jan 24

Mingel och invigning av Feministbiblioteket på riksdagen

I torsdags var det alltså tid för nyinvigning av feministbiblioteket. Tillsammans med Liberala kvinnor ordnade jag ett mingel på riksdagen för alla som ville komma och träffa andra som är intresserade av feministisk litteratur. Det kom över 50 personer och jag är rörd över att så många är intresserade av mitt projekt.

Kristina Bergström från Tidningen Nu var där och fotade och här är lite bilder som hon tog:

Jag på minglet

Jag i vimlet

Jag och Birgitta Ohlsson

 

Jag pratar på releasepartyt för Feminisbiblioteket

Gäster

Tack Nina för fint arrangemang, tack Birgitta för bra initiativ, tack Kicki för bilderna och tack alla som kom och gjorde denna kväll minnesvärd!

jan 14

Välkommen till nya feministbiblioteket!

Eftersom jag nu gått ut brett med att denna sida har nylanserats så tänkte jag att det var på sin plats med ett litet välkomstmeddelande. Här finns massor av recensioner av feministiska och kvinnohistoriska böcker kategoriserade. Läs, få tips, kommentera eller skriv en gästrecension, här finns alla möjligheter.

Historien bakom feministbiblioteket
Det började någon gång 2003 med att jag, Hanna Lager, fick en idé när jag på min vän Janes blogg läste att hon hade läst massor av feministiska böcker för att verkligen lära sig. Hon publicerade en lista på böcker och jag började göra upp ett litet bibliotek efter den listan hemma och började själv att läsa.

Snart ville jag veta mer. Vad skulle man mer läsa, vilka böcker är feministiska ”måsten”? Min mamma tipsade mig om några 70-tals böcker (bland annat Marilyn French) och min vän Mia från Finland tipsade mig om finska, feministiska deckare, men ingenstans på nätet hittade jag någon mer gedigen sammanställning av feministiska böcker. Jag tittade på kurslitteraturen för genusvetenskap och jag letade på ”kvinnohyllan” på myrorna och så sakteliga blev mitt eget bibliotek ganska stort.

Jag frågade min pojkvän, numera man, varför det inte finns någon bra sammanställning av feministisk litteratur på nätet. Hans svar kom jag att ta på allvar: ”Finns det inte så får väl du göra en!”.

Med hjälp av min bror (eller snarare helt tack vare honom) kom den första sidan upp i oktober 2006. Jag uppdaterade den själv, men det var knöligt och ganska snart blev sidan omodern och därmed inte så rolig att arbeta med. Då började tankearbetet med att bygga upp en ny sida med kommentatorsfunktion och mer interaktivitet. Ibland finns lösningen närmare än vad man tror och denna sida ni nu ser är en helt vanlig wordpress-blogg. Jag kan med andra ord göra allting själv och det som min snälla bror har gjort här är att fixa så att layouten är snygg och det tackar jag honom för!

Nya feministbiblioteket ska ha en releasefest den 21/1 och om du är intresserad av att komma på den så mejla mig på hanna@feministbiblioteket.se.

jan 09

Östergren, Petra; F-ordet – mot en ny feminism; 2008

F-ordet - mot en ny feminismSyftet med denna bok är, enligt redaktören själv i efterordet, inte att komma med en helt ny feminism, utan att belysa viktiga feministiska frågor på ett nytt sätt. Det handlar om bland annat om abort, våldtäkt och prostitution. Man märker tydligt att detta inte är en vänsterfeministisk bok och jag gillar särskilt att det problematiseras kring många olika feministiska frågor. Östergrens slutsats är att vi inte är överens och att vi kanske inte heller ska vara överens. Det tydligaste exemplet som stödjer detta tycker jag är Susanne Dodillets text om prostitutionsdebatten i Sverige och i Tyskland, hur den se annorlunda ut, men också att feminister kommer till så skilda slutsatser. Flera texter i boken har gett mig ett nytt perspektiv och nya tankar (tex Anna Svensson text om våldtäkt och Maria Abrahamssons text om rätt), medan andra kanske jag tyckte var mer svårbegripliga (tex Don Kulicks text om djurporr) eller så visste jag direkt att jag inte höll med (tex Boris Benulics text om machosex). Det som var bra med detta exemplar av boken var att den innehöll lite extramaterial där vissa av personerna fått förklara sig en gång till och bemöta den kritik de fått. Jag tycker att alla feminister, höger som vänster, ska läsa denna bok och bli förundrade, förbannande och debattsugna på en gång!

