Igår var en dag vi skulle hinna med så mycket i Berlin. Två museum innan lunch hade vi planerat. Såklart blev det inte så. Men historiska museet hann vi med och idag handlar min utrikesrapport om det museet sett med feministiska glasögon.
Martin Luther var tydligen medeltidsavdelningens främsta sevärdhet, så jag fotade honom, Jag noterade att han fick vara med tillsammans med sin fru, så jag lät också henne vara med på bilden!
Maken hängde lite väl länge på avdelningarna för den äldre historien när jag hellre ville titta på Andra världskriget och kalla kriget. Men så hittade jag dessa vackra kläder från 1700-talet som genast fick mig att tänka på Jane Austen
.
På avdelningen som börjar med 20-talet möttes vi av en bokhylla. Förvisso trevligt för en bokälskade, men dessa böcker är verkligen inte speciellt trevliga.
Nu har vi kommit till museets höjdpunkt, det kunde vi se på antalet gäster och guider. Det var nästan inte en människa på övervåningen där medeltiden fram till och med första världskriget avhandlades. Det är nazismen och andra världskriget som drar folk. Jag skulle kunna säga att det är trist, men jag är ju inte mycket bättre själv. Dock ligger mitt intresse mer i delningen och DDR vs väst, men det är ändå först när vi kommer fram till nazismen som jag börjar läsa mer frekvent på skyltarna. Och Tysklands historia är ju så mycket mer än nazismen och detta krig.
Det fanns en avdelning med valaffischer fån 30-talet och ett parti tilltalade mig mer än de andra. Det var ett litet liberalt parti som ville vara en bro över avgrunden där nazister och kommunister var. Tyvärr fick de bara 12% av rösterna.
Sophie Scholl och Den vita rosen – äkta tyska hjältar. Tyvärr dödades Sophie Scholl av nazisterna för att hon var oppositionell.
Film från 1941, Kvinnor är bättre diplomater. För att stärka befolkningens moral visades filmer om andra saker än krig. Här används en kvinna i någon slags komisk historia om att hon gör manliga saker. Förmodligen var det inte någon feministisk avsikt med denna film.
Efter andra världskriget är det två delar, en västlig där det kommer alltfler prylar, möjligheter till utlandsresor och modern teknologi, Och en östlig som halkar alltmer efter. I öst jobbar många kvinnor, medan männen i väst kan njuta av att ha hemmafruar. På 70-talet kommer så i Västtyskland som i den övriga västvärlden en starkt feministisk rörelse. Här kräver de lika löner.
Här är första numret av den tyska feministiska tidskriften Emma, som ges ut än idag. Jag har under ett par år varit prenumerant. Första numret gavs ut i februari 1977, ungefär samtidigt som jag kom till världen.
P-piller kom till öst ungefär samtidigt som västkvinnorna kämpade för lika lön. Det måste ha underlättat en hel del och lett minskat lidande för många kvinnor.
Det var det kulturella vi hann med igår, men vi gjorde mycket annat skoj också. Bland anat fikade vi med Siv på ett mysigt litteraturkafé vid Kurfürstendamm. Men det är en annan historia!
