En av hans främsta källor är Simon Baron-Cohen, som gjort undersökning på spädbarn. Ström framhäver detta som ett bra experiment eftersom nyfödda spädbarn verkligen inte kan ha påverkats av miljön runtomkring. I Baron-Cohens experiment från 2000 fick nyfödda pojkar och flickor ligga och titta på dels ett mänskligt ansikte och dels en form av mobil med en boll med ögon påmålade på fel ställe. Han kom fram till att pojkbebisarna tittade längre på mobilen och flickbebisarna på ansiktet. Därmed drogs slutsatsen att män är mer intresserade av teknik och kvinnor av människor. I detta fall finns många undersökningar gjorda på samma tema men Baron-Cohens är den mest kända. Elizabeth Spelke, forskare i psykologi på Harvard, är en annan forskare som utfört liknande experiment och hon har inte kommit fram till samma resultat som Baron-Cohen. Spelke säger själv till Natasha Walter, brittisk feministisk författare, att hon är förvånad över att ett enskilt experiment har fått så stor uppmärksamhet när det finns så många andra studier som gjorts sedan flera decennier tillbaka. Men de studierna har å andra sidan visat att det inte finns någon skillnad mellan könen.
Ström tar även upp att testosteronhalten är det som styr våra intressen, redan i tidig ålder. Detta stödjer han med ett antal olika forskningsresultat. Det finns dock även här många andra resultat som pekar åt andra håll. Det är en vanlig slutsats att ju mer testosteron någon har, desto mer aggressiv är personen. Den canadensiska psykologiforskaren Jo-Anne Finegan har genomfört en forskning på fyraåriga flickor och pojkar där de fick tillsats av testosteron i vätska. Hennes slutsatser var att ingen förändring kunde ses på pojkarna, medan flickorna blev något sämre på att räkna, d v s tvärt emot vad man skulle kunna misstänka.
En liknande undersökning gjordes i Holland, där inga skillnader kunde ses mellan könen. Däremot visar en undersökning (på vuxna män och kvinnor) gjord på Pinceton, att sociala faktorer kan spela in när det kommer till aggressivitet. Deltagarna fick spela ett dataspel där de kunde bomba varandra. Hälften trodde att de var iakttagna och hälften trodde att de spelade anonymt. Bland männen kunde man se ett mer aggressivt beteende när de trodde att de var iakttagna, medan det för kvinnorna var tvärt om.
En tredje sak som Ström nämner är att män har bättre spatial förmåga. Genom att citera Illustrerad Vetenskap slår Ström fast att de strukturella skillnader i mäns och kvinnors hjärnor troligen förklarar varför män är bättre på matte och kvinnor på språk. Jonathan E Roberts och Martha Ann Bell, professorer i psykologi från Virgina University, har gjort en undersökning för att se om det finns andra orsaker till att män ofta gör bättre på tester som har med spatial förmåga att göra. I deras undersökning visade det sig att i de fall då kvinnor fick göra ett annat test före, som inte hade med samma sak att göra men där man använde samma knapptryckningar på datorn, kunde man inte se någon skillnad i resultat mellan män och kvinnor på det riktiga testet. Det visade sig att män ofta hade en större vana av dataprogram, vilket ledde till att de fick bättre resultat på testerna om inget förtest gjordes.
Nu säger inte jag att de forskningar jag presenterar är de som stämmer eller att jag sitter inne med någon objektiv sanning. Men det är synnerligen ofta så att antifeminister lutar sig mot forskning som stödjer deras sak och sedan hävdar att de står för sanningen. Jag har bara gått igenom några av de mest seriösa forskningar som Ström hänvisar till, men utöver det så hänvisar han friskt till olika tidskrifter och undersökningar gjorda på olika internetforum. Sedan är han inte heller sen att dra långtgående slutsatser om undersökningar som egentligen inte visar något. Exempelvis får han en forskning om att ensamstående kvinnor städar mer än ensamstående män till att kvinnor är mer intresserad av städning. Som jag har visat i mina exempel ovan så kan det vara så att förväntningar på hur man ska bete sig spelar en stor roll.
Strukturer behöver med andra ord inte vara något mystiskt och dolt som vi feminister bara använder för att få igenom vår sak. I många andra fall accepterar vi att det finns strukturer som påverkar våra val i livet. Jag har inte sett någon undersökning som försöker visa att det ligger i arbetarklassens gener att vara sämre i skolan. Jag har inte heller sett någon som försökt förklara det faktum att många unga som får barn själva har unga föräldrar, med att detta skulle vara styrt av våra arvsanlag. Nej då accepteras strukturer. Likaså accepterar vi marknadsmekanismerna som inte heller kan vara något av gud givet. Det är bara när det kommer till jämställdhet som strukturer inte anses finnas. Det är bara då det fria valet anses vara totalt.