jan 04

Moller Okin, Susan; Justice, gender and the family; 1989

Justice, gender and the family

När jag pluggade Statsvetenskap A på Göteborgs universitet så fick vi läsa ett utdrag av denna bok. Jag var då i en period i livet då jag inte läste mer än nödvändigt, i alla fall inte kurslitteratur och i alla fall inte på andra språk än svenska. Därför satte kanske inte den text jag läste då så djupa spår, dock har jag alltid burit med mig det vi på föreläsningen diskuterade om boken och Moller Okins kritik mot filosofier om rättvisa. Jag redogjorde även för hennes idéer på en tenta. Det skulle alltså ta mig över tio år innan jag läste hela boken. Men nu har jag gjort det och jag är mycket glad för det.

I boken redogör hon för några politiska filosofier om rättvisa, bland annat Michael Walzers och John Rawls teorier. Hon kritiserar dem för att bara ta hänsyn till män och rättvisa mellan män och mellan familjer. Moller Okin pekar istället på att rättvisa inom familjen är viktig för att nå rättvisa för alla, inklusive kvinnor och barn. Det privata är politiskt är ett ledord genom hela boken. Hennes slutsatser är att föräldrar bör båda ta ut föräldraledighet, dela på hushållsarbetet, arbeta båda två samt få subventionerat dagis. Hon var i övrigt en anhängare av att vi borde sträva efter ett gender-löst samhälle och hon ville bekämpa könsroller. Moller Okin var feminist och liberal och det känns alltid lika fantastiskt när man läser en hel bok och bara sitter och nickar och håller med i varenda stavelse.

Jag gör hatten av för Moller Okin och tycker att detta borde vara en hel bok som skulle vara obligatorisk på alla statsvetenskapliga utbildningar (är det kanske så idag?) och tycker att det är mycket tråkigt att vi inte kommer att kunna få läsa något mer av denna fantastiska liberala feminist. Hon dog oförklarligt i sitt hem 2004, endast 57 år gammal.

jan 02

Kielos, Katrine; Våldtäkt och romantik; 2008

Våldtäkt och romantikEn bok om våldtäkt och kvinnors rädsla.  Katrine Kielos driver tesen att våldtäkt visst handlar om sex (till skillnad från många andra röster i debatten som säger att våldtäkt inte har något med sex att göra, utan enbart är en makthandling). Boken är uppbyggd i två delar som går parallellt, en historia om ett jag som blivit våldtagen (vilket inte är en självbiografisk berättelse, som man kan förledas att tro) och en argumenterande del. Jag tycker att hennes idéer är intressanta. Någonstans är det, tror jag, en skillnad mellan att bli slagen med en knytnäve i magen och att bli våldtagen kön mot kön. Men Kielos nöjer sig inte med det, hon argumenterar för att det ligger i kvinnors sexualitet att vi är våldtäktsbara och i mäns att de kan våldta. Det känns konstigt att kvinnors rädsla skulle vara en naturlig biologisk del av oss. För det är väl det hon menar? Jag tycker att det känns lite oklart. Kielos kritiserar även liberalfeminismen som vill särskilja kön från gender och hon menar att det finns något i våra kroppar som gör oss till dem vi är.

Jag tycker att boken är viktigt och borde fungera väl som diskussionsunderlag. Den fick mig att fundera vidare på våldtäkt som maktdemonstration eller som sexuell handling. Jag tycker att Kielos har många bra poänger och boken föder många nya tankar.  Den lämnade mig definitivt inte oberörd och även om jag kände till diskussionen innan jag läste boken (den är ju trots allt över ett år gammal), så vet jag inte riktigt vad jag tycker. Jag har länge velat fördjupa mig mer i ämnet våldtäkt och denna bok var en bra start. Det är inte en bok som kommer med en ny sanning (som man kan förledas att tro när man läser recensionstexterna på utsidan), men den är ett nytt friskt inlägg och diskussionen om våldtäkt. Tack för det, Kielos!

