Recension: Hemmingsson, Nina; Snyggast på festen; 2014

Snyggast på festenNina Hemmingssons senaste bok heter Snyggast på festen (Kartago) och den har jag velat läsa länge. Den var slut när jag skulle köpa den på Bokmässan förra året och nu lånade jag den istället på Serieteket.

Jag vet inte om det är jag som läser Hemmingsson annorlunda den här gången, men det känns som att Snyggast på festen är svartare än tidigare album. Det var många serier där skrattet fastnade i halsen och flera där jag faktiskt inte skrattade alls. Det är mycket om ångest och nedstämdhet och omgivningens hemska reaktioner. Tillsammans med hennes underbara fula figurer blir det otroligt effektfullt och jag berördes verkligen av det.

En mycket roligt grej var att hon gjort en fin illustration som passar väl in i den senaste uppblossade debatten som kvinnor och smink. Jag skrev ett långt inlägg om det, men jag gjorde det ändå inte på länga vägar så klockrent som Nina Hemmingsson:

Nina Hemmingsson om smink

Hemmingsson har levererat igen och hon har en speciell plats i mitt seriehjärta.

Läs mer: Adlibris, Bokus, Sydsvenskan, GP

Recension: Jacov, Karin & Lind, Kajsa; Malte Modig och glitterhästen; 2015

Malte Modig och glitterhästenFörlaget Idus har gett ut boken Malte Modig och glitterhästen med text av Karin Jacov och teckningar av Kajsa Lind. Den handlar om en pojke som vill gå utanför rådande könsroller när det kommer till leksaker.

Maltes bästa vän Märta fyller år och han ska köpa en present. Valet faller på en underbart vacker glitterhäst. När Malte kommer hem kan han inte sluta tänka på hästen. Han hittar bara tråkiga saker i sin egen leksakslåda. Han tar en monstergubbe och bestämmer sig för att byta ut den mot hästen. Sagt och gjort, men lyckan ör kort och gnaget tar över. När Märta får syn på gubben blir hon själaglad och vill behålla den trots att Malte berättar sanningen. Gnaget försvinner hos Malte.

Just nu läser vi mycket Mamma Mu och Bockarna Bruse och det är mycket fart och fläng och lockar till mycket skratt, något som inte alltid är så bra när man ska sova. Därför passade Malte Modig så bra. Den är mer lågmäld och den har en bra historia som fängslar. Teckningarna är fina och barnens känslor syns tydligt i dem. Både jag och barnet tycker mycket om den.

Eftersom Kajsa Lind även tecknat Prinsessan Victoria kunde jag inte låta bli att jämföra lite. Jag tycker att det är stor skillnad i genusmedvetna böcker här. Malte Modig har en story, en spänning och ett tydligt slut, tre beståndsdelar som Prinsessan Victoria helt eller delvis saknar. Jag tycker att det är viktigt att böcker inte blir pk för sakens skull utan att barnen också kan tycka att det är roligt och spännande. Malte Modig tar upp ett bra problem för ett barn samtidigt som han får vara en blyg pojke som gillar glitter och blir trygg av en hästs lena man.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Recension: Rakusa, Ilma; I drömmarna mellan fälten: snö; 2015 (1997-2001)

I drömmarna mellan fälten: snö Ilma Rakusa är en schweizisk författare med rötter i Slovakien och flera andra länder i Östeuropa. Diktsamlingen I drömmarna mellan fälten: snö är översatt och sammanställd av Linda Östergaard och Ramús förlag.

Vid en första anblick tyckte jag att dikterna mest handlade mest om natur och miljö, något som verkligen inte faller mig i smaken när det kommer till poesi (men som tydligen belönas med nobelpriset i litteratur med jämna mellanrum). Jag upptäckte sedan att naturskildringarna ofta blandades med aktuella händelser och mer vardagliga betraktelser, något som jag gillar betydligt mer. En dikt heter exempelvis 18 april 2010 (Eyjafallajökull) och handlar om ångesten när flygen stod still under de där dagarna när askmolnet härjade. Det var en av mina favoriter.

