratis ex av Carducci. Det fanns ingenting att läsa på svenska. Jag var inte ett dugg imponerad av hans lyrik, men det var lite småroligt att se honom dikta om kända Italienska platser.

1905 Henryk Sienkiewicz, Polen: Den sista boken i hela den här utmaningen som jag läste var Quo Vadis. Den utspelar sig på romartiden, men sägs handla om Rysslands ockupation av Polen. Boken var förvånansvärt lättläst, men jag läste ett sammandrag. Något annat finns inte i svensk översättning.

1904 Frédéric Mistral, Frankrike: Det poetiska verket Sången om Rhône inhandlades på ett antikvariat för massor av år sedan. Den var tyvärr ingen fantastisk läsupplevelse. Stundvis tänkte jag att det verkligen hade något, men de stunderna var få och snabbt förbi.

José Echegaray, Spanien: Pjäsen Mariana går in i alla andra mediokra pjäser jag läst nu på slutet av den här utmaningen. Jag minns ingenting av Echegaray även om jag läste honom tämligen nyligen (någon månad sedan).

1903 Bjørnstjerne Bjørnson, Norge: Jag fick läsa Synnøve Solbakken på universitetet när jag läste norska och tyckte om den. Nu senare har jag läst En handske, en feministisk pjäs. Bjørnson är en av de mest intressanta författarna från de tidiga åren.

1902 Theodor Mommsen, Tyskland: Mommsen var historiker och jag var inte så sugen på att läsa något långt och segt historiskt verk, så jag valde det kortaste jag kunde hitta. Jag fann För skola och hem svensk bokskatt 26, Fältherrar och statsmän i Roms historia på Stockholms stadsbibliotek och jag läste den. Den handlar precis om det som det utger sig för att handla om.

1901 Sully Prudhomme, Frankrike: Jag hittade några dikter av honom i en diktsamling på Projekt Runeberg. Något annat verkar inte gå att få tag på i Sverige på svenska. Vad tyckte jag om dem? Inget som fastnat.

Nu vår ni vänta till december. Då blir det nobelfest!

Här är de andra nobelpristagarna jag läst: