#tbt: Feministbrud som femåring

Det är torsdag och jag kör #tbt / #throwbackthursday igen. Nu med en fin julbild.

Min far har daterat fotot nedan till julen 1985, men flickan på bilden är knappast åtta år. Jag gissar att det är julen 1982. Min bror fanns med på andra bilder och ser ut att vara i Hugos ålder och 82 var han två och ett halvt och Hugo är ju drygt två nu. Det kan vara 1983 också. Hur som helst, jag ser mycket glad ut att tomten kom och för min brors skull ska jag låta bli att lägga upp bilden nr han gallskriker i mammas famn (vilket ökar sannolikheten för att det är 82 och inte 83). Som ni kan se har jag fått en speldosa. Den undrar jag om den inte finns kvar än. Dock i ett ickefungerande tillstånd.

Nu har jag loggat ut och gått på jullov. Det känns hur skönt som helst!

Julen1982

Jag, förmodligen fem år, får ett stort hårt paket av tomten. Notera de ”vackra” granpynten. Förmodligen snart i en gran nära oss. Men det dröjer förhoppningsvis till nästa eller nästnästa jul.

Lucka 19: 16 april 1967

Krans 19Den 16 april 1967 gick Boston Maraton av stapeln. Den gången blev arrangörerna tagna på sängen när Kathrine Switzer – en kvinna! – sprang. De försökte ta henne av banan, men hon var väl förberedd. Pojkvännen sprang bredvid som en livvakt för att hon skulle kunna ta sig i mål. Flera andra löpare hjälpte pojkvännen att skydda henne så hon lyckades med sitt mål.

Hon sprang i mål på 4 timmar och 20 minuter. 1974 vann hon New York Maraton på 3:07:29 och hennes personbästa är 2:51:37 från Boston 1975.

Kathrine Switzer visade att kvinnor faktiskt också kunde springa långt.

Kathrine Switrzer springer Boston marathon

Kathrine Switzer springer Boston Maraton och skyddas av andra löpare.

Lucka 18: 16 januari 2006

Krans 18Ellen Johnson Sirleaf tillträdde som Liberias president den 16 januari 2006. Hon var därmed den första kvinnliga valda presidenten i Afrika. Hon omvaldes 2011 och innehar fortfarande posten.

2011 fick hon tillsammans med landsmaninnan Leymah Gbowee och Tawakel Karman från Jemen Nobels fredspris. Hon och Gbowee kämpade hårt på 90-talet för att den dåvarande pretendenten Charles Taylor skulle avsättas. Det lyckades 2003. 2012 dömdes han till 50 års fängelse av kringtribunalen i Haag för bland annat anstiftan till mord, våldtäkt och tortyr.

Sirleaf har tidigare erfarenhet av politik i Liberia. Hon var finansminister 1979-80 och kandiderade till senaten 1985. Hon uttalade sig mot militärregimen på 80-talet och dömdes till 10 års fängelse. 1997 ställde hon upp i presidentvalet mot ovan nämnda Taylor, men fick då bara 10% av rösterna mot 75% för Taylor. 2006 vann hon presidentvalet över Liberias fd fotbollsspelare George Weah.

Ellen Johnson Sirleaf

Ellen Johnson Sirleaf, president i Liberia.

Lucka 17: 9 oktober 2012

Krans 17Malala Yousafzai kämpar för flickors rätt till utbildning i sitt hemland Pakistan och hon var bara 15 år när talibantrogna sköt henne i nacken för att döda. Hon överlevde mirakulöst mordförsöket, som ägde rum 12 oktober 2012, och hennes kamp för rättvisa fortsätter.

Malala är uppvuxen i Swatprovinsen i Pakistan, där talibaner tidvis förbjudit skolgång för flickor. 2009, då hon bara var elva år, bloggade hon anonymt för BBC där hon berättade om hur hennes liv såg ut och hur talibanerna försökte ta över. Hon har inte låtit sig tystas trots att hennes engagemang nästan kostat henne livet.

Malala blev världsberömd när hon sköts och har fått ett antal stora priser, bland annat Sacharov-priset som Europaparlamentet årligen delar ut. Hon nominerades även till Nobels Fredspris 2013.

Malala Yousafzai

Malala Yousafzai, ung politisk aktivist.

Ett arbetsrum växer fram

Nu har vi kommit ett lite steg längre gällande vårt arbetsrum. Eller inte så litet kanske – Feministbiblioteket är på plats! Nu med egen hylla för den feministiska kanonen. Jag är så glad!