Diktsamlingen börjar med dikter till Joseph Brodsky, men jag har inte läst honom tillräckligt mycket för att kunna bedöma styrkan i dem eller tolka dem. Det var något jag kände att jag skulle vilja göra och som ökade nyfikenheten för den nobelpristagaren. En annan fundering var om de kände varandra. Har inte kunnat hitta någon info om det, men de var ungefär jämngamla.

Det handlar mycket om tycke och smak när det kommer till lyrik och jag tyckte att många dikter var bra utan att de lämnade alltför djupa spår. Men så fanns det en och annan som berörde mig på djupet. Bokens allra sista dikt var den bästa. Den hette Dikt mot oron och här är några rader:

Klappa bladet
pussa munnen
trösta trädet
vakta munnen

(…)

stuka gnället 
gå längs kusten
se på havet
älska vinden
skydda barnet

(…)

dröj som snön
öppna dörren
släpp in en vän

(…)

börja färden
vila dig otrött
rör vid världen

Det här är den första boken av Ilma Rakusa som givits ut på Ramús förlag i år. I veckan kommer jag att recensera hennes roman I vidare vatten.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Recension: Hansen, Julia; Det växer; 2015

Det växerDet växer (Kolik förlag) är serietecknaren Julia Hansens debutalbum. Hon skriver om att göra abort och att inte skämmas för det, något som borde vara självklart, men som är tämligen ifrågasatt. När Julia gick i skolan togs abort upp som ett moraliskt dilemma. Bara Julia tyckte att det borde vara en mänsklig rättighet.

Julia är tillsammans med Manuel och hon bor i Malmö och han jobbar i Stockholm. Hon har länge haft problem med hormoner och p-piller och slarv gör att hon en dag står med ett positivt graviditetstest i handen. Ett test som hon inte hade haft råd att köpa. Det blir en ensam kamp mot ångest och oro eftersom det är svårt att prata om det med Manuel. Julia vet vad hon ska göra och tvekar aldrig, men det gör det ändå inte lätt.

Jag älskar det vardagliga i den här serien. Det vardagliga i att behöva göra en abort, ångesten inför det och sedan någorlunda kunna släppa det för att gå vidare. En målande scen i boken är när Julia är på fest och kallar sig tvåbarnsmamma för att en stund senare säga att hon inte fött barnen. Den reaktion hon då får borde ingen kvinna få när hon droppar något sådant. En lång diskussion om fosters eventuella känslor och vem det är mest synd om (foster eller kvinnan) är inte direkt vad man ska behöva stå ur med.

Jag trodde att jag kanske skulle tycka att det var jobbigt att läsa om en kvinna som gör abort när jag själv längtar så efter ett barn till. Men det var det inte ett dugg. Jag är i en helt annan situation och klarade av att hålla distans under läsningen. På ett sätt är vi i samma situation, vi pratar båda om saker som är lite tabu att vara öppna med. Abort är tabu och självklart ska vi bryta det. Jag är glad att Julia Hansen har kastat första stenen. Allt vi kan prata om kan hjälpa andra i samma situation.

Jag håller dock med DN:s Amanda Björkman om hennes slutsats: ”Abort är inget moraliskt dilemma. Det är en mänsklig jävla rättighet”, skriver Julia Hansen. Själv kommer jag efter att ha läst hennes seriestrip fram till en annan slutsats. Abort är ett moraliskt dilemma. Med även sådana kan ligga till grund för en mänsklig jävla rättighet. För det är klart att det är ett moraliskt dilemma.

Läs mer: Adlibris, Bokus, Aftonbladet

Internationella kvinnodagen: Dagens bokcitat

Well-Behaved Women Seldom Make History

Då avslutar jag den internationella kvinnodagen 2015 med ett bokcitat. Att hitta sitt favoritcitat från en bok var dagens uppgift i Instagramutmaningen #bokutmaningmars, ett initiativ av Johanna Stenius.

Well-Behaved Women Seldom Make History
 – Laurel Thatcher Ulrich

Med de visdomsorden går jag och lägger mig. Godnatt alla kära läsare!

Recension: Hansson, Karolina & Pahnke, Elina; Sexjournalen; 2015

SexjournalenIdag är det internationella kvinnodagen och då är det självklart att jag ska recensera en feministisk bok. Sexjournalen av Karolina Hansson och Elina Pahnke (red) är en ny bok som precis kommit ut på Leopard förlag och är en antologi med texter om unga tjejers lust och sexupplevelser.

