Hanna höggravid i hiss. Maj 2016.
En läspaus är för oss läsare oftast inte att ta en paus från ALL läsning. Det är att lägga alla måsten och krav åt sidan och bara läsa sådant som är lättsamt. En del tar kanske sin tillflykt till Harlequin, och det är inget fel i det, men andra är kanske som jag och vill ändå ha bra litteratur. Detta inlägg tillägnar jag alla höggravida och nyförlösta som vill ha bra, men lättsmält litteratur som definitivt är feelgood. Inlägget kommer att innehålla för målgruppen nödvändiga spoilers, så är du känslig för det bör du sluta läsa här.
I slutet av graviditeten var jag hormonstinn och ville bara läsa om lyckliga kärlekshistorier. Men bra sådana. Efter att ha läst Simon Häggströms skildring av gatuprostitutionen i Stockholm kände jag att jag behövde hjälp med att ta sig ur seriositeten. Jag gjorde en efterlysning på Facebook och tipsen flödade in!
En dag av David Nicholls fick jag som tips från flera håll. Den började lite segt, men kom igång bra och jag älskade den. Men. Person som man inte vill ska dö dör. Det var INTE detta jag menade med att folk får varandra i slutet och vill du inte ha död så läs inte den.
Jojo Moyes var en författare som många rekommenderade, bland annat min mamma. Och mamma och jag har ganska lika litteratursmak, så henne litar jag på (hon tyckte bland annat att Hundraåringen som klev ut genom fönster och försvann var en av de sämsta böcker hon läst och det inger respekt). Jag fick dock höra att Livet efter dig och Arvet efter dig var otroligt dåliga av andra jag litar på så de blev liggande i hyllan. Jag läste Sophies historia och den har helt ok. Enda lilla varningen är att huvudpersonen är änka. Nu ser jag att jag visst glömt att recensera den. Selma kom nog emellan.
Marian Keyes är en gammal favorit och Vattenmelonen och Sista chansen skulle jag absolut rekommendera! Jag valde att läsa Är det någon där? som är en bok om den fjärde systern Walsh, Anna. Det jag inte fattat på förhand är att det är en bok om sorg. Anna är också änka. Varning för den, med andra ord!
Det bästa tipset jag fick var Mhairi McFarlane och i henne har jag en ny feelgood-favorit! You had me at hello var den absolut bästa, men Från och med du, Det är inte jag, det är du, Finns det en, finns det flera är också bra. Alla utom den sistnämnda finns på Pocketshop.
Kvar i bokhyllan står, förutom ovan nämnda Moyes, Marian Keyes bok om den femte systern Walsh, Helen (Hemligheten på Mercy Close), Konsten att höra hjärtslag av Jan-Philipp Sendker och Det lilla bageriet på strandpromenaden av Jenny Colgan. Någon som tycker att jag genast borde ta tag i någon av dem?
5 kommentarer
Hoppa till kommentarformuläret
Läs Lucy Dillon eller Maeve Binchy. Vanliga människor, ganska så vanliga liv och problem men så bra skrivet att man lever sig in i berättelserna. Strandpromenadboken är helt ok även om jag inte helt och fullt gillar huvudpersonen, konsten att höra hjärtslag var fin på många sätt men inte så lättläst (mentalt alltså, ordmässigt var den inte särskilt svår) om det är det man är ute efter. Miranda Dickinson är ett annat tips. Jag har bara lyssnat på hennes böcker, på engelska ska tilläggas, men där har vi verkligen feelgood kärlekshistorier med karaktärer man faktiskt hejar på.
Författare
Lucy Dillon har jag fått höra är väl sockersöt. Men ska kanske ge henne en chans. Maeve Binchy har jag läst och hon är bra, varken mer eller mindre. Miranda Dickningson ska jag kolla upp! Tack för tipsen.
Mhairi är bäst! 🙂
Bageriet kan du slänga i soporna… och den där Keyes-boken är ingen höjdare heller. Keyes har tappat formen för länge sen tyvärr…
Författare
Haha, några har sagt det om strandpromenaden så därför har jag inte läst den 🙂 Samma analys som du har jag gjort med Keyes! Läste någon med ett spöke som berättare. Så otroligt dåligt.
Både ”konsten att höra hjärtslag” och ”Det lilla bageriet…” är ok, men inget du måste kasta dig över. Om du inte läst ”Anna och den franska kyssen” än så kan jag starkt rekommendera den istället. ”Livet efter dig” kan du fortsätta att undvika, tycker jag.