Bara ett offer är Kicki Sehlstedts tredje deckare om journalisten Aida och kriminologen Kajan. Jag har läst de två tidigare böckerna, Sweet Lolita och Oskuld och tyckte om dem så jag såg verkligen fram emot den tredje boken i Probono-serien. Jag lyssnade på den på Storytel, precis som jag gjort med de andra. boken är utgiven på Bazar förlag.
Aida är tillbaka på Probono efter sin föräldraledighet och hon får nys på ett riktigt scoop. På Instagram har något lagt upp en historia om hur hon blivit våldtagen på en advokatbyrå i Stockholm av någon som nu gör anspråk på att bli minister. Aida gräver i det, men hennes chef är inte alls med på noterna. Metoo har skördat många manliga offer, menar han. Men Aida kan inte låta bli och riskerar få sparken om hon blir påkommen. Samtidigt hittas en flicka våldtagen i snön i Vintertullen och papperslösa Hassan blir vittne. Men Hassan kan inte träda fram för att han då riskerar att skickas tillbaka till Afghanistan. Istället verkar det som om polisen tror att det är honom de letar efter.
Bara ett offer handlar om flera olika saker, men det är metoo och sviterna av flyktingvågen 2015 som står i centrum. När jag nu ska skriva om det, så känns det hemskt spretigt, men jag tyckte att Kicki Sehlstedt fick ihop det bra. Den drivande storyn är den om Aida och Instagramkontot Bara ett offer. Kajan och hennes exman Micke kommer in via våldtäkten i Vintertullen, där Micke utreder fallet och Kajan får ta emot hot från rasister.
Boken tar upp viktiga teman, som alla Sehlstedts böcker, och jag måste säga att Bara ett offer känns som den mest trovärdiga och mest välskrivna hittills. Det händer mycket i boken, vilket för att den lämpar sig väl för sträckläsning/stäcklyssning. Vi får också en lagom portion privatliv och jag har lärt mig att tycka mycket om både Kajan och Aida och ser fram emot fler böcker om dem och tidningsredaktionen Probono.