Tjejerna i boken är kåta, vill ha mycket sex, ligger med kilar, ligger med tjejer, ligger med både tjejer och killar, ligger med både tjejer och killar samtidigt, onanerar massor, fantiserar om sex eller helt enkelt är asexuella. De har har alla det gemensamt att de har (eller inte har) sex helt på sina egna villkor. De har massor av sex och tackar nej till mer om de inte vill, struntar i killen som drar ut kondomen mitt under samlaget eller går själva ut och raggar upp någon när kåtheten faller på. Kort och gott handlar detta om tjejer som bejakar sin sexualitet, trots samhällets normer.

Det är synd och skam att den här boken fyller ett behov. Det är så hemskt att tjejer fortfarande kan ses som horor för att de haft många sexpartner, oftast inte fler än killar som hyllas för sina erövringar. Men med det sagt vill jag säga att jag är glad över att något har hänt sedan jag var tonåring och det är härligt att läsa om alla dessa tjejer som låter sig njuta av sex.

Min enda fundering är att de som längtar efter sex, men som måste vänta med sexdebuten för att de helt enkelt inte får till det är ganska så få i antologin. Jag tror att boken är bra för unga tjejer att läsa (och killar!), men den som ligger och onanerar på sitt tonårsrum i längtan efter att en kille ska besvara hennes kärlek kan nog få mer panik om hon inser att jämnåriga knullar som om det inte fanns någon morgondag. På det sättet är boken inte på något sätt heltäckande. Den vänder sig främst till de sexuellt aktiva, medan de som inte gjort sin sexdebut på gymnasiet inte kan vara försummande få.

Läs mer: Adlibris, Bokus, Aftonbladet, DN

Internationella kvinnodagen: Kvinnor som inspirerat mig

Bloggstafett

Det här inlägget är en del av Kulturkollos bloggstafett.

Uppdraget är att skriva om kvinnor som inspirerat oss och som den feministiska bloggbloggerska jag är tänkte jag skriva om litterära kvinnor. Jag väljer två författare och en litterär karaktär.

Marilyn French

Hon var en av de första författarna jag läste när idén om Feministbiblioteket var i sin linda någon gång 2004. Jag hittade Kvinnorummet och Sin mors dotter på Myrorna i Hjorthagen och efter det älskade jag henne. Eftersom French var en av de första riktigt stora feministerna jag läste har hon en särskild plats i mitt hjärta.

Sofi Oksanen

Vi är födda samma år, båda i Norden. Hon är en av världens bästa samtida författare. Jag blir lycklig över att läsa det hon skriver och kan knappt bärga mig till hon kommer ut med en ny bok. Samtidigt är det också bra att hon verkligen genomarbetar sina verk så att resultatet blir så bra som det blir. Oksanen är en av anledningarna till min ofantliga kärlek till litteratur.

Virginia ”Rusty” Dickinson

När jag var 11-12 år läste jag Michelle Magorians Hemlängtan för första gången. Jag minns då hur hemskt illa jag tyckte om det konservativa England och hur synd jag tyckte om Rusty som var van vid ett betydligt liberalare USA. Då föddes nog min avsky mot konservativa idéer. Karaktären Rusty en ung tjej som aldrig viker sig, utan väljer egna vägar. Hon var en mycket stark förebild för mig som ung.

Jag är vacker både med och utan spackel

Sminkad

Ibland är jag sminkad.

Nu är diskussionen om smink igång i gen. Vi har inte kommit längre än när Joakim Hillson sjöng ”Du är så vacker utan spackel” 2000. Hillson var en man som trodde att han gjorde kvinnor en tjänst genom att säga att de var fina utan smink. Problemet var och är fortfarande att kvinnor måste få vara fina som de själv tycker utan att män ska ha synpunkter på det. Vi har alla en personlig smak. Låt oss hålla den för oss själva.