Kan även meddela att jag sorterat all skönlitteratur från A-G, nästan alla historiska böcker samt kultur och biografier. Min stora utmaning är hur alla makens Palmemordsböcker ska få plats.

Feministbiblioteket

Delar av det fysiska feministbiblioteket – min stolthet!

Feministiska kanonen

Den feministiska kanonen – med plats för de böcker som fattas.

Lucka 16: 1 januari 1999

Krans 16Den första januari 1999 trädde sexköpslagen i kraft i Sverige. Den var då en helt unik lag och kriminaliserade sexköpare, men inte de prostituerade.

Det var ett viktigt steg i kampen mot prostitution och trafficking. Det finns organisationer som menar att den leder till att färre kriminella väljer Sverige när de ska sälja unga kvinnor som slavar. Sexköpslagen är dock än idag inte ordentligt utredd så det är svårt att säga något om dess effekt.

Man kan nog säga att lagen är en av våra mest kontroversiella. Ändå har andra länder hakat på. Norge och Island har infört en liknande lag. I Norge är det dessutom förbjudet att köpa sex utomlands, vilket det också är en diskussion om här hemma. Jag stödjer sexköpslagen, men tycker att den bör utredas. Jag tycker dock inte att den ska leda till att prostituerade blir av med vårdnaden om sina barn och jag tycker inte heller att vi ska införa förbud mot sex utomlands.

Prostitution

Sexköpslagen som kriminaliserade köpare men inte säljare, trädde ikraft 1/1 99.

Recension: Gröndahl, Mia (red); Inget är bara för män; 2013

Inget är bara för mänDet lilla bokförlaget Silc Förlag har gett ut en bok om egyptiska kvinnor efter revolutionen. Mia Gröndahl är redaktör för boken Inget är bara för män. Jag har länge sett fram emot att läsa den, för jag älskar att läsa den här typen av reportageböcker.

Boken består av sexton berättelser om kvinnor från olika ställen i Egypten. Författarna är både från Egypten och Sverige (bland annat utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén). Några av kvinnorna i boken är religiösa, andra feminister och vissa vill bara överleva vardagen. Vi får bland annat den öppet lesbiska kvinnan i Kairo som inte längre vill leva i garderoben. Men att komma ut i Egypten betyder att komma ut för sina närmaste, längre än så är svårt att gå. Vi möter även kvinnorna som kämpar mot kvinnlig könsstympning på landsbygden. De kämpar mot gamla sedvänjor som är oerhört svåra att rucka på. Det finns också flera berättelser om aktivister på Tahrirtorget och de är alla gripande eftersom de flesta kämpar med livet som insats.

Jag tyckte att boken gav en bra bild av att Egypten är ett land med stora konstraster. Det är stor skillnad på fattiga och rika och på stad och land. Mest gripande var Mia Gröndahls text om könsstympning, något som nästan bara existerar på landsbygden. Jag tyckte mycket om denna lilla bok och jag fick lära mig en hel del om hur det ser ut i Egypten idag. Du som är intresserad av kvinnor i världen i allmänhet och i Egypten i synnerhet borde läsa den.

Läs mer: Adlibris, Bokus, Silc, Fri värld

Lucka 15: 22 januari 1973

Krans 15Den 22 januari 1973 slog Högsta Domstolen i USA fast att  rätten till abort ingår i den konstitutionellt skyddade rätten till privatliv. Rättegången är en av USA:s mest uppmärksammade och går under namnet Roe vs Wade.

Jane Roe, eller Norma McCorvey som hon heter, var en ung gravid kvinna som ville göra en abort i Texas, vilket var förbjudet. Advokaten Sarah Weddington tog sig an fallet och drev frågan att abortförbudet i delstaten bröt mot konstitutionen. Det lyckades inte, men fallet drevs ända upp i Högsta Domstolen och med tiden inkluderade det fler käranden. Jane Roe är standarsalias för en anonym kvinnlig kärande och mot henne stod åklagaren Henry Wade.

Som kuriosa måste nämnas att Roe, dvs Norma McCorvey, senare blev frälst och emot abort. Hon ville få Roe vs Wade uppläst eftersom hon menade att Sarah Weddington manipulerade och utnyttjade henne för att kunna driva abortfrågan. Den 20 februari 2005 slog HD fast att hon inte fick resning.

Roe vs Wade

Demonstrationståg 1973 för kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp.

