Det sjätte EU-landet i min EU-läsning är Finland. Det var ingen stor utmaning att hitta en kvinnlig författare den här gången.
Erfarenheter av Finland som bokland
Jag har stor erfarenhet av att läsa finsk litteratur. Förutom allt som finns i Feministbiblioteket har jag bland annat läst Arto Paasilinna och Henrik Tikkanen, men mest är det finska kvinnor som jag har erfarenhet av.
Finsk litteratur i Feministbiblioteket
Sofi Oksanen, Märta Tikkanen, Monika Fagerholm och Tove Jansson – många av de stora feministerna i Norden är från Finland. Dessutom har jag läst många andra spännande kvinnliga författare såsom Johanna Holmström och Vilja-Tuulia Houtarinen. Av lite äldre litteratur ska inte Edith Södergran glömmas bort och inte heller August Strindbergs dotter Karin Smirnoff. Som sagt, Finland är inte en vit fläck på min feministiska läskarta.
Nya erfarenheter inför EU-utmaningen
Jag valde att läsa finska noveller inför den här utmaningen eftersom Finland berättar stod oläst i bokhyllan. De flesta var skrivna av kvinnor och jag valde att recensera ett urval. Finland är ett tvåspråkigt land, så jag har valt texter från båda språkgrupperna.
Johanna Holmström – Inlåst: Om att ta hand om sina föräldrar. Originalspråk svenska.
Rosa Liksom – Kvinnan vaknade: Poetiskt om att inte trivas i sin omgivning. Originalspråk finska.
Monika Fagerholm – Katrins värld: Om ätstörningar. Originalspråk svenska.
Sari Malkamäki – Sovsäcken: Om manlighet, pappaledighet och otrohet. Originalspråk finska.
Taina Latvala – Leken: Om sex, pinsamheter och otrohet. Originalspråk finska.
Sinikka Nopola – Men var är grovköket?: Om kvinnors plats i hemmet. Originalspråk finska.
Nästa EU-land
Nu går stafettpinnen till Frankrike, ytterligare ett land där jag inte direkt fick gräva djup ner i arkiv för att hitta litteratur. Mycket har jag läst innan och lite nytt kommer det att bli.
2 kommentarer
1 ping
Jag läste ett reportage i en tidning för något år sedan om finlandssvenska författare och de kände sig bortglömda av Sverige.
Tikkanen sade att det var helt annat på 1970-talet.Då var det mycket intresse för Finland och dess litteratur.Så var det också.
Jag tror det beror på att då hade Sverige många nytillkomna finländska invandrare och Finland var republik och och nära relationer med Sovjet.
Finland sågs av mediavänstern som ett land som var mer vänster än Sverige.
Monika Fagerholm sade nu, att varför skall Sverige bry sig om de i Finland när de har så mycket människor från andra håll i världen.Det ligger väl mycket i det.
Författare
Jag har också hört att de finlandssvenska författarna tycker att det är trist att de inte ges ut i Sverige och om de inte översätts till finska så är läsekretsen oerhört begränsad.
[…] Finland […]