Läs andra recensioner om boken, både ris och ros:
Aftonbladet
Bokhora
Expressen
Svenska dagbladet

jan 02

Två julklappsböcker

Gott nytt år alla kära läsare! Slutet på förra året blev bra för mig och jag är lycklig som har en man som förstår vad jag önskar mig julklapp: böcker till mitt feministbibliotek! Eftersom han också har koll på vad som redan finns där så blir det oftast mycket bra. I år fick jag två böcker av honom, Katrine Kielos Våldtäkt och romantik och Petra Östergrens F-ordet. Jag har redan hunnit läsa Kielos och kommer strax med en recension.

dec 26

Jones, Sherry, Medinas juvel, 2008

Medinas juvelNu har jag läst den bok som, om man läser vad som skrivits om den, anses vara lika kontroversiell som Satansverserna. Spännande, tänkte jag och såg fram emot något alldeles extra. Jag blev delvis besviken.  Boken är något av en tantsnuskbok och den handlar om profeten Mohammeds yngsta hustru Aisha och intrigerna mellan Mohammeds olika hustrur. Dock är det inte en helt igenom dålig bok, tvärt om. Det är vackra kvinnoporträtt och Aisha framställs som en stark kvinna som vet vad hon vill och anser att hon blir orättvist behandlad när hon inte får göra samma saker som männen får göra. Hon protesterar mot inskränkningar i sin frihet när hon tvingas att bära slöja eller inte får röra sig fritt. Hon är också den som ger goda råd till profeten och räddar honom i många situationer.  Jag tyckte om att man försöker att ge en annan syn på det som ligger till grund för att minska kvinnors frihet (bokstavstroende använder de religiösa skrifterna som bas för sitt handlande, men det handlar om tolkningar, och i de flesta fall så är det just män som tolkat skrifterna). Precis som boken Enligt Maria Magdalena av Marianne Fredriksson så ger denna bok en mer kvinnovänlig syn på religionen. Jag är inte troende, varken kristen eller muslim, så jag ska inte uttala mig om ”sanningshalten” i boken, men alla försök till att ge tolkningar som är positiva för kvinnan är bra. Punkt.

dec 21

Nordling Blanco, Sissela (red); Makthandbok; 2009

MakthandbokBoken handlar om hur man bemöter rasism i feministiska organisationer och de som ligger bakom är Interferm, som är en feministisk och antirasistisk tankesmedja. Läs bloggen om Makthandbok här. Rasism är vanligt i alla organisationer och de kvinnor som deltagit som skribenter i Makthandboken menar att feminism och antirasism måste förenas och rasismen måste synliggöras. I många fall handlar jämställdhet om just jämställdhet för vita kvinnor och många feminister har svårt att ta till sig att de skulle vara rasistiska ibland. Detta menar författarna och stolta kallar sig både feminister och antirasister. Boken innehåller många bra, konkreta tips och diskussionsunderlag. Tyvärr är denna bok lite väl politisk, och då menar jag vänsterpolitisk. Det känns mycket F! över boken och jag hade kunnat leva med det om det inte varit för de definitioner som kommer sist i boken. När ”klass” ska definieras så skriver man bland annat att kapitalismen innebär att några få människor har makt över produktionen och tar mer betalt för sakerna som arbetarna producerar än vad de ger arbetarna i lön. Man kan definiera kapitalism på annat sätt.  Dessutom får vi tips om att läsa den fasansfulla boken Äga rum. Min man brukar säga att alla föreningar och organisationer tenderar att bli vänsterorganisationer bland annat eftersom vänstermänniskor organiserar sig mer än liberala. Definitionen av fri- och rättigheter är inte den samma hos liberaler och socialister och vänstern vinner ofta den kampen i föreningar och därmed har den feministiska/antirasistiska/miljöaktivistiska föreningen blivit en vänsterförening. När man läser Makthandboken kan man tro att det ligger något i det.

dec 21

Gästrecension av Gunilla Gustafsson: Lundahl, Lisbeth; Amelia Adamo – sex recept för framgång; 2000

Gunilla GustafssonGunilla Gustafsson bor i Stockholm, är aktiv i Folkpartiet Östermalm och förbundsordförande för Liberala Företagare. Man träffar ofta Gunilla på arrangemang som Liberala Kvinnor ordnar och när hon inte gör det så kraschar hon gärna på trevliga människors soffor.