Detta med barn och lussefirande

Föräldrar verkar aldrig så kränkta som när det kommer till barnen och luciatågen. Vi är inte sena att reagera starkt och mycket så fort det kommer en nyhet om att det är något som ska ”förbjudas”. Inte alltför sällan finns det en förklaring bakom och det handlar oftast inte om att man är rädd för rasism.

Vi har kunnat läsa kritiska texter mot detta, dels i DN och på SvD:s Sanna Raymans blogg. Den sistnämnda tycker att tågen har blivit mer som maskeradtåg och så kanske det ser ut på ett par ställen, men jag tror inte det är standard. Men varför är antalet tomtar och pepparkakor överrepresenterade i dagistågen? Det är nog tämligen enkelt, bara att titta på utbuden i affärerna. Köpa en tomte-/pepparkaksdräkt för 150 kr som kan fungera både i tåget och på julafton och kanske också någon gång på dagis fram till jul och/eller som pyjamas, eller en särk  för ungefär samma pris som används en gång? Vi gjorde valet att vårt barn fick vara tomte (förra året var han pepparkaka).

Med det sagt så kan jag tycka att det är ganska fånigt att försöka återgå till ett sk traditionellt luciatåg eftersom ett sådant inte har plats för pojkar överhuvudtaget. Men det är en fin balansgång mellan viljan att ha majoriteten tärnor/stjärngossar i tåget och släppa valfriheten fri och riskera att det blir en tomte- och pepparkaksparad. När jag gick i ettan och vi skulle lussa var det en lucia, två sockerbagare och två möss (inga pepparkakor!), resten fick vara tärnor eller stjärngossar. Vem som skulle vara vad lottades. Alla var tämligen nöjda och inga föräldrar rasade.

Jag säger inte att det sättes lucia framfördes på under 80-talet var det bästa eller att det är fel att låta alla välja själva. Vad jag vill göra är att mana till sans. Och så måste vi skilja på små barn och skolbarn. Det är inte fruktansvärt att din nioåriga son ”tvingas” gå i klänning en dag. Det är inte jättehemskt att barn på mellanstadiet inte får välja vad de ska vara. Men det är heller inte så smart att hitta på inslag i luciatåget som stjärngossar utan strut bara för att det ska vara ”traditionellt”. Det som definitivt inte är så superintressant är att läsa om hysteriska föräldrar i tidningen som är kränkta över att deras barn som snart är tonåringar inte får vara än det ena än det andra i skolans luciatåg.

Man ska inte rösta om vem som ska vara Lucia, men det är en annan fråga.

Hugo som tomte

Hugo som tomte iförd HM:s tomtedräkt stl 98/104, inhandlad för 129 kr.

Lucka 14: 4 mars 1923

Krans 14Margit Nordin, en gymnastikdirektör från Grängesberg åkte Vasaloppet den 4 mars 1923. Ingen hade räknat med att en kvinna skulle ställa upp, men det fanns inget förbud så de chockade arrangörerna kunde inget annat göra än låta henne åka. Hennes deltagande var så otroligt upprörande så kvinnor förbjöds åka Vasaloppet fram till 1981. 1980 hade en kvinnas förklädnad till man avslöjats i SVT:s sändning och efter uppmärksamheten kring det upphävdes förbudet. Det skulle dröja ända till 1997 innan den kvinnliga segraren i Vasaloppet också räknades som segrare.

Margit Nordin genomförde loppet med bravur. Hon stod på benen under hela loppet och gick i mål på tiden 10 timmar, 9 minuter och 42 sekunder. Hon gick i mål sist av alla 103 startande som fullföljt.

Efter loppet skrev Idrottsbladet:

Nio mil är för långt för en kvinna. Det blir ingen tävling, det blir ett onödigt uthållighetsprov, och man kan inte vara säker på att alla som vilja försöka sig på uppgiften lika lyckligt komma att gå i land därmed. Ty nästa år komma många flickor som vilja starta – var lugna för den saken. Men de måste nekas.

Det var alltså på 80-talet som detta synsätt officiellt upphörde. Men däremellan hade som tur var många trotsat förbudet och kört ändå, men under manligt namn. Margit Nordin dog 1982 så hon kan ha fått uppleva att kvinnor fick lov att åka igen. Det borde hon tyckt var på tiden.

Se ett klipp från Margit Nordins lopp (utan ljud):

Vasaloppets målportal

Jag hittade ingen bild på Margit Nordin, så den här målportalen får duga som illustration idag.