Veckans feminist: Niki de Saint Phalle

Niki de Saint PhalleKort fakta

Född 1930 i Neuilly-sur-Seine, nära Paris i  Frankrike och död i San Diego, USA, 2002.Mest känd i Sverige för utställningen Hon på Moderna Museet 1966.
Hennes livsverk är en stor park i Toscana, Tarot Garden.

Niki de Saint Phalles feministiska gärning

Jag brukar oftast välja att berätta om författare under Veckans feminist, men idag är det dags för en konstnär.

Niki de Sain Phalle är uppvuxen i Frankrike och USA. Hon var från en fin grevlig ätt och hennes far var bankir. När affärerna gick åt skogen flyttade familjen till USA. På somrarna var de tillbaka på godset i Frankrike och där utnyttjade hennes far utnyttjade henne sexuellt. Om detta har hon berättat i en film, Daddy, från 1973. Hon gifte sig ung. Hon blev mamma när hon var 21 år (och skulle senare bli mormor när hon var 41).

1955 flyttade hon till Spanien och blev inspirerad av Gaudí. Hon skulpterade och målade. Efter den perioden började hon experimentera med olika former av kvinnokroppar och det är här hennes Nanas föds. Det är dem som blivit hennes signum. En stora Nana byggde hon som katedral i utställningen Hon på Moderna Museet i Stockholm 1966.

Enligt kurator Joa Ljungberg på Moderna Museet i Stockholm, uteslöts Niki från den feministiska rörelsen mycket därför att hon ansågs göra galen gladkonst och dessutom kom hon från en högborgerlig familj och var före detta fotomodell. Hon menar att det i många av Nikis verk tydligt kan ses att hon gjorde feministiska ställningstaganden.

Hon levde i många år i Italien och fördigställde sitt sotra verk Tarot Garden, en enorm park i Toscana. Där gifte hon så småningom med sin skulptör, Jean Tinguely. Hon dog i San Diego 2002, 72 år gammal.

Niki de Saint Phalle och jag

Jag och Niki de Saint PhalleJag tyckte mycket om tavlan av henne som mina svärföräldrar gav mig och min man i julklapp för ett par år sedan. De var och såg utställningen Hon och jag blev då mer intresserad av henne. Sedan har jag sett några skulpturer i Paris och så nu senast på Skeppsholmen. Hon är fantastiskt inspirerande  men jag undrar och tycks inte vara den enda som funderar över det, varför hennes kvinnor har så små huvuden. Bilden är på mig och tavlan i vårt vardagsrum 2010.

Bok om Niki de Saint Phalle som jag läst och recenserat

Cecchetto, Stefano (red) – Niki de Saint Phalle 2009

Kommentera

Your email address will not be published.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.