Recension: Skov, Leonora Christina; Den, der lever stille; 2018

Den, der lever stilleJag har utmanat själv att läsa en bok på danska och istället för att läsa något litet häfte på 80 sidor valde jag Den, der lever stille av Leonora Christina Skov efter tips från en vän. Boken är utgiven på det danska förlaget Politiken och kommer i vår på förlagets svenska del, Polaris. Den handlar om författarens egen uppväxt och hennes förhållande till sin mor.

Boken startar med att Leonoras mor dör på ett hospice. Sedan berättar författaren om livet från början. Leonora föddes som Christina i Helsinge norr om Köpenhamn. Redan som barn kände hon en kyla från sina föräldrar och det var först när hon kom till en dagmamma som hon upplevde äkta kärlek och blev kramad. I tonåren förstod hon att hon var lesbisk när hon blev kär i sin lärare. Hon visste att hon inte kunde berätta för sina föräldrar för att de aldrig skulle acceptera det.  När hon väl kommer ut träffar hon inte sina föräldrar på sju år. Den enda länken (förutom några telefonsamtal) är via mormodern som inte har förskjutit henne, men anser att hon borde spelat singel och hetero för att hålla sina föräldrar på gott humör.

Det här var en riktigt gripande historia och man skulle kunna tro att Leonora är född på femtiotalet eller ännu tidigare. Så är tyvärr inte fallet. Leonora och jag är nästan jämgamla, hon är född 1976. I början av boken förstår vi att det varit modern som varit den som mest varit emot Leonoras läggning och att hon aldrig ville träffa hennes fru Anette. Fadern kan efter moderns död tänka sig att släppa in Anette i sitt hem. Varför var modern så hård mot sin dotter? Leonora gräver för att få svar. Några svar får hon, men hon kommer alltid att få leva med känslan av att allt är hennes fel. Modern lastade henne för det mesta men mest häpnadsväckande för att hon inte fick några syskon (hon var för jobbig som spädbarn) och för att hon fick cancer (hon är lesbisk).

Jag läste boken på danska och tog det ganska lugnt för att jag skulle förstå allt. Boken var lättläst för mig som är ganska så van vid danska, men den var så fantastiskt bra att jag inte vågade sträckläsa. Jag ville få med mig allt. Det var en njutning från första till sista sidan och det enda som var negativt var att jag inte fick veta mer! (Men såklart var ju boken tvungen att komma ut någon gång, det förstår jag också). Jag var nyfiken på hur hennes förhållande till sin gamla dagmamma utvecklades eller om de tappade kontakten igen efter att ha tagit upp den när Leonora var vuxen. Jag vill också veta om hon fick tag på moderns väninna Inga, men tror att hon fick det efter att jag googlat lite. Skulle dock gärna veta mera om det!

Sammanfattningsvis kan jag säga att det inte bara är en bok om homosexualitet och att komma ut, även om det såklart är ett viktigt tema. Det är också en bok om depression och om människors lojalitet mot varandra. Känslan när jag läst klart var: Hur kunde pappan låta allt detta ske?

Den, der lever stille är en av de bästa böcker jag har läst på länge.

Läs mer: Adlibris (danska) samt Adlibris och Bokus (svenska, utkommer i april 2019)

Kommentera

Your email address will not be published.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.