När det var dags för Pearl Buck i bokcirkeln om de tretton kvinnliga nobelpristagarna var det min tur att välja bok. Jag valde en jag inte läst förut, Kejserlig kvinna, efter tips av Västmanländskan.

Tzu Hsi var först konkubin till Kinas kejsare och blev sedan kejsarmoder. När både maken och sonen dör blir hon kejsarinna. Under hela sin tid vid hovet ser hon till att de politiska besluten går hennes väg och hon har ett finger med i alla beslut. Hela tiden är hon hård och hänsynslös och beordrar bland annat mördandet av utländska diplomater i landet. Samtidigt är hon hemligt förälskad i sin ungdomskärlek som hon har nära sig.

Pearl Buck har bott i Kina i många år och har gedigen kunskap om kinesernas seder och bruk, men trots det så märks det att Kejserlig kvinna är skriven av en utomstående. Det kan ibland finnas ett löjes skimmer över alla traditioner och ritualer med knäböjande för kejsaren och liknande. För mig är sederna givetvis helt absurda och det märks att författaren också tycker det, men gör sitt bästa för att mörka det. Det är mycket svårt att beskriva något man tycker är bisarrt som självklart och jag tror inte någon har lyckats med det.

Annars tycker jag om boken. Det är visserligen som om Buck inte kan bestämma sig för om det är en roman eller en biografi, men jag tycker att hon får ihop det bra. Det är intressant och jag som läsare får en stor portion kinesisk historia, även om det såklart inte ska ses som det absolut sanna historien och den har ett bra flyt. Buck skriver bra och intressant och har en förmåga att fånga läsaren.

Kejsarinnan Tzu Hsi är densamma som Änkekejsarinnan Cixi. Jag antar att det är en mer modern språktolkning som gett henne det senare namnet.