 

Amelia Adamo - sex recept för framgångEn framgångsrik yrkeskvinna blir man genom att se till att ha ett ordentligt stötsystem och genom att köpa hjälp hemma.  Mediedrottningen Amelia Adamo är inget undantag. Hon tog sig in i damtidningsvärlden och blev tidigt upplyft av andra, främst kvinnor, som såg hennes framåtanda och talang. Senare som ansvarig för kvällstidningsbilagor förstod hon snabbt att den främsta talangen där var att ha hår på bröstet. Ämnen som berörde kvinnor ansågs inte intressanta. Amelia tvingades snabbt att bli väldigt affärsmässig och visa på att hennes ämnen säljer, att kvinnor är en lönsam målgrupp.

Visst är boken ett slags memoarbok, men jag skulle snarare vilja säga att det är en instruktionsbok i att göra karriär i mediebranchen. Ja, nästan alla brancher. Välj rätt man, köp hjälp, jobba mycket, var envis, lär hela tiden nytt och odla dina intressen. Det hjälper om du har ett närmast italienskt intresse för erotik. Boken heter ju trots allt SEX recept för framgång. Glöm inte heller att omge dig med duktiga människor och se även till att lyfta fram unga kvinnor i karriären, det har Amelia gjort.

dec 14

Gästrecension av Gunilla Gustafsson: Alving, Barbro & Ruffa; Bang om Bang; 2009

Gunilla GustafssonGunilla Gustafsson bor i Stockholm, är aktiv i Folkpartiet Östermalm och ordförande för nätverket Liberala Företagare. Man träffar ofta Gunilla på arrangemang som Liberala Kvinnor ordnar och när hon inte gör det så kraschar hon gärna på okända människors soffor.

 

Bang om BangBarbro Alving, Bang, är en av mina favoritförfattare. Den här boken är sammansatt av dottern Ruffa och är en blandning av Bangs egna texter och Ruffas. För den som inte är bekant med Bang så låt mig sammanfatta kort. Det här är kvinnan som nästlade sig fram under krigsåren och rapporterade om vad som hände i världen till DN:s redaktion i Stockholm via skraltiga telefonlinjer. Hon rapporterade om spanska inbördeskriget, om ett Europa som rustade sig för ett världskrig, om Hitler, Hiroshima och om koncentrationsläger. Hon var i princip den enda kvinnliga reportern på fältet. Samtidigt är hon kvinnan bakom intressanta och roliga vardagskåserier om vardagslivet i Stockholm där hon mellanlandade mellan sina resor.  Hon skildrar livet som ogift mor, jo hon var i princip också först med att leva öppet som ensamstående mor.  Hon har ett speciellt språk i kåserierna med många uttryck och finurligheter som håller dem fräscha än i dag, krigsreportagen har dock av naturliga skäl åldrats något.

Bang om Bang är alltså sammansatt av dottern där hon försöker ge en helhetsbild av hur det var att växa upp med en legend och samtidigt vara något av en legend själv. Bang sparade allt  kvitton, anteckningar och tänkte sig att ge ut sina memoarer efter avslutad karriär men en svår sjukdom satte stopp. Hon levde stundtals ett hårt liv med för mycket alkohol och för lite hälsosamma promenader. Den här boken kompletterar fint ”Kärringen mot strömmen”-böckerna och de dagböcker som tidigare är utgivna. Bang är en fin humorist och dottern Ruffa verkar definitivt ha ärvt samma talang. Klar rekommendation på den här boken!