Lena Andersson skriver idag en mycket märklig krönika om att kvinnorna i skid-VM har för mycket smink i spåren och att de därmed anpassar sig efter rådande normer. Vidare skriver hon om Mathias Fredriksson och Johanna Ojala:

Mannen bar prydlig skjorta och ibland tröja utanpå, på kvällen kavaj. Han såg ren, kammad och effektiv ut men inget i hans utstyrsel var ägnat att dra uppmärksamhet till honom. Han var där för att presentera sakkunskap och var klädd för uppgiften.

Kvinnan skulle också presentera sakkunskap om skidåkning, inget annat. Ändå var hon fixad som skulle hon på bal. Ytan var så hårt betonad att det inte gick att tro annat än att den ingick i kompetensen.

Jag tänkte aldrig på Ojalas kläder eller smink, utan snarare på vad mycket bra saker hon sa. Både hon och Fredriksson hade klätt sig snyggt och prydligt och sa bra saker. Same same, enligt mig. Eller avgör själv, ser Ojala ut som om hon vore på väg till en bal?

Problemet är att vi återigen har synpunkter på hur kvinnor väljer att se ut. I feministiska kretsar är uppenbarligen smink fortfarande svåra saker. Jag har diskuterat saken på Facebook idag och i tråden har (en man såklart, vad annars) sagt att han kan tycka att kvinnor är vackrare utan spackel (på riktigt citerade han låten och tyckte inte det var några konstigheter). Andersson gör som Hillman och missar målet. Det är inte kvinnor i smink som är problemet utan att journalister och andra fokuserar på oväsentligheter (som de norska skiddamernas underkläder som också nämndes i Anderssons text). Och återigen har en journalist synpunkter på kvinnors utseende, det vill säga även Andersson själv.

Är det verkligen feministers uppgift att få kvinnor att bryta från sminknormen? Jag kan tycka att smink är en av de stora fördelarna i kvinnorollen. Tycker synd om män som inte ”får” använda det på samma sätt.

Osminkad

Ibland är jag osminkad.

Kvinnor vill, precis som män, vara vackra. Vad som är vackert är oerhört subjektivt och det enda som är viktigt är vad man tycker själv. Att någon man fördrar osminkade kvinnor är irrelevant för alla utom för han själv. Det som är ett problem är att vissa tror att de måste sminka sig för att vara fina eller att andra fäller kommenterar om att andra bör sminka sig. Låt oss bekämpa utseendehetsen, inte sminket! Låt oss vara vackra både med och utan spackel.

Bloggstafett på internationella kvinnodagen

Bloggstafett

Imorgon är det internationella kvinnodagen och då ska vi inte hålla på och säga grattis till alla kvinnor, utan istället uppmärksamma kvinnor och behandla oss som människor. Kulturkollo ordnar en bloggstafett som jag självklart kommer att delta i.

Vi ska berätta om kvinnor, fiktiva eller verkliga, som betytt mycket för oss. Det är en spännande utmaning och jag ser fram emot att läsa alla andras inlägg.

Här är schemat (glöm inte att ställa klockan på fem!):

00.01 Kulturkollo

01.00 Breakfast Bookclub

02.00 Som ett sandkorn

03.00 Västmanländskan

04.00 Fiktiviteter

05.00 Feministbiblioteket

06.00 Kajsas bokblogg

07.00 … och dagarna går

08.00 Bokhyllad

09.00 Pappersfågel

09.30 Bokbabbel

10.00 Lyrans Noblesser

10.30 The World I Live In

11.00 Endast E-böcker

11.30 JoS blog

12.00 En oväntad glänta

12.30 Bakbokmat

13.00 Hanneles bokparadis

13.30 Draw, read and take a photo

14.00 Tankar från mitt fönster

14.30 Bokmania

15.00 enligt O

15.30 The Road so far

16.00 Tittelina

17.00 Litteraturkvalster & småtankar

18.00 C.R.M Nilsson

19.00 Lottens bokblogg

20.00 Carolina läser

21.00 Den läsande kaninen

22.00 A room of my own

23.00 När det börjar

23.59 Kulturkollo

Glöm inte att rösta i Massolit Book Blog Award!

Rösta på mig!

Glöm inte att rösta på mig i Massolit Book Blog Awards! Du har till måndag på dig och jag vill verkligen jättegärna vinna i kategorin årets nischade bokblogg 🙂

Rösta här!