Recension: Tokarczuk, Olga; Daghus, natthus; 1998

Daghus, natthusPolska är månadens språk i Ugglan och bokens utmaning. Jag valde att läsa en författare jag redan läst, men en roman den här gången. Olga Tokarczuk skiver mycket noveller och Daghus, natthus är en roman med löst sammansatta fragment. Den är nästan som en novellsamling.

Vi får träffa en mängd olika människor som bor i en polsk by nära den polsk-tjeckiska gränsen. Vi får läsa om den försupna sonen som ofrivilligt får ta över gården när hans föräldrar flyttat ut. Sen läser vi om kvinnan som drömde att hon träffade sin drömman och också vad han hette och var han bodde. Hon hittade honom, men det slutade med fruktansvärt dåligt sex. Det var också flera historier om den vackra kvinnan som ville bli nunna, men som fadern ämnade gifta bort. Gud gav henne tillslut ett mansansikte så att ingen man skulle vilja ha henne.

Det var som sagt en mängd småberättelser. Alla ganska sorgsna och flera med en religiös underton. I början tyckte jag ganska mycket om dem, men efter ungefär hälften tappade jag tråden. Det var en gripande historia på slutet om ett par med ett barn, men när jag förstod att barnet skulle dö orkade jag inte ta till mig den heller. Ett stort tema i boken är svamp. Svamp som är gott, svamp som plockas, svamp som dödar och svamp som inte lyckas döda. Vi får recept både på svampstuvning av njuta av och svampstuvning att dö av.

Jag gillade inte den här lika mycket som Sannas bokhylla, men den hade sina ljuspunkter.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Kommentera

Your email address will not be published.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.