Recension: Kroyan, Narine; Malmedel; 2020

Armenien berättarJag håller just nu på att läsa bokförlaget Tranans novellsamling Armenien berättar. Tidigare har jag recenserat alla noveller som passar in på Feministbibliotekets tema under en dag och kallat det novell-lördag. Nu tänkte jag att jag recenserar en novell vare lördag istället, så länge novellerna räcker. Först ut är Narine Kroyans Malmedel.

En äkta make flyttar till Ryssland för att tjäna mer pengar. En äkta hustru blir kvar med barn och svärföräldrar. Maken kommer aldrig hem och tillslut slutar han även att ringa. Då tar hustrun mod till sig och bokar en biljett till Moskva. Resan blir inte alls som hon tänkt sig, hon får inte se något av den stora staden (inte ens Jerevan, till och från flygplatsen). Det hon får med sig hem är ett stort lass malmedel, som hon hittade i makens byxfickor. Det var små gummigrejer i individuella förpackningar och verkar vara ett märkligt malmedel, men sa maken att det var malmedel, så tror hans hustru på det. Det som skulle bli presenter till vänner och bekanta, togs inte emot på det sätt som frun hade förväntat sig.

Jag läser om författaren Narine Kroyan att hon brukar lyfta fram kvinnans roll i Armenien, både ur ett modernt och kulturellt perspektiv och att Malmedel är ett exempel på det. Det var verkligen mitt i prick. Här har vi den traditionella hemmafrun på landsbygden, som försökte hämta hem sin make från Moskva. Kulturkrocken kunde inte varit större. Hela huvudspåret med kondomerna/malmedlet visar också hur mycket kunskap det går att undvika om man inte själv har möjlighet att söka sig utanför sin lilla by eller ens sin familj.

Det var en helt fantastisk novell. Den påminde mig om varför jag älskar Tranans novellsamlingar och att läsa noveller från alla jordens hörn. När läste du något från Armenien senast? Nu har du chansen att läsa denna och flera andra bra noveller därifrån! Jag återkommer nästa lördag med en annan pärla ur samlingen.

3 kommentarer

  1. Jag har ju också köpt den boken, men inte börjat läsa. Jag hänger på dig nu och försöker läsa en novell i veckan.
    En av mina vänner kommer från Armenien. Ett av mina framtida skrivprojekt är att skriva något inspirerat från hennes liv, hur det var där (hon var tonåring när Sovjetunionen kollapsade t.ex), kontra livet här. Hur blev livet i ”väst”? Hon vet om mina planer och vill väldigt gärna att jag skriver.

      • Hanna7 februari, 2021 kl. 08:10
        Författare
      • Svara

      Men å så spännande! Det vill jag också hemskt gärna läsa!

      Jag har btw inspirerats lite av dig och har nu flera år senare tagit din uppmaning på allvar att använda min följetång som råmanus. Det blir kanske inget av det, men jag har börjat skriva om nu för att utvecklas och för att testa om jag kan skriva mer sexuell spänning 🙂

  2. Vad roligt att höra!
    Både att du vill läsa min ev framtida bok, men framförallt att du blivit inspirerad och vill skriva vidare på din följetång. Det är klart att du ska göra det!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.